Nyhetsmedier som lägereldar

JOURNALISTI
24.9.2020

Dan Lolax

Skribenten är redaktionschef på Kommuntorget

”Vi konsumerar nyheter på var sitt håll, inte tillsammans. Vägledning behövs”, skriver Dan Lolax.

Nyheter för barn är inget nytt. När jag gick i hängselbyxor var SVT:s Barnjournalen och Lilla Sportspegeln höjdpunkter i tv-tablån. Men utöver det här fanns något ännu viktigare: nyhetsjournalistik som en institution.

Hemma fanns två tidningar – Jakobstads Tidning och Pohjalainen – som skulle utforskas. Radion stod alltid på, speciellt hos äldre släktingar: saft och kakor avnjöts till nyheter med lång väderrapport. Eftersom det bara fanns en tv i huset följde man, i väntan på MacGyver eller Knight Rider, med nyhetssändningar tillsammans med föräldrarna.

Förstås tänkte jag inte då på nyhetsjournalistiken som en institution. Men den var ständigt närvarande.

Nej, allt var inte bättre förr, och att nyheter för barn funnits ett tag förminskar inte betydelsen av de satsningar som mediehusen nu gör. Men mediehusen kan inte förväntas lösa problemet på egen hand.

Vilket problem? Sjunkande upplagor? Tänker man så, reduceras nyheter för barn till ett försök att fånga in potentiella prenumeranter i tidig ålder. Barn blir en ny kundgrupp när andra sviker.

Men om man ser nyhetsjournalistiken som en institution, och oroar sig för dess framtid, så förstår man också att sjunkande upplagor inte är början på ett problem, som rör endast mediehusen, utan snarare konsekvensen av en samhällsförändring.


Finländarnas förtroende för nyhetsmedier överlag har sjunkit stadigt de senaste åren. Förtroendet är nere i 56 procent, enligt Digital News Report från Reuters Institute. Ett kritiskt förhållningssätt är sunt. Men om misstroendet resulterar i att folk slutar vidga sin världsbild så drabbar det inte bara dem själva utan också kommande generationer som, via sina föräldrar, går miste om journalistik som ett naturligt inslag i vardagen.

Det är sant att det finns ett överflöd av nyhetsjournalistik, gratis tillgängligt på en rad olika plattformar. Men utbudet är splittrat, av varierande kvalitet och den lägereldseffekt som massmedierna hade förr finns inte. Vi konsumerar nyheter på var sitt håll, inte tillsammans. Vägledning behövs.

Undervisnings- och kulturministeriet har som mål att finländare ska få en ”täckande, högklassig och systematisk mediefostran” från barndom till ålderdom. Det finns ingen heltäckande bild av hur skolorna genomför mediefostran men dess plats i läroplanen vittnar om att det är ett gemensamt ansvar att tända lägereldar, inte bara mediehusens.



8 2020
Arkisto

Harva meistä on korvaamaton superneuvottelija

Työehtosopimukset ovat siitä käteviä, että niiden ansiosta tavan ihmisen ei juuri koskaan tarvitse huolehtia lomista, työajasta, vähimmäispalkasta tai siitä, maksetaanko sairauden ajalta palkkaa, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Onneksi minä en joudu jakamaan mediatukia

”Mediatukea olisi rehdimpää perustella työpaikkojen säilymisellä kuin demokratialla”, kirjoittavat Annukka Oksanen ja Elina Yrjölä.

Vapaapäivien pitäminen on sinulle lähinnä uuvuttavaa, Minna Holopainen

STT:n vastaava päätoimittaja Minna Holopainen tekee töitä melkein koko ajan ja on mahdollisesti itsekin tekoäly.

Näin syntyy Trendin syysmuotijuttu

Trendi tilasi stylisti ja valokuvaaja -työparilta helmikuussa syysmuotijutun. Kesällä kuvaaja ja malli vaihtuivat koronan takia. Juttu kuvattiin elokuussa kotieläintilalla.

Kielenhuollon päämaja ei ole käymässä turhaksi

”On viisainta, ettei yleiskielessä sooloilu karkaa käsistä. Tämä aika ei varsinaisesti kaipaa lisää ymmärryksen puutetta”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vi måste respektera – och kredda varandra

”Vi måste respektera varandras arbete och kredda den som kreddas bör”, skriver Felicia Bredenberg.

Koronasta vauhtia muutoksiin

”Voisiko pandemiakurjuuden keskeltä löytyä jotain hyvääkin? Voidaanko esimerkiksi itsensä työllistäjille saada vihdoin pandemian vauhdittamana turvatumpi asema”, kysyy Suomen freelance-journalistien uusi puheenjohtaja Maria Markus.

Munkit ja possut

Kesätoimittaja Ilkka Vänttisen kuvissa näkyi sikoja juuri niin kuin pitikin – ja lisäksi jotain aivan muuta.

Uutistoimistotuki ehkä osaksi median koronatukea – tuen haku on alkanut

Median koronatukea voi saada journalistisen työn kustannuksiin. Myöntämisen ehtona on mainosmyynnin lasku. Erillistä uutistoimintaan suunnattua tukea on saanut aiemmin muun muassa STT.

Etävaltuusto nosti hien otsalle

Kuuluuko? Näkyykö? Journalistiliiton historian ensimmäisessä valtuuston hybridikokouksessa teknisiä pulmia ratkottiin lennosta, kirjoittaa Kira Närhi.

Herrasmies on poissa

Kuolleita: Toimittaja Matti Vainio 20. 6. 1935 Sortavala – 5. 9. 2020 Hämeenlinna

Arvostettu monitoiminainen

Kuolleita: Toimittaja Liisa Laine Oulu 25. 3. 1936 – 8. 8. 2020 Helsinki

Hjärtat klappade för nyheter och rättvisa

Döda: Journalisten Ia Henriksson 5. 1. 1974 Helsingfors – 11. 7. 2020 Helsingfors

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta