Nyhetsmedier som lägereldar

JOURNALISTI
24.9.2020

Dan Lolax

Skribenten är redaktionschef på Kommuntorget

”Vi konsumerar nyheter på var sitt håll, inte tillsammans. Vägledning behövs”, skriver Dan Lolax.

Nyheter för barn är inget nytt. När jag gick i hängselbyxor var SVT:s Barnjournalen och Lilla Sportspegeln höjdpunkter i tv-tablån. Men utöver det här fanns något ännu viktigare: nyhetsjournalistik som en institution.

Hemma fanns två tidningar – Jakobstads Tidning och Pohjalainen – som skulle utforskas. Radion stod alltid på, speciellt hos äldre släktingar: saft och kakor avnjöts till nyheter med lång väderrapport. Eftersom det bara fanns en tv i huset följde man, i väntan på MacGyver eller Knight Rider, med nyhetssändningar tillsammans med föräldrarna.

Förstås tänkte jag inte då på nyhetsjournalistiken som en institution. Men den var ständigt närvarande.

Nej, allt var inte bättre förr, och att nyheter för barn funnits ett tag förminskar inte betydelsen av de satsningar som mediehusen nu gör. Men mediehusen kan inte förväntas lösa problemet på egen hand.

Vilket problem? Sjunkande upplagor? Tänker man så, reduceras nyheter för barn till ett försök att fånga in potentiella prenumeranter i tidig ålder. Barn blir en ny kundgrupp när andra sviker.

Men om man ser nyhetsjournalistiken som en institution, och oroar sig för dess framtid, så förstår man också att sjunkande upplagor inte är början på ett problem, som rör endast mediehusen, utan snarare konsekvensen av en samhällsförändring.


Finländarnas förtroende för nyhetsmedier överlag har sjunkit stadigt de senaste åren. Förtroendet är nere i 56 procent, enligt Digital News Report från Reuters Institute. Ett kritiskt förhållningssätt är sunt. Men om misstroendet resulterar i att folk slutar vidga sin världsbild så drabbar det inte bara dem själva utan också kommande generationer som, via sina föräldrar, går miste om journalistik som ett naturligt inslag i vardagen.

Det är sant att det finns ett överflöd av nyhetsjournalistik, gratis tillgängligt på en rad olika plattformar. Men utbudet är splittrat, av varierande kvalitet och den lägereldseffekt som massmedierna hade förr finns inte. Vi konsumerar nyheter på var sitt håll, inte tillsammans. Vägledning behövs.

Undervisnings- och kulturministeriet har som mål att finländare ska få en ”täckande, högklassig och systematisk mediefostran” från barndom till ålderdom. Det finns ingen heltäckande bild av hur skolorna genomför mediefostran men dess plats i läroplanen vittnar om att det är ett gemensamt ansvar att tända lägereldar, inte bara mediehusens.



5 2021
Arkisto

Ensin ne hakivat journalistit. Silloin me sanoimme, että tämä ei käy.

Meidän suomalaisten pitää auttaa kollegoja muissa maissa. Se on oikein, mutta samalla autamme myös itseämme, kirjoittaa päätoimittaja Maria Pettersson.

Teit paikallisesta varuskunnasta 46-sivuisen erikoisliitteen, koska fanitat armeijaa, Pasi Koivumaa

Karjalaisen päätoimittaja on toimituksessa pidetty hahmo, mutta epäilee Stalinin ja Hitlerin ajatelleen itsestään samoin.

Näin saat kesätyöstäsi kaiken irti

Kokeneet toimittajat jakavat vinkit kesätyöntekijöille. Näillä pääset paremmin alkuun kesätöissä ja kenties koko urallasi.

Mitä journalistin pitää ymmärtää työnantajansa taloudesta?

Iso osinko voi olla hälytysmerkki – tai törkeilyä, jos yrityksessä on samaan aikaan menossa rankka säästöohjelma, kirjoittavat Annukka Oksanen ja Elina Yrjölä.

Journalisternas och hjälporganisationernas relation är problematisk

För några år sedan jobbade jag som frivillig informatör för en finsk organisation i Uganda. Det var en upplevelse jag aldrig skulle vilja ha ogjord – men inte heller göra om, skriver Liselott Lindström.

En onnistunut pilaamaan suomen kielen sääntöjä

Kun minut pyydettiin median edustajaksi suomen kielen lautakuntaan, eräs Helsingin Sanomien lukija ei vaikuttanut vilpittömän ilahtuneelta, kirjoittaa Ville Eloranta.

Kyselytunnilla valtuutetut kysyivät hallitukselta ja toimistolta liiton toimintaan ja linjauksiin liittyviä kysymyksiä. Puheenjohtaja Hanne Aho vastaa etäyhteyksin osallistuneille valtuutetuille.

Journalistiliiton kevätvaltuusto toivoi joustoa työhön

Valtuutetut toivoivat liiton edistävän etätyömahdollisuuksia myös korona-ajan jälkeen.

Media keskittyi – pitäisikö myös Journalistiliiton jäsenyhdistysten yhdistää voimansa?

Median ja työn muutokset vähentävät sijainnin merkitystä toiminnan järjestämisessä, kirjoittaa Tapio Räihä.

Kova kiire tarkastajan juttusille

Kun poliisi pysäytti toimittajan ja kuvaajan nopeusratsiaan, Mika Heikkilä turvautui pieneen valkoiseen valheeseen.

Luja ja luotettava pohjalainen

Toimittaja Päivi Leppilahti 23. 6. 1960 Teuva – 21. 3. 2021 Kankaanpää

Lehtikuvauksen uranuurtaja

Kuolleita: Kuvapäällikkö Antti Suominen 16. 9. 1938 Pori – 9. 4. 2021 Ulvila

Laajasti urheilusta ja liikunnasta

Kuolleita: Urheilutoimittaja Erkki Poutanen 19. 11. 1950 Jyväskylä – 4. 4. 2021 Tuusula

Monen lajin mestari

Kuolleita: Toimittaja Matti Korhonen 28. 11. 1928 Liminka – 1. 3. 2021 Oulu

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta