Efter sju intensiva år på Efter nio har Sonja Kailassaari och Mårten Svartström nu gått skilda vägar. I vår fortsätter hon som programvärd medan han blir kulturredaktör på Svenska Yle.

2020 blev Sonjas och Mårtens sista gemensamma år på Efter nio

Parad Media

Parad Media är en viktig samarbetspartner för Svenska Yle. Bolaget har haft en omsättning som stabilt legat kring 1,5 miljoner euro. Flaggskeppet är Efter nio, men utöver det producerar man bl.a. Vegas Sommarprat (och Vinterprat).

Andra produktionsbolag som syns på Svenska Yle: Citizen Jane (”Virala genier”,”Jag kommer”), Five Corners (bl.a. Vegas veckoslut), samt bl.a. Långfilm, JO Svarvar och Eva Lingon.

Mer info om pitchningstillfällen: svenska.yle.fi/produktionsbolag

Källa: Christoffer Forssell, chef för programinköp och samarbeten

JOURNALISTI
7.1.2021

Jeanette Björkqvist, text
Karl Vilhjálmsson, foto

I slutet av januari inleder Yle Fems populära talkshow Efter nio vårsäsongen. Men den här gången sker det utan Mårten Svartström. Vid Sonja Kailassaaris sida sitter istället Janne Grönroos.

Mårtens beslut att sluta på Efter nio kom inte utan eftertanke.

”Det mognade länge, över ett år. På senhösten i fjol var vi redo att gå ut med att jag slutar, vilket ledde till massor av reaktioner från tittarna. De hörde av sig på sociala medier, via e-post och så fick jag till och med några vykort. Mer än 99 procent av dem var vänliga: folk tackade för alla år, beklagade att jag försvinner, men önskade mig ändå lycka till i framtiden.”

Att skilja Mårten från Sonja var förstås ingenting som kunde passera helt utan känslor. Deras gemensamma bana inleddes 2010 i samproduktionen Min Morgon. Efter några år i morgonrutan återgick Mårten till Yle och blev musikchef. Men hösten 2014, då Efter nio körde igång, var han tillbaka vid Sonjas sida.

Kvällsmagasinprogrammet, producerat av Parad Media, har sedan dess vuxit till sig, både bland svensk- och finskspråkiga: numera beräknas hälften av de i regel långt över 70 000 tittarna vara finskspråkiga.

Mycket av programmet har de senaste åren kretsat kring Sonja och Mårten, som bland annat hyllats för sin förmåga att skapa en gemytlig och ärlig stämning med gästerna, samt för att de med sina olika personligheter kompletterar varandra. Utanför rutan har de av den orsaken också anlitats som konferencierer på olika tillställningar.

 

Men nu är det slut. Och då vi ses på deras kontor på Georgsgatan i december framgår det att orsakerna är flera.

I början hade Efter nio ”flygande reportrar” som gjorde inslag. Dem gjorde produktionsbolaget sig av med då de märkte att det som tittarna intresserar sig mest för är Sonja och Mårten. I den vevan infördes konceptet med att programledarna varje vecka utsätter sig för olika slag av utmaningar, som de sedan redogör för i rutan.

Det har inneburit att bägge fått ge avkall på fritid och att de verkligen tvingats bjuda på sina personligheter.

”Ibland 24/7. Jag har upplevt att det varit jättetungt att ge så mycket av mig själv både inför och under inspelningarna och dessutom ibland tvingas filma mig själv på fritiden. Alla som följt Efter nio vet att jag egentligen är tillbakadragen och ganska introvert. Jag trivs inte med att vara en offentlig person. Så för lite mer än ett år sedan hade Sonja och jag ett allvarligt samtal. Jag hade varit ganska trött en längre tid och kände att det här inte längre är roligt”, säger Mårten.

Sonja: ”Då funderade vi på vad du egentligen vill. Du var förstås viktig för Efter nio, men man ska ju inte göra det här om det inte känns bekvämt, eller för att man inte vågar ta ett beslut om att sluta. Känns det fel så måste man våga hoppa av.”

Mårten: ”Ja, det kändes som att gnistan hade försvunnit.”

Sonja: ”Jag hade förstås märkt att någonting var fel en längre tid. Därför hade vi ju den där diskussionen. Om att det finns viktigare saker än arbetet. Så där som ditt eget liv.”

Mårten: ”Men det var inte lätt. Jag hade otroligt dåligt samvete inför tanken på att lämna programmet för vi vet ju att produktionsbolaget är beroende av det. Det har kretsat så mycket kring oss två, men man måste ju också inse att man inte är oersättlig. Andra program har också bytt programvärdar och det har fungerat alldeles bra.”

Sonja: ”Mår man dåligt så ska man inte förlänga plågan. Vi gjorde det här i sju år och det är då alla förhållanden brukar komma in i en krisfas.”

Mårten: ”Är det så? Haha, men ja, du har nog varit jätteförstående hela tiden så det kändes tryggt att komma fram till det här beslutet.”

 

De gör så där. Börjar svara på en fråga, men glider naturligt över i en samstämd dialog som sedan flyter på av sig själv. Det är säkert en följd av att de tillbringat merparten av de senaste sju årens vakna vardagstid tillsammans.

”Ja, jag kan till exempel höra på Sonjas andning när hon vill ställa en fråga så då drar jag mig tillbaka och ger plats åt henne. Vi läser varandra jättebra.”

Sonja: ”Många har talat om att vi är så samspelta, men det ligger ju hundratals timmar av gemensamma program och intervjuer bakom den synergin. Vi har jobbat så tätt tillsammans att vi kan läsa varandra och fylla i varandras meningar. Fast konstigt nog har vi aldrig umgåtts privat. Eller sedan är det så att vi sett varandra så otroligt mycket här på jobbet att vi har velat se andra på fritiden.”

Mårten: ”Jag tror vi i grunden ändå är så olika. Utanför arbetsplatsen har vi haft helt olika liv.”

Sonja: ”Det är nog sant. Det är ingenting konstigt eller sorgligt med det. Fast nog har vi ibland skickat roliga meddelanden och sånt på helger också. Det är bara så sjukt irriterande att det alltid tar fem dygn innan du svarar.”

Mårten: ”Det där med sociala medier och att umgås via apparater har aldrig fallit sig naturligt för mig. Där kommer du nog att ha mycket större hjälp av Janne.”

 

Samtidigt som Sonja ska börja bygga upp en ny relation med Janne Grönroos så återgår Mårten till en tjänst på Svenska Yle, som under samtliga år betalat hans lön. Han blir kulturredaktör och hoppas på lugnare arbetstakt och på att få göra fördjupande program, personintervjuer och kanske också kulturaktualiteter, gärna med fokus på musik.

”Det är förstås en otrolig lyx att ha en Yletjänst att återgå till. Den säkerheten har ju inte Sonja.”

Inte för att hon vill sluta på Efter nio. I motsats till Mårten trivs hon betydligt bättre både på de sociala medierna, tillsammans med folk och med att vara en offentlig person. Det gör också hennes nya parhäst Janne Grönroos, som till sin läggning är väldigt olik Mårten. Det, tror Sonja Kailassaari, är bra.

”Nu ska vi börja bygga upp en ny dynamik och försöka forma vår relation. Vi har gjort radio tillsammans på X3M men det är mer än tio år sedan. Janne är ju betydligt mer extrovert än Mårten och någon konstaterade att det kan hända att jag, som hittills framstått som den unga och livliga, nu börjar formas till en ny Mårten. Vi får se hur det går. Det tar sin egen tid att hitta varandra, men jag tror det kommer att bli bra om än på ett annat sätt än med Mårten.”

Parad Media

Parad Media är en viktig samarbetspartner för Svenska Yle. Bolaget har haft en omsättning som stabilt legat kring 1,5 miljoner euro. Flaggskeppet är Efter nio, men utöver det producerar man bl.a. Vegas Sommarprat (och Vinterprat).

Andra produktionsbolag som syns på Svenska Yle: Citizen Jane (”Virala genier”,”Jag kommer”), Five Corners (bl.a. Vegas veckoslut), samt bl.a. Långfilm, JO Svarvar och Eva Lingon.

Mer info om pitchningstillfällen: svenska.yle.fi/produktionsbolag

Källa: Christoffer Forssell, chef för programinköp och samarbeten



2 2021
Arkisto

Lauri Nurmi hankki vuoden kovimman politiikan uutisen. Miksi Lännen Media halusi estää sen julkaisemisen?

Iltalehti ja Aamulehti julkaisivat vuoden 2017 mieleenpainuvimman uutisen: pääministeri Juha Sipilä oli käynyt perussuomalaisten kanssa salaisia neuvotteluja, joista valtiosihteeri oli kuljetettu pois auton takaluukkuun piilotettuna. Uutisen oli hankkinut Lännen Median toimittaja Lauri Nurmi. Kiitosten sijaan häneltä pyydettiin kirjallista selvitystä.

Median tulee varmistaa, ettei kulkutauti nitistä kansanvaltaa

Kuntavaaleissa meillä on hyvä mahdollisuus osoittaa, että toimiva media tukee kansanvaltaa ja ansaitsee tukea, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Olet jo käynyt metsällä Reenpäiden kanssa, Matti Kalliokoski

Suomen Kuvalehden päätoimittaja hoksasi vasta jälkeenpäin tulleensa pyydetyksi ehdolle eduskuntaan.

Mitä vastuullisuus on mediabisneksessä?

Onko nyt sellainen aika, että median pitäisi luopua näennäisestä objektiivisuudesta ja tunnustaa rohkeasti väriä, kysyvät Elina Yrjölä ja Annukka Oksanen.

Pikaopas kielipulmiin

Kirjoitetaanko sana yhteen vai erikseen, isolla vai pienellä? Unohtuuko pilkun paikka? Kokeneen kielenhuoltajan muistilista toimittajien tyypillisiin kielipulmiin.

Den svenska webbtidningen Realtid, tidningens chefredaktör och två reportrar har stämts för förtal i en domstol i London. Camilla Jonsson, chefredaktör, säger att det just nu pågår en skriftväxling mellan parternas advokater. Först ska frågan om ärendet ens får drivas i London avgöras. ”Om domstolen bestämmer att det blir en full förtalsprocess så blir det en kostsam affär. Ägarna och styrelsen backar oss fullt ut, men Realtid är en liten aktör, så det är klart att detta rent ekonomiskt är en utmaning”, säger Jonsson.

Uppmärksammat förtalsåtal i Sverige väcker frågor också hos oss

Juridiska metoder missbrukas för att hota och skrämma journalisterna till tystnad. Vad ska man göra om en utländsk advokatbyrå skickar ett hotfullt brev?

Kuvallinenkaan kieli ei ole mielivaltaista

Millaista tilastodataa saadaan madoilta? Tämä kysymys herää, kun numeerista tietoa kutsutaan madonluvuiksi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vad kom först – journalisten eller storyn?

Att rapportera om Bobi Wine var en säkerhetsrisk för journalister och det visste Bobi Wine själv också, skriver Liselott Lindström.

Turun Sanomat tietää lukijoistaan kaiken

Harri Ahola soitti kiihdytysajajalle, mutta haastateltava ei ollutkaan ihan samalla radalla.

Etäily toi koulutukseen enemmän osallistujia ja uusia teemoja

Journalistiliiton tavoitteena on palvella jäseniä tasapuolisesti, asuinpaikasta riippumatta. Tässä verkkokoulutus on osoittanut voimansa, kirjoittaa koulutuspäällikkö Nina Porra.

Sanomalehtimiesliiton aluepäiviä käsiteltiin Sanomalehtimiehen numerossa 2/1970. Jutun otsikko oli ”Purnaa, toivoo, pelkää, vaatii”.

Huolena laatu, juttuvaihto ja värikuvat

Sanomalehtimiesliiton jäsenten toiveet ja pelot vuodelta 1969 kuulostavat tutuilta.

Tyyneyden majakka myrskyjen keskellä

Professori Raimo Seppälä 27. 3. 1934 Ulvila – 24. 1. 2021 Tampere

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta