Regeringens förslag till ny Yle-lag diskuteras snart i riksdagen. Annica Lindström har jobbat på Yle i tre år med webben först. ”Det mesta vi gör är kopplat till ljud och bild”, säger hon.

Webbproducent om utkastet till ny Yle-lag: Kan vara en spark i rätt riktning

Detta handlar det om

Enligt Medieförbundets klagomål till EU-kommissionen bryter Yles verksamhet på webben mot EU:s regler om statsstöd.

Kritiken mot Yle är riktad mot den textbaserade nyhetsförmedlingen.

I utkastet till lagförslag är nyheter på svenska ett undantag.

JOURNALISTI
19.11.2020

Tommy Pohjola, text
Karl Vilhjálmsson, foto

Kommunikationsministeriets utkast till ändringar i Yle-lagen väcker kritik bland journalister och politiker.

Beslutsfattarna säger att yttrandefriheten och minoriteters tillgång på information måste tryggas. I riksdagen finns också förståelse för kommersiella mediers krav på konkurrens på lika villkor.

Svenska Yle är ett undantag i utkastet till lagförslag. Det oroar mediehusen i Svenskfinland då Yles nyheter på svenska också i fortsättningen skulle få vara textbaserade.

Webbproducent Annica Lindström koordinerar nyheter, feature, sport och kultur – allt som ingår i Svenska Yles utbud på webben. Det allra mesta som skrivs på nätet, säger hon, är kopplat till ljud och video.

”Det är lite material som görs enbart för webben.”

Lindström tror inte att journalistiken på de finlandssvenska tidningarna blir bättre bara för att det knattras mindre på tangentbordet i Böle.

”Innehållet är kung, inte tekniken.”

Enligt Annica Lindström finns potential hos hela Yle att göra utbudet ännu bättre så att det lockar en publik som vuxit upp med digitala medier. Därför oroar det aktuella lagförslaget att begränsa publicering av innehåll i textform inte så mycket.

”Det kan vara en spark i rätt riktning mot nytt videoberättande.”

I ett av 82 utlåtanden som Kommunikationsministeriet utvärderar påminner HSS Media Ab att lokal och regional nyhetsbevakning är många finlandssvenska tidningshus marknad.

”Att ge Svenska Yle fritt spelrum är fel mot dem”, heter det i utlåtandet.

KSF Media och Förlags Ab Sydvästkusten anser att undantaget för Svenska Yles nyheter motsvarar inte EU:s beslut och lagstiftning.

Enligt medieforskare vid universiteten i Helsingfors och Tammerfors ”saknas undersökningar som visar att Yles nyheter på nätet är klart skadliga för kommersiell media”.

Annica Lindström säger att Svenska Yle minskat antalet texter med cirka 40 procent sedan hon började 2017.

”Och jämför vi med 2014 har vi halverat mängden text. Däremot sticker jag inte under stol med att vi har blivit bättre, och därför ses som ett större hot.”

 

Utkastet diskuteras snart i riksdagen.

Journalisten frågade riksdagspartiernas ordföranden vad de anser. SDP och Rörelse Nu svarade inte.

I SFP säger Anders Adlercreutz att sökandet av samarbeten där kommersiella aktörer drar nytta av Yle. Ett exempel är att tillsammans göra valmaskiner inför kommunalvalet.

”Svenska Yle påverkas inte, vilket setts som motiverat för att trygga ett gott medieutbud också för landets svenskspråkiga minoritet.”

Enligt Samlingspartiets Kai Mykkänen ska ”skattefinansierade Yle inte göra de kommersiella mediehusens verksamhet omöjlig.”

Vänsterförbundets Paavo Arhinmäki anser att ”Yles verksamhet ska inte begränsas mer än nödvändigt. Kommersiella medier får det inte bättre när Rundradion får det sämre.”

KD:s Päivi Räsänen tror på mångsidigare rapportering när textbaserade nyheter förutsätter koppling till ljud och video. ”Det beror på hurdana betoningar man gör inom bolaget.”

Enligt De Grönas Jenni Pitko är yttrandefriheten inte problemet. De finns på annat håll – ”påtryckningar som journalister utsätts för, hatprat och trakasserier.”

Sannfinländarnas Ville Tavio skulle helst dra ned hela Yles resurser och på motsvarande sätt minska Yle-skatten som finländarna betalar. ”Riksdagen ska diskutera noggrant ändringen.”

Centerns Antti Kurvinen säger att det är ”viktigt att förnyelsen inte försämrar minoriteters tillgång på information.”

Annica Lindström, då? Hon säger att intresset för vad som händer i Svenskfinland har ett samband med god och granskande journalistik.

”I förlängningen gagnar det också beslutsfattarna, även om de inte alltid känner så.”

Detta handlar det om

Enligt Medieförbundets klagomål till EU-kommissionen bryter Yles verksamhet på webben mot EU:s regler om statsstöd.

Kritiken mot Yle är riktad mot den textbaserade nyhetsförmedlingen.

I utkastet till lagförslag är nyheter på svenska ett undantag.



1 2021
Arkisto

Journalismin seuraavat sata vuotta

Journalistiliitto täyttää maaliskuussa 100 vuotta. Vuosisadan aikana on tapahtunut paljon: olemme saaneet esimerkiksi radion, television, internetin ja sosiaalisen median, mutta myös journalismin ansaintamallien kriisin. On aika kuvitella, miltä tulevat vuosikymmenet voisivat näyttää. Journalisti pyysi ennusteita kymmeneltä ajattelijalta.

Mitä puoluetta politiikantoimittajat ryöpyttävät eniten? Miten he suhtautuvat eri pääministereihin? Entä työmarkkinajärjestöihin?

Journalisti analysoi kuuden tunnetun politiikan toimittajan kolumnit, näkökulma-artikkelit ja muut mielipiteelliset tekstit.

Tähtäät isona kansanedustajaksi, Hanne Aho

Sata vuotta täyttävän Journalistiliiton puheenjohtaja Hanne Aho haluaa tulla tasapainoiseksi ihmiseksi ja haaveilee tes-neuvotteluiden aikana paluusta Suomen Kuvalehden graafikoksi.

Toimittajat, persuuntuneita vai vihervasemmistoa?

”Suomessa perussuomalaisten pelikirjasta tuttu ikävän journalismin esittäminen puoluepolitiikkana vaikuttaa hiljalleen saavan suosiota useamman poliittisen liikkeen piirissä”, kirjoittaa Janne Zareff.

Toimittajan tasapuolisuus ei auta, jos luottamus on menetetty

Yksikään ihminen ei tee työtään arvotyhjiössä. Onneksi juuri kukaan journalisti ei kuvittele olevansa täydellisen objektiivinen yli-ihminen, johon arvot tai elämäntilanne eivät vaikuta, kirjoittaa Maria Pettersson.

Lisää aikaa eropakettia harkitsevalle

”Ensimmäiset päivät irtisanomisen jälkeen voivat mennä täysin sumussa. Pitäisi pystyä soittamaan monta puhelua, kysyä oikeita kysymyksiä, omaksua vastauksia ja tehdä niiden perusteella päätös, jonka vaikutukset tulevaisuuteen ovat joka tapauksessa epävarmoja”, kirjoittaa Journalistiliiton juristi Sanna Nikula.

Korona sävytti median vuotta 2020

Korona muutti työtavat ja kiihdytti media-alan murrosta ja Yhdysvalloissa käytiin vaalit. Tapahtuiko media-alalla muutakin? Kokosimme yhteen vuoden 2020 keskeiset journalismiuutiset.

Päivi Lehtomurto vaihtoi nuorten median työterveysaiheisiin

Päivi Lehtomurto aloitti joulukuussa Työterveyslaitoksella mediaviestinnän erityisasiantuntijana. Sitä ennen hän työskenteli kymmenen vuotta Demissä.

Etusivu uusiksi

Kun Susanna Luikku sai Suomen olympiajoukkueen tiedottajalta viestin, ja sitten tuli kiire.

Journalistiliiton uuden ilmeen suunnitteli Tuija Tarkiainen ja uuden logon piirsi Camilla Pentti. ”Perinteinen leijona haluttiin säilyttää, mutta uusi leijona on modernimpi ja vähemmän kulmikas”, Tarkiainen kertoo.

Journalistiliitto saa uuden ilmeen

Tunnusvärit ja -fontit vaihtuvat, viestintämateriaalit muuttuvat ja logo päivitetään.

Ole korrekti, älä hyperkorrekti

”Tietoisuus siitä, että puhuttu ja kirjoitettu kieli eroavat toisistaan, voi johtaa ylenpalttiseen virallisuuden tai esimerkiksi kansainvälisyyden tavoitteluun”, kirjoittaa Ville Eloranta.

De nya journalisterna är influencers

Högermedierna satsar mindre på att producera den bästa journalistiken och mer på att främst bekräfta det tittarna redan tror, skriver Jeanette Öhman.

Sanomalehtimiehen näytenumero huhtikuussa 1924.

Lehti harrastuksen avuksi

Suomen Sanomalehtimiesten Liitto tarvitsi oman lehden, koska sisäinen tiedotus hoitui ”helpoimmin painokoneen kautta”.

Avarakatseinen humanisti

Toimittaja Jussi Kentala 24. 7. 1946 Veteli – 23. 11. 2020 Kauhava

Taitava taittaja - käytännössä ja teoriassa

Ulkoasupäällikkö Hannu Pulkkinen 8.11.1951 Pyhäjärvi – 6.12.2020 Helsinki 

Henkilökuvauksen lordi ja velho 

Valokuvaaja Kari Kaipainen 28. 9. 1952 Mikkeli – 2. 11. 2020 Espoo

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta