Den svenska webbtidningen Realtid, tidningens chefredaktör och två reportrar har stämts för förtal i en domstol i London. Camilla Jonsson, chefredaktör, säger att det just nu pågår en skriftväxling mellan parternas advokater. Först ska frågan om ärendet ens får drivas i London avgöras. ”Om domstolen bestämmer att det blir en full förtalsprocess så blir det en kostsam affär. Ägarna och styrelsen backar oss fullt ut, men Realtid är en liten aktör, så det är klart att detta rent ekonomiskt är en utmaning”, säger Jonsson.

Uppmärksammat förtalsåtal i Sverige väcker frågor också hos oss

Realtid

En politiskt oberoende onlinebaserad nyhetstidning för finansbranschen med omkring 75 000 unika besökare per vecka.

Chefredaktör och ansvarig utgivare är Camilla Jonsson. Redaktionen består av sju personer.

Tidningen, chefredaktören och två journalister har stämts för förtal, i en domstol i London.

Åtalet har kritiserats skarpt av svenska och internationella yttrandefrihets- och pressfrihetsorganisationer.

Publicistorganisationen Utgivarna har uppmärksammat fallet och uppmanat den svenska regeringen att engagera sig i den expertgrupp om SLAPP som EU-kommissionen beslöt om i december 2020 samt att diskutera direkt med sina brittiska kolleger.

JOURNALISTI
11.2.2021

Lina Laurent, text
Olof Ehrs, foto

Juridiska metoder missbrukas för att hota och skrämma journalisterna till tystnad. Vad ska man göra om en utländsk advokatbyrå skickar ett hotfullt brev?

I oktober 2020 publicerade den svenska webbtidskriften Realtid en granskning av den svenska affärsmannen Svante Kumlin och hans företag Eco Energy World (EEW). Varken Kumlin eller företaget gillade granskningen och hävdade att tidningen gick fram med osanningar.

De valde ändå inte att anmäla granskningen, som publicerats på svenska, i en svensk tidning för en svensk publik, till Medieombudsmannen. De försökte inte heller få frågan prövad i en svensk domstol. I stället valde Kumlin att i en domstol i London stämma Realtid Media Ab, tidningens chefredaktör och de två journalisterna som gjort granskningen.

Fallet är ett typiskt exempel på missbruk av juridiska metoder för att hota och skrämma någon till tystnad, säger både svenska och internationella organisationer som arbetar för yttrandefrihet och pressfrihet. Fenomenet beskrivs på engelska med begreppet SLAPP, en förkortning av Strategic litigation against public participation.

Enligt organisationen Index on Censorship är det vanligt att stämningar i internationella SLAPP-fall lämnas in just i London.

”Det beror bland annat på att det är så dyrt att försvara sig i förtalsmål här. Syftet med SLAPP-fall är att skrämma målet och då kan rädslan för skyhöga advokatkostnader vara en del av skrämseltaktiken”, säger organisationens specialsakkunniga Jessica Ní Mhainín.

 

Svante Kumlin själv kommenterar inte frågan för Journalisten. Hans företrädare Henry Wilson på kommunikationsbyrån Buchanan säger att England var ett naturligt val för en rättsprocess eftersom EEW är registrerat i England och har sin administration och verksamhet där. Svante Kumlin är skriven i Monaco.

Realtids chefredaktör och ansvariga utgivare Camilla Jonsson säger att EEW, genom att stämma i London, kan kringgå den svenska grundlagen och de svenska publiceringsreglerna. Enligt dem kan bara den ansvariga utgivaren stämmas, inte enskilda medarbetare.

Advokaterna som företräder Svante Kumlin har ännu inte preciserat exakt vilka krav de har men har flaggat för att att det handlar om skadestånd i mångmiljonklassen samt att Realtid ska avpublicera granskningen.

”Vi hade ju fått ett par mejl innan där man hotade med stämning. Dels inför första publiceringen, dels efter våra publiceringar. Först ville man få oss att inte publicera, och därefter var budskapet att vi skulle avpublicera alla artiklar”, säger Camilla Jonsson. 

När det första mejlet kom gick hon tillsammans med reportrarna noga igenom materialet.

”Eftersom allt underlag utgår från offentliga handlingar, inga anonyma källor eller spekulationer, så var det för mig ett enkelt utgivarbeslut. Är det sant? Yes. Är det relevant? Yes. Ok då kör vi. Men nu när vi faktiskt är delgivna stämningen så känns det närmast overkligt.”

Enligt Henry Wilson har bolaget mellan mitten av oktober och slutet av november skickat över tio brev till Realtid där man påtalat osanna uttalanden.

Camilla Jonsson säger att tidningen under hela granskningen gett Kumlin och EEW chansen kommentera och besvara frågor.

”Vilket de konsekvent har avböjt. Efter publiceringarna har de återkopplat med några korrigeringar, vilket vi har kompletterat i form av fotnoter när det har varit relevant. De har inte kunnat påvisa några faktafel.” 

 

Petri Savolainen, intressebevakningsdirektör på Finlands Journalistförbund har inte stött på motsvarande fall i Finland även om förbundet deltar i den europeiska diskussionen om SLAPP.

”Fenomenet är icke-önskvärt på alla sätt. Ifall motivet till en juridisk process är att begränsa pressfriheten och yttrandefriheten så bryter man mot grundläggande rättigheter.”

Vad ska man då göra om en utländsk advokatbyrå skickar ett hotfullt brev?

”Om anklagelserna saknar grund och motivet är att begränsa journalistiken så ska man förstås inte följa kraven. Man ska berätta om brevet, till exempel för Journalistförbundet. Hot om rättsprocesser mot journalister har förekommit i alla tider men det är väldigt sällsynt att fallen behandlas i domstolar”, säger Savolainen.

Realtid

En politiskt oberoende onlinebaserad nyhetstidning för finansbranschen med omkring 75 000 unika besökare per vecka.

Chefredaktör och ansvarig utgivare är Camilla Jonsson. Redaktionen består av sju personer.

Tidningen, chefredaktören och två journalister har stämts för förtal, i en domstol i London.

Åtalet har kritiserats skarpt av svenska och internationella yttrandefrihets- och pressfrihetsorganisationer.

Publicistorganisationen Utgivarna har uppmärksammat fallet och uppmanat den svenska regeringen att engagera sig i den expertgrupp om SLAPP som EU-kommissionen beslöt om i december 2020 samt att diskutera direkt med sina brittiska kolleger.



3 2021
Arkisto

Vaalikoneet vaikuttavat äänestyspäätöksiin. Millaista valtaa käyttävät koneiden tekijät?

Vaalikone ei ole lelu, vaan journalistinen tuote. Esimerkiksi Ylen vaalikoneen takana on kymmeniä tekijöitä, kymmeniä sivuja väitteitä ja yli puolen vuoden työ. Miten vaalikone rakennetaan reilusti? Miten siitä pitäisi kertoa käyttäjille?

Journalistiliitto on aina vaatinut mahdottomia

Loma, viisipäiväinen työviikko tai työehtosopimukset tuntuivat mahdottomilta ajatuksilta ennen kuin riittävä määrä ihmisiä alkoi vaatia niitä. ”Ei riitä, että jäämme vain puolustamaan saavutettuja etuja”, kirjoittaa Maria Pettersson.

Ilahduit, kun viisi alaistasi lähti kilpailevaan lehteen, Arno Ahosniemi

Kauppalehden vastaava päätoimittaja esittää olevansa ikäistään vanhempi mies, joka odottaa turhaan työtarjousta Etelärannasta.

Koskelan surman uutisoinnissa jäi kertomatta, kuka leikkasi lapsilta

”Helsingistä piirtyy uutisten kautta omituinen kuva kaupunkina, jossa jokin mystinen luonnonvoima kasvattaa luokkakokoja ja näkymätön käsi silppuaa erityisopetuksen kelvottomaan kuntoon”, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Historian ensimmäinen toimittajien työehtosopimus on ­allekirjoitettu! Edessä työnantajan Åke Heiniö ja Arvi V. Mäkinen sekä työntekijöitä edustanut Jyrki Juuti, takana Pauli Strandén ja Esko Muinonen vuonna 1967. Kuva: Uuskuva. SJL. KA.

Satavuotias Journalistiliitto aloitti pienenä herrakerhona ja kasvoi vahvaksi ammattiliitoksi

Journalistiliitto on taistellut journalistien oikeuksien ja paremman journalismin puolesta jo vuosisadan - työnantajan ja itse tsaarin vastustuksesta huolimatta.

Konflikten tar kontextens plats

”Nyhetsmedier kan inte bortförklara sitt ansvar för förvirringen genom att peka finger mot myndigheter och politiker”, skriver Dan Lolax.

Auttaisiko työvälinepooli, jos etätyö jää pysyväksi?

Ergonomisen työskentelyn järjestäminen ei ole yksin työntekijän vastuulla – ei työpaikalla eikä kotona työskennellessä, kirjoittaa Journalistiliiton juristi Tuomas Aalto.

Virus muuntuu, mutta sitä ei muunneta

”Joskus kieleen vakiintuu yhdyssanoja, jotka tarkoittavat keskenään samaa, vaikka niiden osat ovat eri järjestyksessä ja toinen on muutenkin saattanut vaikuttaa toista epäloogisemmalta”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Pikkukengillä potku omaan takapuoleen

Kiitos siististä sisätyöstä, ajatteli Heikki Kuutti hyisenä pakkaspäivänä. Sitten uutispäällikkö sai juttuidean.

Journalistien työttömyyskassa Finka sulautuu osaksi uutta jättikassaa

Uudesta kassasta tulee Suomen kolmanneksi suurin työttömyyskassa. Kolmen kassan yhdistyminen tuo liitolle säästöjä ja lisää kassan yhteiskunnallista vaikutusvaltaa.

Näin tekijänoikeusrahat kiertävät

Tekijänoikeusjärjestö Kopioston kautta kulkee vuosittain noin 50 miljoonaa euroa, jotka se jakaa eteenpäin tekijänoikeuksien haltijoille.

Nitrodiskotaiteilija on poissa

Taittaja-graafikko Hannu Marttinen 12. 9. 1945 Helsinki – 10. 2. 2021 Hämeenlinna

Pienestä naisesta jäi iso jälki

Toimittaja Leena Seretin 11. 11. 1959 Kemi – 28. 1. 2021 Sipoo

Päätoimittaja puolusti koskiluontoa ja periaatteitaan

Päätoimittaja Seppo Vento 13. 6. 1930 Vesanto – 9. 2. 2021 Joensuu

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta