Regeringens förslag till ny Yle-lag diskuteras snart i riksdagen. Annica Lindström har jobbat på Yle i tre år med webben först. ”Det mesta vi gör är kopplat till ljud och bild”, säger hon.

Webbproducent om utkastet till ny Yle-lag: Kan vara en spark i rätt riktning

Detta handlar det om

Enligt Medieförbundets klagomål till EU-kommissionen bryter Yles verksamhet på webben mot EU:s regler om statsstöd.

Kritiken mot Yle är riktad mot den textbaserade nyhetsförmedlingen.

I utkastet till lagförslag är nyheter på svenska ett undantag.

JOURNALISTI
19.11.2020

Tommy Pohjola, text
Karl Vilhjálmsson, foto

Kommunikationsministeriets utkast till ändringar i Yle-lagen väcker kritik bland journalister och politiker.

Beslutsfattarna säger att yttrandefriheten och minoriteters tillgång på information måste tryggas. I riksdagen finns också förståelse för kommersiella mediers krav på konkurrens på lika villkor.

Svenska Yle är ett undantag i utkastet till lagförslag. Det oroar mediehusen i Svenskfinland då Yles nyheter på svenska också i fortsättningen skulle få vara textbaserade.

Webbproducent Annica Lindström koordinerar nyheter, feature, sport och kultur – allt som ingår i Svenska Yles utbud på webben. Det allra mesta som skrivs på nätet, säger hon, är kopplat till ljud och video.

”Det är lite material som görs enbart för webben.”

Lindström tror inte att journalistiken på de finlandssvenska tidningarna blir bättre bara för att det knattras mindre på tangentbordet i Böle.

”Innehållet är kung, inte tekniken.”

Enligt Annica Lindström finns potential hos hela Yle att göra utbudet ännu bättre så att det lockar en publik som vuxit upp med digitala medier. Därför oroar det aktuella lagförslaget att begränsa publicering av innehåll i textform inte så mycket.

”Det kan vara en spark i rätt riktning mot nytt videoberättande.”

I ett av 82 utlåtanden som Kommunikationsministeriet utvärderar påminner HSS Media Ab att lokal och regional nyhetsbevakning är många finlandssvenska tidningshus marknad.

”Att ge Svenska Yle fritt spelrum är fel mot dem”, heter det i utlåtandet.

KSF Media och Förlags Ab Sydvästkusten anser att undantaget för Svenska Yles nyheter motsvarar inte EU:s beslut och lagstiftning.

Enligt medieforskare vid universiteten i Helsingfors och Tammerfors ”saknas undersökningar som visar att Yles nyheter på nätet är klart skadliga för kommersiell media”.

Annica Lindström säger att Svenska Yle minskat antalet texter med cirka 40 procent sedan hon började 2017.

”Och jämför vi med 2014 har vi halverat mängden text. Däremot sticker jag inte under stol med att vi har blivit bättre, och därför ses som ett större hot.”

 

Utkastet diskuteras snart i riksdagen.

Journalisten frågade riksdagspartiernas ordföranden vad de anser. SDP och Rörelse Nu svarade inte.

I SFP säger Anders Adlercreutz att sökandet av samarbeten där kommersiella aktörer drar nytta av Yle. Ett exempel är att tillsammans göra valmaskiner inför kommunalvalet.

”Svenska Yle påverkas inte, vilket setts som motiverat för att trygga ett gott medieutbud också för landets svenskspråkiga minoritet.”

Enligt Samlingspartiets Kai Mykkänen ska ”skattefinansierade Yle inte göra de kommersiella mediehusens verksamhet omöjlig.”

Vänsterförbundets Paavo Arhinmäki anser att ”Yles verksamhet ska inte begränsas mer än nödvändigt. Kommersiella medier får det inte bättre när Rundradion får det sämre.”

KD:s Päivi Räsänen tror på mångsidigare rapportering när textbaserade nyheter förutsätter koppling till ljud och video. ”Det beror på hurdana betoningar man gör inom bolaget.”

Enligt De Grönas Jenni Pitko är yttrandefriheten inte problemet. De finns på annat håll – ”påtryckningar som journalister utsätts för, hatprat och trakasserier.”

Sannfinländarnas Ville Tavio skulle helst dra ned hela Yles resurser och på motsvarande sätt minska Yle-skatten som finländarna betalar. ”Riksdagen ska diskutera noggrant ändringen.”

Centerns Antti Kurvinen säger att det är ”viktigt att förnyelsen inte försämrar minoriteters tillgång på information.”

Annica Lindström, då? Hon säger att intresset för vad som händer i Svenskfinland har ett samband med god och granskande journalistik.

”I förlängningen gagnar det också beslutsfattarna, även om de inte alltid känner så.”

Detta handlar det om

Enligt Medieförbundets klagomål till EU-kommissionen bryter Yles verksamhet på webben mot EU:s regler om statsstöd.

Kritiken mot Yle är riktad mot den textbaserade nyhetsförmedlingen.

I utkastet till lagförslag är nyheter på svenska ett undantag.



5 2021
Arkisto

Ensin ne hakivat journalistit. Silloin me sanoimme, että tämä ei käy.

Meidän suomalaisten pitää auttaa kollegoja muissa maissa. Se on oikein, mutta samalla autamme myös itseämme, kirjoittaa päätoimittaja Maria Pettersson.

Teit paikallisesta varuskunnasta 46-sivuisen erikoisliitteen, koska fanitat armeijaa, Pasi Koivumaa

Karjalaisen päätoimittaja on toimituksessa pidetty hahmo, mutta epäilee Stalinin ja Hitlerin ajatelleen itsestään samoin.

Näin saat kesätyöstäsi kaiken irti

Kokeneet toimittajat jakavat vinkit kesätyöntekijöille. Näillä pääset paremmin alkuun kesätöissä ja kenties koko urallasi.

Mitä journalistin pitää ymmärtää työnantajansa taloudesta?

Iso osinko voi olla hälytysmerkki – tai törkeilyä, jos yrityksessä on samaan aikaan menossa rankka säästöohjelma, kirjoittavat Annukka Oksanen ja Elina Yrjölä.

Journalisternas och hjälporganisationernas relation är problematisk

För några år sedan jobbade jag som frivillig informatör för en finsk organisation i Uganda. Det var en upplevelse jag aldrig skulle vilja ha ogjord – men inte heller göra om, skriver Liselott Lindström.

En onnistunut pilaamaan suomen kielen sääntöjä

Kun minut pyydettiin median edustajaksi suomen kielen lautakuntaan, eräs Helsingin Sanomien lukija ei vaikuttanut vilpittömän ilahtuneelta, kirjoittaa Ville Eloranta.

Kyselytunnilla valtuutetut kysyivät hallitukselta ja toimistolta liiton toimintaan ja linjauksiin liittyviä kysymyksiä. Puheenjohtaja Hanne Aho vastaa etäyhteyksin osallistuneille valtuutetuille.

Journalistiliiton kevätvaltuusto toivoi joustoa työhön

Valtuutetut toivoivat liiton edistävän etätyömahdollisuuksia myös korona-ajan jälkeen.

Media keskittyi – pitäisikö myös Journalistiliiton jäsenyhdistysten yhdistää voimansa?

Median ja työn muutokset vähentävät sijainnin merkitystä toiminnan järjestämisessä, kirjoittaa Tapio Räihä.

Kova kiire tarkastajan juttusille

Kun poliisi pysäytti toimittajan ja kuvaajan nopeusratsiaan, Mika Heikkilä turvautui pieneen valkoiseen valheeseen.

Luja ja luotettava pohjalainen

Toimittaja Päivi Leppilahti 23. 6. 1960 Teuva – 21. 3. 2021 Kankaanpää

Lehtikuvauksen uranuurtaja

Kuolleita: Kuvapäällikkö Antti Suominen 16. 9. 1938 Pori – 9. 4. 2021 Ulvila

Laajasti urheilusta ja liikunnasta

Kuolleita: Urheilutoimittaja Erkki Poutanen 19. 11. 1950 Jyväskylä – 4. 4. 2021 Tuusula

Monen lajin mestari

Kuolleita: Toimittaja Matti Korhonen 28. 11. 1928 Liminka – 1. 3. 2021 Oulu

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta