Vi måste respektera – och kredda varandra

JOURNALISTI
22.10.2020

Felicia Bredenberg

feliciab@alandsradio.ax

”Vi måste respektera varandras arbete och kredda den som kreddas bör”, skriver Felicia Bredenberg.

Genom en värdefull källa eller ett tursamt tips. Timmar av research, mängder av dokument eller bara ett samtal. Det kan vara ett stort avslöjande eller något trivialt. Men du är först med nyheten, och den är bara din för ett litet tag.

Du känner igen den ljuvliga känslan.

Sedan plockar andra medier upp din nyhet. Det vill du ju så klart, nyheter är till för att spridas, men det borde samtidigt framgå vem som gjorde grovjobbet.

Så sent som i mars i år skrev Fouad Youcefi i den svenska branschtidningen Journalisten att ”mediernas kredd-mani måste få ett slut”. Men här skiljer sig våra länder åt, och ur ett finländskt perspektiv håller jag inte alls med. Jag vill se mer kredd. Fler källhänvisningar.

Gränsdragningen för när man ska kreditera är inte glasklar och visst kan det gå överstyr. Jag kommer inte att kredda dig bara för att du var snabbare med tangenterna och lyckades publicera ett pressmeddelande två minuter före mig. Men när det står klart att informationen knappast skulle nått offentligheten utan din artikel kan det vara på sin plats.

 

Min känsla säger mig att min lilla mediesfär är den allra mest ogina. De åländska medierna Nya Åland, Ålandstidningen och Ålands Radio kreddar endast varandra med långa tänder. Såvida man lyckas skaka fram en egen källa behöver man inte redovisa vem som var först, resonerar vi, och vi kan ta både en och två omvägar för att undvika att hänvisa till någon av våra lokala konkurrenter. Ibland prioriteras stoltheten framom slutprodukten, vilket i sin tur missgynnar publiken.

”Det har alltid varit så”, har jag fått höra. Men varför? Småsinthet är den enda förklaringen jag finner.

Det kanske mest enfaldiga är att vår missunnsamhet inte tjänar något till. Det stör knappast läsaren eller lyssnaren med en rad om vem som var först med en nyhet, men däremot bryter vi mot god journalistisk sed när vi låter bli. Utelämnandet är dessutom en nagel i ögat på en journalistkollega.

Vi ska fortsätta söka våra egna källor, kontrollera dem, göra vårt eget jobb utan genvägar, men samtidigt måste vi respektera varandras arbete och kredda den som kreddas bör.



9 2020
Arkisto

Rikkaiden omaisuudesta pitäisi julkaista tietoja paljon avoimemmin

Median tulee pystyä perustelemaan kirkkaasti, miksi ihmisten verotietoja on tärkeää julkaista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Sinua masentaa, että Iltalehden lukijoita kiinnostaa tosi-tv eikä EU, Erja Yläjärvi

Iltalehden vastaava päätoimittaja Erja Yläjärvi viihtyy hyvin pomona eikä muista itsekään, mistä aiheista teki toimittajana juttuja.

Onko media oppinut virheistään, kun taloustuhon siivoaminen alkaa?

”Kun talous viimeksi horjui, suomalainen media epäonnistui tehtävässään. Se johtui siitä, että tiedotusvälineissä luotettiin järkähtämättä korkeisiin herroihin, joille oli suotu virat”, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Biden ja Trump suomeksi pikavauhdilla

Yleisradion pikatoiminnan tiimi kääntää vaaliväittelyt ja Oscar-gaalat suomeksi muutamassa tunnissa. Esimerkiksi Trumpin ja Bidenin toinen väittely alkoi Suomen aikaa 23. lokakuuta kello 04 ja tekstitetty lähetys TV:ssä kello 12.40.

”Suomeen tarvitaan ehdottomasti pysyvä mediatukijärjestelmä muiden Pohjoismaiden tapaan”, Journalistiliiton puheenjohtaja Hanne Aho sanoo.

Koronatukea haettiin ainakin 271 tiedotusvälineelle

Suurin osa hakijoista on pieniä sanomalehtitaloja. Viestintäministeriön asettama työryhmä pohtii myös pysyvää mediatukea.

Työlainsäädäntö suojaa myös poikkeusoloissa

”Alan uusiin työsopimuksiin on keväästä alkaen ilmestynyt erilaisia covid-19-pykäliä. Kirjaukset ovat kuitenkin pääosin lain ja työehtosopimusten vastaisia ja siksi mitättömiä”, kirjoittaa juristi Mari Marttila.

Kuusi tapaa miellyttää johtolauseneurootikkoa

”Älä ole asenteellinen. Ainakaan neutraaliksi tarkoitettu uutisproosa ei tarvitse sellaisia verbejä kuin jyrähtää”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Ackrediteringsbusinessen blomstrar i Afrika

Det här betyder delvis att det är få frilansar som har råd och möjlighet att rapportera från Afrika. Samtidigt är det bra att komma ihåg att det här är verkligheten för största delen av de afrikanska journalisterna, skriver Liselott Lindström.

Voimistelunopettajasta tuli toimittaja

Toimittaja Esko Kähkönen 20. 4. 1927 Rovaniemi – 28. 9. 2020 Rovaniemi

”Imatran aluepäällikkö” ja ay-vaikuttaja on poissa

Toimittaja Heikki Luukkanen 25. 11. 1946 Ruokolahti – 27. 9. 2020 Helsinki

Yksin ei tarvitse selviytyä

Jokaisessa neuvottelussa ei voi voittaa, mutta mitään ei saa, jos ei uskalla pyytää, kirjoittaa Mediakunnan Johanna Sillanpää.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta