Efter sju intensiva år på Efter nio har Sonja Kailassaari och Mårten Svartström nu gått skilda vägar. I vår fortsätter hon som programvärd medan han blir kulturredaktör på Svenska Yle.

2020 blev Sonjas och Mårtens sista gemensamma år på Efter nio

Parad Media

Parad Media är en viktig samarbetspartner för Svenska Yle. Bolaget har haft en omsättning som stabilt legat kring 1,5 miljoner euro. Flaggskeppet är Efter nio, men utöver det producerar man bl.a. Vegas Sommarprat (och Vinterprat).

Andra produktionsbolag som syns på Svenska Yle: Citizen Jane (”Virala genier”,”Jag kommer”), Five Corners (bl.a. Vegas veckoslut), samt bl.a. Långfilm, JO Svarvar och Eva Lingon.

Mer info om pitchningstillfällen: svenska.yle.fi/produktionsbolag

Källa: Christoffer Forssell, chef för programinköp och samarbeten

JOURNALISTI
7.1.2021

Jeanette Björkqvist, text
Karl Vilhjálmsson, foto

I slutet av januari inleder Yle Fems populära talkshow Efter nio vårsäsongen. Men den här gången sker det utan Mårten Svartström. Vid Sonja Kailassaaris sida sitter istället Janne Grönroos.

Mårtens beslut att sluta på Efter nio kom inte utan eftertanke.

”Det mognade länge, över ett år. På senhösten i fjol var vi redo att gå ut med att jag slutar, vilket ledde till massor av reaktioner från tittarna. De hörde av sig på sociala medier, via e-post och så fick jag till och med några vykort. Mer än 99 procent av dem var vänliga: folk tackade för alla år, beklagade att jag försvinner, men önskade mig ändå lycka till i framtiden.”

Att skilja Mårten från Sonja var förstås ingenting som kunde passera helt utan känslor. Deras gemensamma bana inleddes 2010 i samproduktionen Min Morgon. Efter några år i morgonrutan återgick Mårten till Yle och blev musikchef. Men hösten 2014, då Efter nio körde igång, var han tillbaka vid Sonjas sida.

Kvällsmagasinprogrammet, producerat av Parad Media, har sedan dess vuxit till sig, både bland svensk- och finskspråkiga: numera beräknas hälften av de i regel långt över 70 000 tittarna vara finskspråkiga.

Mycket av programmet har de senaste åren kretsat kring Sonja och Mårten, som bland annat hyllats för sin förmåga att skapa en gemytlig och ärlig stämning med gästerna, samt för att de med sina olika personligheter kompletterar varandra. Utanför rutan har de av den orsaken också anlitats som konferencierer på olika tillställningar.

 

Men nu är det slut. Och då vi ses på deras kontor på Georgsgatan i december framgår det att orsakerna är flera.

I början hade Efter nio ”flygande reportrar” som gjorde inslag. Dem gjorde produktionsbolaget sig av med då de märkte att det som tittarna intresserar sig mest för är Sonja och Mårten. I den vevan infördes konceptet med att programledarna varje vecka utsätter sig för olika slag av utmaningar, som de sedan redogör för i rutan.

Det har inneburit att bägge fått ge avkall på fritid och att de verkligen tvingats bjuda på sina personligheter.

”Ibland 24/7. Jag har upplevt att det varit jättetungt att ge så mycket av mig själv både inför och under inspelningarna och dessutom ibland tvingas filma mig själv på fritiden. Alla som följt Efter nio vet att jag egentligen är tillbakadragen och ganska introvert. Jag trivs inte med att vara en offentlig person. Så för lite mer än ett år sedan hade Sonja och jag ett allvarligt samtal. Jag hade varit ganska trött en längre tid och kände att det här inte längre är roligt”, säger Mårten.

Sonja: ”Då funderade vi på vad du egentligen vill. Du var förstås viktig för Efter nio, men man ska ju inte göra det här om det inte känns bekvämt, eller för att man inte vågar ta ett beslut om att sluta. Känns det fel så måste man våga hoppa av.”

Mårten: ”Ja, det kändes som att gnistan hade försvunnit.”

Sonja: ”Jag hade förstås märkt att någonting var fel en längre tid. Därför hade vi ju den där diskussionen. Om att det finns viktigare saker än arbetet. Så där som ditt eget liv.”

Mårten: ”Men det var inte lätt. Jag hade otroligt dåligt samvete inför tanken på att lämna programmet för vi vet ju att produktionsbolaget är beroende av det. Det har kretsat så mycket kring oss två, men man måste ju också inse att man inte är oersättlig. Andra program har också bytt programvärdar och det har fungerat alldeles bra.”

Sonja: ”Mår man dåligt så ska man inte förlänga plågan. Vi gjorde det här i sju år och det är då alla förhållanden brukar komma in i en krisfas.”

Mårten: ”Är det så? Haha, men ja, du har nog varit jätteförstående hela tiden så det kändes tryggt att komma fram till det här beslutet.”

 

De gör så där. Börjar svara på en fråga, men glider naturligt över i en samstämd dialog som sedan flyter på av sig själv. Det är säkert en följd av att de tillbringat merparten av de senaste sju årens vakna vardagstid tillsammans.

”Ja, jag kan till exempel höra på Sonjas andning när hon vill ställa en fråga så då drar jag mig tillbaka och ger plats åt henne. Vi läser varandra jättebra.”

Sonja: ”Många har talat om att vi är så samspelta, men det ligger ju hundratals timmar av gemensamma program och intervjuer bakom den synergin. Vi har jobbat så tätt tillsammans att vi kan läsa varandra och fylla i varandras meningar. Fast konstigt nog har vi aldrig umgåtts privat. Eller sedan är det så att vi sett varandra så otroligt mycket här på jobbet att vi har velat se andra på fritiden.”

Mårten: ”Jag tror vi i grunden ändå är så olika. Utanför arbetsplatsen har vi haft helt olika liv.”

Sonja: ”Det är nog sant. Det är ingenting konstigt eller sorgligt med det. Fast nog har vi ibland skickat roliga meddelanden och sånt på helger också. Det är bara så sjukt irriterande att det alltid tar fem dygn innan du svarar.”

Mårten: ”Det där med sociala medier och att umgås via apparater har aldrig fallit sig naturligt för mig. Där kommer du nog att ha mycket större hjälp av Janne.”

 

Samtidigt som Sonja ska börja bygga upp en ny relation med Janne Grönroos så återgår Mårten till en tjänst på Svenska Yle, som under samtliga år betalat hans lön. Han blir kulturredaktör och hoppas på lugnare arbetstakt och på att få göra fördjupande program, personintervjuer och kanske också kulturaktualiteter, gärna med fokus på musik.

”Det är förstås en otrolig lyx att ha en Yletjänst att återgå till. Den säkerheten har ju inte Sonja.”

Inte för att hon vill sluta på Efter nio. I motsats till Mårten trivs hon betydligt bättre både på de sociala medierna, tillsammans med folk och med att vara en offentlig person. Det gör också hennes nya parhäst Janne Grönroos, som till sin läggning är väldigt olik Mårten. Det, tror Sonja Kailassaari, är bra.

”Nu ska vi börja bygga upp en ny dynamik och försöka forma vår relation. Vi har gjort radio tillsammans på X3M men det är mer än tio år sedan. Janne är ju betydligt mer extrovert än Mårten och någon konstaterade att det kan hända att jag, som hittills framstått som den unga och livliga, nu börjar formas till en ny Mårten. Vi får se hur det går. Det tar sin egen tid att hitta varandra, men jag tror det kommer att bli bra om än på ett annat sätt än med Mårten.”

Parad Media

Parad Media är en viktig samarbetspartner för Svenska Yle. Bolaget har haft en omsättning som stabilt legat kring 1,5 miljoner euro. Flaggskeppet är Efter nio, men utöver det producerar man bl.a. Vegas Sommarprat (och Vinterprat).

Andra produktionsbolag som syns på Svenska Yle: Citizen Jane (”Virala genier”,”Jag kommer”), Five Corners (bl.a. Vegas veckoslut), samt bl.a. Långfilm, JO Svarvar och Eva Lingon.

Mer info om pitchningstillfällen: svenska.yle.fi/produktionsbolag

Källa: Christoffer Forssell, chef för programinköp och samarbeten



1 2021
Arkisto

Journalismin seuraavat sata vuotta

Journalistiliitto täyttää maaliskuussa 100 vuotta. Vuosisadan aikana on tapahtunut paljon: olemme saaneet esimerkiksi radion, television, internetin ja sosiaalisen median, mutta myös journalismin ansaintamallien kriisin. On aika kuvitella, miltä tulevat vuosikymmenet voisivat näyttää. Journalisti pyysi ennusteita kymmeneltä ajattelijalta.

Mitä puoluetta politiikantoimittajat ryöpyttävät eniten? Miten he suhtautuvat eri pääministereihin? Entä työmarkkinajärjestöihin?

Journalisti analysoi kuuden tunnetun politiikan toimittajan kolumnit, näkökulma-artikkelit ja muut mielipiteelliset tekstit.

Tähtäät isona kansanedustajaksi, Hanne Aho

Sata vuotta täyttävän Journalistiliiton puheenjohtaja Hanne Aho haluaa tulla tasapainoiseksi ihmiseksi ja haaveilee tes-neuvotteluiden aikana paluusta Suomen Kuvalehden graafikoksi.

Toimittajat, persuuntuneita vai vihervasemmistoa?

”Suomessa perussuomalaisten pelikirjasta tuttu ikävän journalismin esittäminen puoluepolitiikkana vaikuttaa hiljalleen saavan suosiota useamman poliittisen liikkeen piirissä”, kirjoittaa Janne Zareff.

Toimittajan tasapuolisuus ei auta, jos luottamus on menetetty

Yksikään ihminen ei tee työtään arvotyhjiössä. Onneksi juuri kukaan journalisti ei kuvittele olevansa täydellisen objektiivinen yli-ihminen, johon arvot tai elämäntilanne eivät vaikuta, kirjoittaa Maria Pettersson.

Lisää aikaa eropakettia harkitsevalle

”Ensimmäiset päivät irtisanomisen jälkeen voivat mennä täysin sumussa. Pitäisi pystyä soittamaan monta puhelua, kysyä oikeita kysymyksiä, omaksua vastauksia ja tehdä niiden perusteella päätös, jonka vaikutukset tulevaisuuteen ovat joka tapauksessa epävarmoja”, kirjoittaa Journalistiliiton juristi Sanna Nikula.

Korona sävytti median vuotta 2020

Korona muutti työtavat ja kiihdytti media-alan murrosta ja Yhdysvalloissa käytiin vaalit. Tapahtuiko media-alalla muutakin? Kokosimme yhteen vuoden 2020 keskeiset journalismiuutiset.

Päivi Lehtomurto vaihtoi nuorten median työterveysaiheisiin

Päivi Lehtomurto aloitti joulukuussa Työterveyslaitoksella mediaviestinnän erityisasiantuntijana. Sitä ennen hän työskenteli kymmenen vuotta Demissä.

Etusivu uusiksi

Kun Susanna Luikku sai Suomen olympiajoukkueen tiedottajalta viestin, ja sitten tuli kiire.

Journalistiliiton uuden ilmeen suunnitteli Tuija Tarkiainen ja uuden logon piirsi Camilla Pentti. ”Perinteinen leijona haluttiin säilyttää, mutta uusi leijona on modernimpi ja vähemmän kulmikas”, Tarkiainen kertoo.

Journalistiliitto saa uuden ilmeen

Tunnusvärit ja -fontit vaihtuvat, viestintämateriaalit muuttuvat ja logo päivitetään.

Ole korrekti, älä hyperkorrekti

”Tietoisuus siitä, että puhuttu ja kirjoitettu kieli eroavat toisistaan, voi johtaa ylenpalttiseen virallisuuden tai esimerkiksi kansainvälisyyden tavoitteluun”, kirjoittaa Ville Eloranta.

De nya journalisterna är influencers

Högermedierna satsar mindre på att producera den bästa journalistiken och mer på att främst bekräfta det tittarna redan tror, skriver Jeanette Öhman.

Sanomalehtimiehen näytenumero huhtikuussa 1924.

Lehti harrastuksen avuksi

Suomen Sanomalehtimiesten Liitto tarvitsi oman lehden, koska sisäinen tiedotus hoitui ”helpoimmin painokoneen kautta”.

Avarakatseinen humanisti

Toimittaja Jussi Kentala 24. 7. 1946 Veteli – 23. 11. 2020 Kauhava

Taitava taittaja - käytännössä ja teoriassa

Ulkoasupäällikkö Hannu Pulkkinen 8.11.1951 Pyhäjärvi – 6.12.2020 Helsinki 

Henkilökuvauksen lordi ja velho 

Valokuvaaja Kari Kaipainen 28. 9. 1952 Mikkeli – 2. 11. 2020 Espoo

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta