Distansjobb har varit vardag på de flesta redaktioner i landet sedan mitten av mars i fjol. ”Inledningsvis kändes det nervöst, men vi har rutin av möten på distans och reportrarna är vana att leverera innehåll från olika ställen”, säger Niklas Nyberg, VD och chefredaktör på HSS Media.

Mediehusen tappade annonsintäkter men fick en digital knuff framåt

JOURNALISTI
11.2.2021

Johan Svenlin, text
Johannes Tervo, foto

För ett år sedan gnuggades det händer på tidningshusen i Svenskfinland och på Åland. Annonsintäkterna var bättre än på länge och det såg ut att bli ett bra år. Sedan hände det något, som bekant.

För medierna innebar det en störtdykning på annonsmarknaden under våren. En rad olika sparåtgärder, som tunnare tidningar och färre vikarier, gjorde att mediebolagen repade sig ekonomiskt under andra halvan av 2020.

”Vi lyckades komma igenom året med svarta siffror, men nu har vi istället haft den sämsta januarimånaden på många år”, säger Patrik Ekblom, VD och försäljningschef på Nya Åland.

”Suget efter lokala nyheter har varit enormt under året och vår webbplats har slagit alla besöksrekord, men utmaningen ligger i att utöka antalet digitala prenumerationer i samma utsträckning, tillägger Anna Björkroos, chefredaktör på samma tidning.

Lokalkonkurrenten Ålandstidningen upplevde samma utveckling, men där hade antalet prenumerationer ökat från december 2019 till december 2020.

”Den stora tillväxten sker på den digitala produkten, medan papperstidningen fortsätter att minska. Vi är nu försiktigt optimistiska, men samtidigt finns en oro över de svagheter i det åländska samhället som coronakrisen har blottat. På Åland är vi inte vana vid arbetslöshetssiffror kring 15 procent, vilket vi haft periodvis under 2020”, säger Daniel Dahlén, VD och chefredaktör på Ålandstidningen.

 

På fastlandet var trenderna inom tidningshusen de samma. Panikbromsning i april – maj för att sedan parera den minskade annonsförsäljningen med olika metoder.

”Vi tappade så mycket annonsintäkter under andra kvartalet att vi uppfyllde kriterierna för att få statligt stöd. De pengarna kommer delvis att gå till de redaktionella personalsatsningar som lades på is under fjolåret”, säger Niklas Nyberg, VD och chefredaktör på HSS Media.

Åbo Underrättelser höll personalen ställningarna och gav ut tidningen, samtidigt som de förnyade tidningens webb.

”Vi har inga IT-chefer eller webbplanenerare här, vi gör allt själva. Det är ett litet underverk att vi får ut tidningen fem dagar i veckan och publicerar nyheter på webben sju dagar i veckan med en redaktion på tolv personer”, säger Tom Simola, VD och chefredaktör på ÅU.

KSF Media har under sin tolvåriga historia ännu inte gjort plusresultat. Det bästa resultatet hittills är ett minus på 2,5 miljoner euro från 2019.

”Vi har inte stängt böckerna ännu, men ekonomiskt ser inte 2020 ut att bli mycket sämre än 2019. Med tanke på hur det såg ut i maj är det ändå relativt bra”, säger Anna Hellerstedt, VD på KSF Media.

Samtliga tidningschefer berömmer sina personalstyrkor för att övergången till distansarbete lyckats förvånansvärt bra.

”Inledningsvis kändes det nervöst, men vi har rutin av möten på distans och reportrarna är vana att leverera innehåll från olika ställen”, säger Nyberg.

Det redaktionella arbetet på distans och bevakningen av pandemins ofta ofattbara konsekvenser har inneburit prövningar till och med för garvade journalister. Cheferna bedömer ändå att personalen mår bra efter omständigheterna.

”Det märktes att personalen hade en ordentlig svacka i slutet av sommaren, men i september lugnade sig läget och vi kunde återgå till att jobba på plats. Vi ordnade en kickoff, några utbildningar och pratade ihop oss. Det gjorde gott”, säger Dahlén.

Redaktionsledningen på Nyan har också uppmanat till distansjobb, men utgångspunkten har varit att det dagliga jobbet görs på redaktionen, när smittläget tillåtit det.

”Det var ett strategiskt beslut att jobba i huset när det var möjligt. När en stor del av det sociala livet försvunnit är det viktigt att kunna träffa sina kollegor på jobbet”, förklarar Björkroos.

 

Pandemin har också gett journalistiken ett uppsving och öppnat nya möjligheter att ta digital journalistik ett steg framåt.

”När det verkligen krisar i samhället växer samtidigt den kvalitativa journalistikens roll. Intresset för vår journalistik har ökat stort och tack vare våra digitala nyheter kan vi erbjuda prenumerationer som jämförelsevis är betydligt förmånligare för våra läsare än en printprenumeration för 10 – 20 år sedan”, säger Nyberg.

”Vi försöker ständigt förbättra tekniken och utveckla appar som gör det bättre för läsarna att få in våra nyheter. Alla nya satsningar vi gör läggs på det digitala innehållet”, säger Ekblom.

Björkroos konstaterar att benägenheten att betala för digitala produkter allmänt har ökat.

”Man fulladdar inte längre film och musik som man gjorde för något decennium sedan. När de stora drakarna numera tar betalt för sitt innehåll hjälper det även oss att ta betalt för vårt digitala innehåll. Så länge det inte finns gratis någon annanstans.”

Diskussionen om Yle-lagen har en motsvarighet på Åland.

”Undersökningar visar att publiken går till public service-bolags webbplatser för att läsa nyheter, inte i första hand för att lyssna på radio eller se tv. Det finns lärdomar att ta från Sverige, där reglerna för public service-uppdraget är tydligare än här”, säger Dahlén.

Även tidningshusen i Svenskfinland ser Sverige som en förebild när det gäller fördelningen mellan de kommersiella bolagen och public service-bolagens roll på mediemarknaden.

”Den (Yle-lagen) kommer inte att lösa de kommersiella tidningshusens framtidsutmaningar, men det är viktigt att vi får samma spelregler. Krutet ska vi lägga på att vinna prenumeranterna, det är ett mycket större slag”, säger Hellerstedt.



3 2021
Arkisto

Vaalikoneet vaikuttavat äänestyspäätöksiin. Millaista valtaa käyttävät koneiden tekijät?

Vaalikone ei ole lelu, vaan journalistinen tuote. Esimerkiksi Ylen vaalikoneen takana on kymmeniä tekijöitä, kymmeniä sivuja väitteitä ja yli puolen vuoden työ. Miten vaalikone rakennetaan reilusti? Miten siitä pitäisi kertoa käyttäjille?

Journalistiliitto on aina vaatinut mahdottomia

Loma, viisipäiväinen työviikko tai työehtosopimukset tuntuivat mahdottomilta ajatuksilta ennen kuin riittävä määrä ihmisiä alkoi vaatia niitä. ”Ei riitä, että jäämme vain puolustamaan saavutettuja etuja”, kirjoittaa Maria Pettersson.

Ilahduit, kun viisi alaistasi lähti kilpailevaan lehteen, Arno Ahosniemi

Kauppalehden vastaava päätoimittaja esittää olevansa ikäistään vanhempi mies, joka odottaa turhaan työtarjousta Etelärannasta.

Koskelan surman uutisoinnissa jäi kertomatta, kuka leikkasi lapsilta

”Helsingistä piirtyy uutisten kautta omituinen kuva kaupunkina, jossa jokin mystinen luonnonvoima kasvattaa luokkakokoja ja näkymätön käsi silppuaa erityisopetuksen kelvottomaan kuntoon”, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Historian ensimmäinen toimittajien työehtosopimus on ­allekirjoitettu! Edessä työnantajan Åke Heiniö ja Arvi V. Mäkinen sekä työntekijöitä edustanut Jyrki Juuti, takana Pauli Strandén ja Esko Muinonen vuonna 1967. Kuva: Uuskuva. SJL. KA.

Satavuotias Journalistiliitto aloitti pienenä herrakerhona ja kasvoi vahvaksi ammattiliitoksi

Journalistiliitto on taistellut journalistien oikeuksien ja paremman journalismin puolesta jo vuosisadan - työnantajan ja itse tsaarin vastustuksesta huolimatta.

Konflikten tar kontextens plats

”Nyhetsmedier kan inte bortförklara sitt ansvar för förvirringen genom att peka finger mot myndigheter och politiker”, skriver Dan Lolax.

Auttaisiko työvälinepooli, jos etätyö jää pysyväksi?

Ergonomisen työskentelyn järjestäminen ei ole yksin työntekijän vastuulla – ei työpaikalla eikä kotona työskennellessä, kirjoittaa Journalistiliiton juristi Tuomas Aalto.

Virus muuntuu, mutta sitä ei muunneta

”Joskus kieleen vakiintuu yhdyssanoja, jotka tarkoittavat keskenään samaa, vaikka niiden osat ovat eri järjestyksessä ja toinen on muutenkin saattanut vaikuttaa toista epäloogisemmalta”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Pikkukengillä potku omaan takapuoleen

Kiitos siististä sisätyöstä, ajatteli Heikki Kuutti hyisenä pakkaspäivänä. Sitten uutispäällikkö sai juttuidean.

Journalistien työttömyyskassa Finka sulautuu osaksi uutta jättikassaa

Uudesta kassasta tulee Suomen kolmanneksi suurin työttömyyskassa. Kolmen kassan yhdistyminen tuo liitolle säästöjä ja lisää kassan yhteiskunnallista vaikutusvaltaa.

Näin tekijänoikeusrahat kiertävät

Tekijänoikeusjärjestö Kopioston kautta kulkee vuosittain noin 50 miljoonaa euroa, jotka se jakaa eteenpäin tekijänoikeuksien haltijoille.

Nitrodiskotaiteilija on poissa

Taittaja-graafikko Hannu Marttinen 12. 9. 1945 Helsinki – 10. 2. 2021 Hämeenlinna

Pienestä naisesta jäi iso jälki

Toimittaja Leena Seretin 11. 11. 1959 Kemi – 28. 1. 2021 Sipoo

Päätoimittaja puolusti koskiluontoa ja periaatteitaan

Päätoimittaja Seppo Vento 13. 6. 1930 Vesanto – 9. 2. 2021 Joensuu

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta