Den ensidiga bevakningen av rikspolitiken

JOURNALISTI
15.4.2021

Felicia Bredenberg
feliciab@alandsradio.ax
Skribenten är reporter på Ålands radio.

Att den åländska riksdagsledamoten är den mest frekvent intervjuade rikspolitikern i de åländska medierna är varken konstigt eller fel, det är avsaknaden av andra röster som är det, skriver Felicia Bredenberg.

Min mormor brukar ofta säga att hon måste prenumerera på Husis för att få veta vad som händer i Finland. Hon, liksom jag själv, är bosatt i Mariehamn men född och uppvuxen i riket (vilket för den som inte är så bevandrad i det åländska samhället är hur vi ofta benämner Fastlandsfinland). 

Och helt fel har hon inte. De åländska lokalmediernas huvuduppgift är inte att rapportera om vare sig riket eller rikspolitiken – Åland är vårt bevakningsområde. Men eftersom mycket av det som händer i Helsingfors påverkar oss, särskilt nu under detta år av pandemi, så innehåller följaktligen också vår rapportering riksnyheter. 

Men gällande bevakningen av rikspolitiken i de åländska medierna finns det i regel en gemensam nämnare: riksdagsledamot Mats Löfström.

Det har sin naturliga förklaring. Han är Ålands enda riksdagsledamot, han är ajour med de frågor som är viktiga för landskapet och han ställer alltid upp. Han är på alla sätt och vis ett tacksamt intervjuobjekt. 

 

Att den åländska riksdagsledamoten är den mest frekvent intervjuade rikspolitikern i de åländska medierna är varken konstigt eller fel, det är avsaknaden av andra röster som är det. I längden blir det problematiskt när rikspolitiken ständigt återges från endast ett par glasögon och detta helt oavsett hur skarpsynt denna person än må vara. Politik är sällan svartvit och för att teckna hela bilden behövs fler åsikter och andra ideologiska förhållningssätt.

Ofta reagerar de åländska medierna efter att Mats Löfström har agerat genom inlägg på sociala medier eller pressmeddelanden. I sig inget underligt, men den faktiska konsekvensen blir att denne enskilde politiker får stort spelrum att själv sätta agendan med medierna som megafon. 

 

Fallet med Mats Löfström och den åländska rapporteringen av rikspolitiken är säkert ett extremt exempel, men jag tror att mången journalist kan känna igen känslan av att komma på sig själv med att välja de lätta utvägarna. Att man gång på gång ringer till samma person, kanske för att man vet att den ställer upp eller för att den ger slagkraftiga citat. Detta är förståeligt, emellanåt helt nödvändigt och ibland det rätta att göra.

Men oavsett hur kompetent ett intervjuobjekt än är inom ett område så blir det i längden fel om man inte lyfter andra röster om ämnet. Och vem har sagt att vårt jobb ska vara enkelt?



5 2021
Arkisto

Ensin ne hakivat journalistit. Silloin me sanoimme, että tämä ei käy.

Meidän suomalaisten pitää auttaa kollegoja muissa maissa. Se on oikein, mutta samalla autamme myös itseämme, kirjoittaa päätoimittaja Maria Pettersson.

Teit paikallisesta varuskunnasta 46-sivuisen erikoisliitteen, koska fanitat armeijaa, Pasi Koivumaa

Karjalaisen päätoimittaja on toimituksessa pidetty hahmo, mutta epäilee Stalinin ja Hitlerin ajatelleen itsestään samoin.

Näin saat kesätyöstäsi kaiken irti

Kokeneet toimittajat jakavat vinkit kesätyöntekijöille. Näillä pääset paremmin alkuun kesätöissä ja kenties koko urallasi.

Mitä journalistin pitää ymmärtää työnantajansa taloudesta?

Iso osinko voi olla hälytysmerkki – tai törkeilyä, jos yrityksessä on samaan aikaan menossa rankka säästöohjelma, kirjoittavat Annukka Oksanen ja Elina Yrjölä.

Journalisternas och hjälporganisationernas relation är problematisk

För några år sedan jobbade jag som frivillig informatör för en finsk organisation i Uganda. Det var en upplevelse jag aldrig skulle vilja ha ogjord – men inte heller göra om, skriver Liselott Lindström.

En onnistunut pilaamaan suomen kielen sääntöjä

Kun minut pyydettiin median edustajaksi suomen kielen lautakuntaan, eräs Helsingin Sanomien lukija ei vaikuttanut vilpittömän ilahtuneelta, kirjoittaa Ville Eloranta.

Kyselytunnilla valtuutetut kysyivät hallitukselta ja toimistolta liiton toimintaan ja linjauksiin liittyviä kysymyksiä. Puheenjohtaja Hanne Aho vastaa etäyhteyksin osallistuneille valtuutetuille.

Journalistiliiton kevätvaltuusto toivoi joustoa työhön

Valtuutetut toivoivat liiton edistävän etätyömahdollisuuksia myös korona-ajan jälkeen.

Media keskittyi – pitäisikö myös Journalistiliiton jäsenyhdistysten yhdistää voimansa?

Median ja työn muutokset vähentävät sijainnin merkitystä toiminnan järjestämisessä, kirjoittaa Tapio Räihä.

Kova kiire tarkastajan juttusille

Kun poliisi pysäytti toimittajan ja kuvaajan nopeusratsiaan, Mika Heikkilä turvautui pieneen valkoiseen valheeseen.

Luja ja luotettava pohjalainen

Toimittaja Päivi Leppilahti 23. 6. 1960 Teuva – 21. 3. 2021 Kankaanpää

Lehtikuvauksen uranuurtaja

Kuolleita: Kuvapäällikkö Antti Suominen 16. 9. 1938 Pori – 9. 4. 2021 Ulvila

Laajasti urheilusta ja liikunnasta

Kuolleita: Urheilutoimittaja Erkki Poutanen 19. 11. 1950 Jyväskylä – 4. 4. 2021 Tuusula

Monen lajin mestari

Kuolleita: Toimittaja Matti Korhonen 28. 11. 1928 Liminka – 1. 3. 2021 Oulu

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta