Distansjobb har varit vardag på de flesta redaktioner i landet sedan mitten av mars i fjol. ”Inledningsvis kändes det nervöst, men vi har rutin av möten på distans och reportrarna är vana att leverera innehåll från olika ställen”, säger Niklas Nyberg, VD och chefredaktör på HSS Media.

Mediehusen tappade annonsintäkter men fick en digital knuff framåt

JOURNALISTI
11.2.2021

Johan Svenlin, text
Johannes Tervo, foto

För ett år sedan gnuggades det händer på tidningshusen i Svenskfinland och på Åland. Annonsintäkterna var bättre än på länge och det såg ut att bli ett bra år. Sedan hände det något, som bekant.

För medierna innebar det en störtdykning på annonsmarknaden under våren. En rad olika sparåtgärder, som tunnare tidningar och färre vikarier, gjorde att mediebolagen repade sig ekonomiskt under andra halvan av 2020.

”Vi lyckades komma igenom året med svarta siffror, men nu har vi istället haft den sämsta januarimånaden på många år”, säger Patrik Ekblom, VD och försäljningschef på Nya Åland.

”Suget efter lokala nyheter har varit enormt under året och vår webbplats har slagit alla besöksrekord, men utmaningen ligger i att utöka antalet digitala prenumerationer i samma utsträckning, tillägger Anna Björkroos, chefredaktör på samma tidning.

Lokalkonkurrenten Ålandstidningen upplevde samma utveckling, men där hade antalet prenumerationer ökat från december 2019 till december 2020.

”Den stora tillväxten sker på den digitala produkten, medan papperstidningen fortsätter att minska. Vi är nu försiktigt optimistiska, men samtidigt finns en oro över de svagheter i det åländska samhället som coronakrisen har blottat. På Åland är vi inte vana vid arbetslöshetssiffror kring 15 procent, vilket vi haft periodvis under 2020”, säger Daniel Dahlén, VD och chefredaktör på Ålandstidningen.

 

På fastlandet var trenderna inom tidningshusen de samma. Panikbromsning i april – maj för att sedan parera den minskade annonsförsäljningen med olika metoder.

”Vi tappade så mycket annonsintäkter under andra kvartalet att vi uppfyllde kriterierna för att få statligt stöd. De pengarna kommer delvis att gå till de redaktionella personalsatsningar som lades på is under fjolåret”, säger Niklas Nyberg, VD och chefredaktör på HSS Media.

Åbo Underrättelser höll personalen ställningarna och gav ut tidningen, samtidigt som de förnyade tidningens webb.

”Vi har inga IT-chefer eller webbplanenerare här, vi gör allt själva. Det är ett litet underverk att vi får ut tidningen fem dagar i veckan och publicerar nyheter på webben sju dagar i veckan med en redaktion på tolv personer”, säger Tom Simola, VD och chefredaktör på ÅU.

KSF Media har under sin tolvåriga historia ännu inte gjort plusresultat. Det bästa resultatet hittills är ett minus på 2,5 miljoner euro från 2019.

”Vi har inte stängt böckerna ännu, men ekonomiskt ser inte 2020 ut att bli mycket sämre än 2019. Med tanke på hur det såg ut i maj är det ändå relativt bra”, säger Anna Hellerstedt, VD på KSF Media.

Samtliga tidningschefer berömmer sina personalstyrkor för att övergången till distansarbete lyckats förvånansvärt bra.

”Inledningsvis kändes det nervöst, men vi har rutin av möten på distans och reportrarna är vana att leverera innehåll från olika ställen”, säger Nyberg.

Det redaktionella arbetet på distans och bevakningen av pandemins ofta ofattbara konsekvenser har inneburit prövningar till och med för garvade journalister. Cheferna bedömer ändå att personalen mår bra efter omständigheterna.

”Det märktes att personalen hade en ordentlig svacka i slutet av sommaren, men i september lugnade sig läget och vi kunde återgå till att jobba på plats. Vi ordnade en kickoff, några utbildningar och pratade ihop oss. Det gjorde gott”, säger Dahlén.

Redaktionsledningen på Nyan har också uppmanat till distansjobb, men utgångspunkten har varit att det dagliga jobbet görs på redaktionen, när smittläget tillåtit det.

”Det var ett strategiskt beslut att jobba i huset när det var möjligt. När en stor del av det sociala livet försvunnit är det viktigt att kunna träffa sina kollegor på jobbet”, förklarar Björkroos.

 

Pandemin har också gett journalistiken ett uppsving och öppnat nya möjligheter att ta digital journalistik ett steg framåt.

”När det verkligen krisar i samhället växer samtidigt den kvalitativa journalistikens roll. Intresset för vår journalistik har ökat stort och tack vare våra digitala nyheter kan vi erbjuda prenumerationer som jämförelsevis är betydligt förmånligare för våra läsare än en printprenumeration för 10 – 20 år sedan”, säger Nyberg.

”Vi försöker ständigt förbättra tekniken och utveckla appar som gör det bättre för läsarna att få in våra nyheter. Alla nya satsningar vi gör läggs på det digitala innehållet”, säger Ekblom.

Björkroos konstaterar att benägenheten att betala för digitala produkter allmänt har ökat.

”Man fulladdar inte längre film och musik som man gjorde för något decennium sedan. När de stora drakarna numera tar betalt för sitt innehåll hjälper det även oss att ta betalt för vårt digitala innehåll. Så länge det inte finns gratis någon annanstans.”

Diskussionen om Yle-lagen har en motsvarighet på Åland.

”Undersökningar visar att publiken går till public service-bolags webbplatser för att läsa nyheter, inte i första hand för att lyssna på radio eller se tv. Det finns lärdomar att ta från Sverige, där reglerna för public service-uppdraget är tydligare än här”, säger Dahlén.

Även tidningshusen i Svenskfinland ser Sverige som en förebild när det gäller fördelningen mellan de kommersiella bolagen och public service-bolagens roll på mediemarknaden.

”Den (Yle-lagen) kommer inte att lösa de kommersiella tidningshusens framtidsutmaningar, men det är viktigt att vi får samma spelregler. Krutet ska vi lägga på att vinna prenumeranterna, det är ett mycket större slag”, säger Hellerstedt.



2 2021
Arkisto

Lauri Nurmi hankki vuoden kovimman politiikan uutisen. Miksi Lännen Media halusi estää sen julkaisemisen?

Iltalehti ja Aamulehti julkaisivat vuoden 2017 mieleenpainuvimman uutisen: pääministeri Juha Sipilä oli käynyt perussuomalaisten kanssa salaisia neuvotteluja, joista valtiosihteeri oli kuljetettu pois auton takaluukkuun piilotettuna. Uutisen oli hankkinut Lännen Median toimittaja Lauri Nurmi. Kiitosten sijaan häneltä pyydettiin kirjallista selvitystä.

Median tulee varmistaa, ettei kulkutauti nitistä kansanvaltaa

Kuntavaaleissa meillä on hyvä mahdollisuus osoittaa, että toimiva media tukee kansanvaltaa ja ansaitsee tukea, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Olet jo käynyt metsällä Reenpäiden kanssa, Matti Kalliokoski

Suomen Kuvalehden päätoimittaja hoksasi vasta jälkeenpäin tulleensa pyydetyksi ehdolle eduskuntaan.

Mitä vastuullisuus on mediabisneksessä?

Onko nyt sellainen aika, että median pitäisi luopua näennäisestä objektiivisuudesta ja tunnustaa rohkeasti väriä, kysyvät Elina Yrjölä ja Annukka Oksanen.

Pikaopas kielipulmiin

Kirjoitetaanko sana yhteen vai erikseen, isolla vai pienellä? Unohtuuko pilkun paikka? Kokeneen kielenhuoltajan muistilista toimittajien tyypillisiin kielipulmiin.

Den svenska webbtidningen Realtid, tidningens chefredaktör och två reportrar har stämts för förtal i en domstol i London. Camilla Jonsson, chefredaktör, säger att det just nu pågår en skriftväxling mellan parternas advokater. Först ska frågan om ärendet ens får drivas i London avgöras. ”Om domstolen bestämmer att det blir en full förtalsprocess så blir det en kostsam affär. Ägarna och styrelsen backar oss fullt ut, men Realtid är en liten aktör, så det är klart att detta rent ekonomiskt är en utmaning”, säger Jonsson.

Uppmärksammat förtalsåtal i Sverige väcker frågor också hos oss

Juridiska metoder missbrukas för att hota och skrämma journalisterna till tystnad. Vad ska man göra om en utländsk advokatbyrå skickar ett hotfullt brev?

Kuvallinenkaan kieli ei ole mielivaltaista

Millaista tilastodataa saadaan madoilta? Tämä kysymys herää, kun numeerista tietoa kutsutaan madonluvuiksi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vad kom först – journalisten eller storyn?

Att rapportera om Bobi Wine var en säkerhetsrisk för journalister och det visste Bobi Wine själv också, skriver Liselott Lindström.

Turun Sanomat tietää lukijoistaan kaiken

Harri Ahola soitti kiihdytysajajalle, mutta haastateltava ei ollutkaan ihan samalla radalla.

Etäily toi koulutukseen enemmän osallistujia ja uusia teemoja

Journalistiliiton tavoitteena on palvella jäseniä tasapuolisesti, asuinpaikasta riippumatta. Tässä verkkokoulutus on osoittanut voimansa, kirjoittaa koulutuspäällikkö Nina Porra.

Sanomalehtimiesliiton aluepäiviä käsiteltiin Sanomalehtimiehen numerossa 2/1970. Jutun otsikko oli ”Purnaa, toivoo, pelkää, vaatii”.

Huolena laatu, juttuvaihto ja värikuvat

Sanomalehtimiesliiton jäsenten toiveet ja pelot vuodelta 1969 kuulostavat tutuilta.

Tyyneyden majakka myrskyjen keskellä

Professori Raimo Seppälä 27. 3. 1934 Ulvila – 24. 1. 2021 Tampere

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta