Hanna Palm gör frilansjobb på distans mellan arbetsperioderna på Sveriges Radio. I sommar är hon aktuell med poddserien En sjuk historia på Svenska Yle. ”Jag lever på hoppet om att få en anställning på SR eftersom jag älskar att jobba med public service.”

Sverige är fortfarande möjligheternas land för journalister, men det tar flera år att få en fast anställning

Hanna Palms fem tips för att komma in på journalistjobb i Sverige

Se din finländska bakgrund som en tillgång. Svenska arbetsgivare inom mediebranschen älskar mångfald, att du kan bidra med ett icke-svenskt perspektiv är bara positivt!

Bli en ”social butterfly”. Jag har själv alltid varit lite obekväm med småprat om ditt och datt, men det är svenskarna desto bättre på och det värdesätts mer än man kan tro.

Var beredd på att utbilda din omgivning. Det har tidvis irriterat mig att behöva förklara mitt ursprung som finlandssvensk, men gör det med ett leende på läpparna utan att dumförklara.

Utnyttja din tid som praktikant väl. På Sveriges Radio är det mer regel än undantag att journaliststudenter får jobba efter att praktiken tagit slut. Om du gjort bra ifrån dig, såklart!

Var öppen för att flytta runt i Sverige. Stirra dig inte blind på att landa ett jobb i Stockholm eller någon annan storstad, att jobba på mindre orter är toppen för ditt CV.

JOURNALISTI
27.5.2021

Johan Svenlin, text
Johannes Tervo, foto

Hanna Palm ser fram emot sitt sommarjobb som reporter på Sveriges Radios P4 Malmöhus. Det är visserligen en lite ovanlig situation, för ingen kommer att behöva berätta för henne hur kaffemaskinen funkar eller hur hon loggar in på sitt e-postkonto. Till och med lyssnarna kommer att känna igen henne. Hon har nämligen redan jobbat där på heltid i fem års tid.

”Visst känns det konstigt att jag ska sommarjobba på redaktionen som varit min arbetsplats i flera år, men sådan är verkligheten. Att få ett fast jobb på SR tar i snitt sex–sju år och som många andra lever jag på hoppet”, säger Palm.

I maj passar hon på att besöka sina hemtrakter i Vasa och bor ute på stugan vid Söderfjärden. Där jobbar hon med frilansprojekt medan hon räknar sina LAS-dagar.

LAS, eller Lagen om anställningsskydd från 1980-talet är en realitet som styr många journalisters vardag i Sverige. I teorin ska LAS uppmuntra arbetsgivare att anställa personal i stället för att ha ett system med tillfälliga anställningar, men i praktiken innebär lagen ofta att unga journalister hamnar ut i kylan efter två år.

”Unga journalister har länge tvingats hoppa mellan olika mediebolag när de lasats ut, men på senare tid har många fått nog och hittat andra vägar att jobba med journalistik. Jag har hållit mig kvar främst för att jag älskar att jobba med public service”, säger Palm.

I Södertälje arbetar Linda Haglund på SVT:s lokalredaktion som redaktör. Hon studerade historia i Helsingfors, gjorde inhopp som bland annat printredigerare på Hbl och bloggade för tidningen under sitt utbytesår i USA 2016. När hon återvände från USA fick hon en tvåårig projektanställning som webbreporter på SVT:s Uppdrag granskning (UG).

”Jobbet var otroligt intressant och gick bland annat ut på att jag skulle skapa ett ännu större intresse för programmet genom att lyfta ut klipp i sociala medier. Det innebar en massa publicistiska avvägningar för att se till att korta klipp från programmet inte skapade missförstånd hos publiken.”

Efter två år på UG fick hon ett nytt jobb på SVT i Göteborg och två år senare flyttade hon till sin nuvarande arbetsplats på SVT Södertälje.

”Här jobbar jag med sex väldigt drivna reportrar och gör lokaljournalistik i SVT:s minsta lokalredaktion. Min uppgift är att hjälpa reportrarna med olika frågor, vässa inslagen, faktakolla och att fundera på om det finns något som vi missar.”

Hon ser att det finns en stor efterfrågan på journalister i Sverige, men konkurrensen är också hård.

”Många redaktioner satsar på grävande journalistik och datajournalistik och det är en fördel om man har någon specialkunskap eller talar andra språk än svenska och engelska”, säger Haglund.

 

Datajournalistik har blivit Jens Finnäs nisch. Efter studier på soc&kom jobbade han på Nya Åland, Hbl och som frilans innan han flyttade till Stockholm. Där grundade han tillsammans med en kollega J++, ett bolag som fokuserar på att ta fram nyheter genom att analysera data.

”Generellt satsar mediehusen i Sverige alltmer på seriös, genomarbetad journalistik. Till exempel DN har en bra vinjett, Fakta i frågan, som är både konsumentinriktad och människonära och bygger på statistik. I dag hade de en grej där överdödligheten under pandemin i Sverige jämfördes med andra länder.”

Under de senaste två–tre åren har Finnäs ägnat sig åt Newsworthy, en avknoppning från J++ som ger kundorganisationer möjlighet att bygga upp egna nyhetstjänster med automatiserad bevakning.

”Ursprungligen riktade vi vår tekniktjänst till lokalmedier så att de skulle få egna lokalnyheter ur stora datamaterial, men under åren har vi arbetat fram olika affärsmodeller. Nu ser vi en efterfrågan bland organisationer, som till exempel Lärarförbundet, att bygga upp egna automatiserade branschspecifika nyhetssajter.”

I Malmö är Johanna Koljonen för tillfället sysselsatt med att göra sjätte säsongen av radioprogrammet Soundtrack för SR P2. Det ska bli ytterligare tolv program á 90 minuter om filmmusik.

Soundtrack är ett av de få journalistiska uppdragen jag har valt att behålla, mest för att jag älskar att göra radio för public service. Största delen av min arbetstid ägnar jag annars numera åt film- och tv-branschen”, berättar hon.

Hon har ett långt perspektiv på arbetsmarknaden för journalister i Sverige. För drygt 20 år sedan flyttade hon från Helsingfors till Stockholm, där hon först skrev om populärkultur för tidningar som Darling och Nöjesguiden för att sedan bli filmkritiker och kolumnist på bland annat DN.

”När jag flyttade fanns det inte någon arbetsmarknad i Finland för den typ av kulturjournalistik som jag ville jobba med. När jag sedan etablerat mig i Sverige fanns det plötsligt intresse för mig även på finska i Finland.”

Under flera år var hon delägare i ett produktionsbolag som levererade till SVT, SR och UR, men hon valde att sälja sin andel efter att public service-bolagen pressat priserna till nivåer som enligt Koljonen var orimliga.

”Jag blev för emotionellt involverad och kunde inte se på när bolagets medarbetare blev tvungna att arbeta allt hårdare medan ersättningen bara sjönk.”

Som finländare har hon blivit väl mottagen i Sverige. Det är inte alla som får tävla i folkkära fredagsunderhållningen På Spåret eller prata i Sommar i P1.

”Jag valde tidigt att behålla mitt uttal, men tränade bort finlandismer och andra dialektala drag som försvårar förståelsen. En del kritik har jag fått för att jag pratar för fort, men aldrig att jag talar för finländskt.”

För Hanna Palm däremot har mottagandet varit tidvis fientligt på grund av hennes finlandssvenska dialekt.

”Skillnaden är enorm mellan Skåne och Västerbotten, där jag tidigare jobbade på P4. Jag har fått otroligt otrevliga mejl från skåningar som skriver att ingen förstår vad jag säger och att jag inte ens kan svenska. Det hände aldrig när jag jobbade i Umeå.”

Nu har skåningarna ändå fått vänja sig vid Hanna Palm och i juni återvänder hon som sommarreporter.

”Jag ser verkligen fram emot det, somrarna på radion är lite som att ha föräldrafritt. När man dessutom börjar klockan fem på morgonen hinner man göra mycket efter arbetsdagen”, konstaterar Hanna Palm.

Hanna Palms fem tips för att komma in på journalistjobb i Sverige

Se din finländska bakgrund som en tillgång. Svenska arbetsgivare inom mediebranschen älskar mångfald, att du kan bidra med ett icke-svenskt perspektiv är bara positivt!

Bli en ”social butterfly”. Jag har själv alltid varit lite obekväm med småprat om ditt och datt, men det är svenskarna desto bättre på och det värdesätts mer än man kan tro.

Var beredd på att utbilda din omgivning. Det har tidvis irriterat mig att behöva förklara mitt ursprung som finlandssvensk, men gör det med ett leende på läpparna utan att dumförklara.

Utnyttja din tid som praktikant väl. På Sveriges Radio är det mer regel än undantag att journaliststudenter får jobba efter att praktiken tagit slut. Om du gjort bra ifrån dig, såklart!

Var öppen för att flytta runt i Sverige. Stirra dig inte blind på att landa ett jobb i Stockholm eller någon annan storstad, att jobba på mindre orter är toppen för ditt CV.



5 2021
Arkisto

Ensin ne hakivat journalistit. Silloin me sanoimme, että tämä ei käy.

Meidän suomalaisten pitää auttaa kollegoja muissa maissa. Se on oikein, mutta samalla autamme myös itseämme, kirjoittaa päätoimittaja Maria Pettersson.

Teit paikallisesta varuskunnasta 46-sivuisen erikoisliitteen, koska fanitat armeijaa, Pasi Koivumaa

Karjalaisen päätoimittaja on toimituksessa pidetty hahmo, mutta epäilee Stalinin ja Hitlerin ajatelleen itsestään samoin.

Näin saat kesätyöstäsi kaiken irti

Kokeneet toimittajat jakavat vinkit kesätyöntekijöille. Näillä pääset paremmin alkuun kesätöissä ja kenties koko urallasi.

Mitä journalistin pitää ymmärtää työnantajansa taloudesta?

Iso osinko voi olla hälytysmerkki – tai törkeilyä, jos yrityksessä on samaan aikaan menossa rankka säästöohjelma, kirjoittavat Annukka Oksanen ja Elina Yrjölä.

Journalisternas och hjälporganisationernas relation är problematisk

För några år sedan jobbade jag som frivillig informatör för en finsk organisation i Uganda. Det var en upplevelse jag aldrig skulle vilja ha ogjord – men inte heller göra om, skriver Liselott Lindström.

En onnistunut pilaamaan suomen kielen sääntöjä

Kun minut pyydettiin median edustajaksi suomen kielen lautakuntaan, eräs Helsingin Sanomien lukija ei vaikuttanut vilpittömän ilahtuneelta, kirjoittaa Ville Eloranta.

Kyselytunnilla valtuutetut kysyivät hallitukselta ja toimistolta liiton toimintaan ja linjauksiin liittyviä kysymyksiä. Puheenjohtaja Hanne Aho vastaa etäyhteyksin osallistuneille valtuutetuille.

Journalistiliiton kevätvaltuusto toivoi joustoa työhön

Valtuutetut toivoivat liiton edistävän etätyömahdollisuuksia myös korona-ajan jälkeen.

Media keskittyi – pitäisikö myös Journalistiliiton jäsenyhdistysten yhdistää voimansa?

Median ja työn muutokset vähentävät sijainnin merkitystä toiminnan järjestämisessä, kirjoittaa Tapio Räihä.

Kova kiire tarkastajan juttusille

Kun poliisi pysäytti toimittajan ja kuvaajan nopeusratsiaan, Mika Heikkilä turvautui pieneen valkoiseen valheeseen.

Luja ja luotettava pohjalainen

Toimittaja Päivi Leppilahti 23. 6. 1960 Teuva – 21. 3. 2021 Kankaanpää

Lehtikuvauksen uranuurtaja

Kuolleita: Kuvapäällikkö Antti Suominen 16. 9. 1938 Pori – 9. 4. 2021 Ulvila

Laajasti urheilusta ja liikunnasta

Kuolleita: Urheilutoimittaja Erkki Poutanen 19. 11. 1950 Jyväskylä – 4. 4. 2021 Tuusula

Monen lajin mestari

Kuolleita: Toimittaja Matti Korhonen 28. 11. 1928 Liminka – 1. 3. 2021 Oulu

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta