Regeringens förslag till ny Yle-lag diskuteras snart i riksdagen. Annica Lindström har jobbat på Yle i tre år med webben först. ”Det mesta vi gör är kopplat till ljud och bild”, säger hon.

Webbproducent om utkastet till ny Yle-lag: Kan vara en spark i rätt riktning

Detta handlar det om

Enligt Medieförbundets klagomål till EU-kommissionen bryter Yles verksamhet på webben mot EU:s regler om statsstöd.

Kritiken mot Yle är riktad mot den textbaserade nyhetsförmedlingen.

I utkastet till lagförslag är nyheter på svenska ett undantag.

JOURNALISTI
19.11.2020

Tommy Pohjola, text
Karl Vilhjálmsson, foto

Kommunikationsministeriets utkast till ändringar i Yle-lagen väcker kritik bland journalister och politiker.

Beslutsfattarna säger att yttrandefriheten och minoriteters tillgång på information måste tryggas. I riksdagen finns också förståelse för kommersiella mediers krav på konkurrens på lika villkor.

Svenska Yle är ett undantag i utkastet till lagförslag. Det oroar mediehusen i Svenskfinland då Yles nyheter på svenska också i fortsättningen skulle få vara textbaserade.

Webbproducent Annica Lindström koordinerar nyheter, feature, sport och kultur – allt som ingår i Svenska Yles utbud på webben. Det allra mesta som skrivs på nätet, säger hon, är kopplat till ljud och video.

”Det är lite material som görs enbart för webben.”

Lindström tror inte att journalistiken på de finlandssvenska tidningarna blir bättre bara för att det knattras mindre på tangentbordet i Böle.

”Innehållet är kung, inte tekniken.”

Enligt Annica Lindström finns potential hos hela Yle att göra utbudet ännu bättre så att det lockar en publik som vuxit upp med digitala medier. Därför oroar det aktuella lagförslaget att begränsa publicering av innehåll i textform inte så mycket.

”Det kan vara en spark i rätt riktning mot nytt videoberättande.”

I ett av 82 utlåtanden som Kommunikationsministeriet utvärderar påminner HSS Media Ab att lokal och regional nyhetsbevakning är många finlandssvenska tidningshus marknad.

”Att ge Svenska Yle fritt spelrum är fel mot dem”, heter det i utlåtandet.

KSF Media och Förlags Ab Sydvästkusten anser att undantaget för Svenska Yles nyheter motsvarar inte EU:s beslut och lagstiftning.

Enligt medieforskare vid universiteten i Helsingfors och Tammerfors ”saknas undersökningar som visar att Yles nyheter på nätet är klart skadliga för kommersiell media”.

Annica Lindström säger att Svenska Yle minskat antalet texter med cirka 40 procent sedan hon började 2017.

”Och jämför vi med 2014 har vi halverat mängden text. Däremot sticker jag inte under stol med att vi har blivit bättre, och därför ses som ett större hot.”

 

Utkastet diskuteras snart i riksdagen.

Journalisten frågade riksdagspartiernas ordföranden vad de anser. SDP och Rörelse Nu svarade inte.

I SFP säger Anders Adlercreutz att sökandet av samarbeten där kommersiella aktörer drar nytta av Yle. Ett exempel är att tillsammans göra valmaskiner inför kommunalvalet.

”Svenska Yle påverkas inte, vilket setts som motiverat för att trygga ett gott medieutbud också för landets svenskspråkiga minoritet.”

Enligt Samlingspartiets Kai Mykkänen ska ”skattefinansierade Yle inte göra de kommersiella mediehusens verksamhet omöjlig.”

Vänsterförbundets Paavo Arhinmäki anser att ”Yles verksamhet ska inte begränsas mer än nödvändigt. Kommersiella medier får det inte bättre när Rundradion får det sämre.”

KD:s Päivi Räsänen tror på mångsidigare rapportering när textbaserade nyheter förutsätter koppling till ljud och video. ”Det beror på hurdana betoningar man gör inom bolaget.”

Enligt De Grönas Jenni Pitko är yttrandefriheten inte problemet. De finns på annat håll – ”påtryckningar som journalister utsätts för, hatprat och trakasserier.”

Sannfinländarnas Ville Tavio skulle helst dra ned hela Yles resurser och på motsvarande sätt minska Yle-skatten som finländarna betalar. ”Riksdagen ska diskutera noggrant ändringen.”

Centerns Antti Kurvinen säger att det är ”viktigt att förnyelsen inte försämrar minoriteters tillgång på information.”

Annica Lindström, då? Hon säger att intresset för vad som händer i Svenskfinland har ett samband med god och granskande journalistik.

”I förlängningen gagnar det också beslutsfattarna, även om de inte alltid känner så.”

Detta handlar det om

Enligt Medieförbundets klagomål till EU-kommissionen bryter Yles verksamhet på webben mot EU:s regler om statsstöd.

Kritiken mot Yle är riktad mot den textbaserade nyhetsförmedlingen.

I utkastet till lagförslag är nyheter på svenska ett undantag.



3 2021
Arkisto

Vaalikoneet vaikuttavat äänestyspäätöksiin. Millaista valtaa käyttävät koneiden tekijät?

Vaalikone ei ole lelu, vaan journalistinen tuote. Esimerkiksi Ylen vaalikoneen takana on kymmeniä tekijöitä, kymmeniä sivuja väitteitä ja yli puolen vuoden työ. Miten vaalikone rakennetaan reilusti? Miten siitä pitäisi kertoa käyttäjille?

Journalistiliitto on aina vaatinut mahdottomia

Loma, viisipäiväinen työviikko tai työehtosopimukset tuntuivat mahdottomilta ajatuksilta ennen kuin riittävä määrä ihmisiä alkoi vaatia niitä. ”Ei riitä, että jäämme vain puolustamaan saavutettuja etuja”, kirjoittaa Maria Pettersson.

Ilahduit, kun viisi alaistasi lähti kilpailevaan lehteen, Arno Ahosniemi

Kauppalehden vastaava päätoimittaja esittää olevansa ikäistään vanhempi mies, joka odottaa turhaan työtarjousta Etelärannasta.

Koskelan surman uutisoinnissa jäi kertomatta, kuka leikkasi lapsilta

”Helsingistä piirtyy uutisten kautta omituinen kuva kaupunkina, jossa jokin mystinen luonnonvoima kasvattaa luokkakokoja ja näkymätön käsi silppuaa erityisopetuksen kelvottomaan kuntoon”, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Historian ensimmäinen toimittajien työehtosopimus on ­allekirjoitettu! Edessä työnantajan Åke Heiniö ja Arvi V. Mäkinen sekä työntekijöitä edustanut Jyrki Juuti, takana Pauli Strandén ja Esko Muinonen vuonna 1967. Kuva: Uuskuva. SJL. KA.

Satavuotias Journalistiliitto aloitti pienenä herrakerhona ja kasvoi vahvaksi ammattiliitoksi

Journalistiliitto on taistellut journalistien oikeuksien ja paremman journalismin puolesta jo vuosisadan - työnantajan ja itse tsaarin vastustuksesta huolimatta.

Konflikten tar kontextens plats

”Nyhetsmedier kan inte bortförklara sitt ansvar för förvirringen genom att peka finger mot myndigheter och politiker”, skriver Dan Lolax.

Auttaisiko työvälinepooli, jos etätyö jää pysyväksi?

Ergonomisen työskentelyn järjestäminen ei ole yksin työntekijän vastuulla – ei työpaikalla eikä kotona työskennellessä, kirjoittaa Journalistiliiton juristi Tuomas Aalto.

Virus muuntuu, mutta sitä ei muunneta

”Joskus kieleen vakiintuu yhdyssanoja, jotka tarkoittavat keskenään samaa, vaikka niiden osat ovat eri järjestyksessä ja toinen on muutenkin saattanut vaikuttaa toista epäloogisemmalta”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Pikkukengillä potku omaan takapuoleen

Kiitos siististä sisätyöstä, ajatteli Heikki Kuutti hyisenä pakkaspäivänä. Sitten uutispäällikkö sai juttuidean.

Journalistien työttömyyskassa Finka sulautuu osaksi uutta jättikassaa

Uudesta kassasta tulee Suomen kolmanneksi suurin työttömyyskassa. Kolmen kassan yhdistyminen tuo liitolle säästöjä ja lisää kassan yhteiskunnallista vaikutusvaltaa.

Näin tekijänoikeusrahat kiertävät

Tekijänoikeusjärjestö Kopioston kautta kulkee vuosittain noin 50 miljoonaa euroa, jotka se jakaa eteenpäin tekijänoikeuksien haltijoille.

Nitrodiskotaiteilija on poissa

Taittaja-graafikko Hannu Marttinen 12. 9. 1945 Helsinki – 10. 2. 2021 Hämeenlinna

Pienestä naisesta jäi iso jälki

Toimittaja Leena Seretin 11. 11. 1959 Kemi – 28. 1. 2021 Sipoo

Päätoimittaja puolusti koskiluontoa ja periaatteitaan

Päätoimittaja Seppo Vento 13. 6. 1930 Vesanto – 9. 2. 2021 Joensuu

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta