Ännu en skojig dag på jobbet. Tony Pohjolainen och Nadde Baarman gör Hajbo som finns på Arenan och i sociala medier. Snart hittas nyheterna också på tv i kanalen Yle Fem. Foto: Cata Portin

Barn och unga är värdefulla för mediehus – i höst är det Svenska Yle och HBL Junior som rör om i ankdammen

Nyheterna är inte gratis

KSF Medias HBL Junior är en papperstidning som utkommer varannan vecka. En årsprenumeration kostar 120 euro.

HS papperstidning Lasten uutiset utkommer varje vecka. En årsprenumeration kostar 150 euro.

A-lehdets Apu Juniori är en papperstidning som utkommer varannan vecka. En årsprenumeration kostar 64 euro.

Skattefinansierade Yle gör dagligen nyheter och aktualiteter för barn och unga på finska och svenska.

JOURNALISTI
24.9.2020

Tommy Pohjola, text
Cata Portin och Tommy Pohjola, foto

På förmiddagen vandrar Nadde Baarman och Tony Pohjolainen in i garderoben. Det är inget litet förråd i utkanten av Yles ägor i Böle utan ett professionellt skött, stort lagerhus med kläder, kostymer och knasiga hattar från olika årtionden. Det är här Yleiterna hämtar plagg som behövs för tv-nyheter, inslag och serier.

Baarman och Pohjolainen ska berätta att finländarna köper mycket kläder och att en stor del av dem slängs i soporna. Doften av gamla plagg, jeans, coctailklänninngar, en astronautdräkt och hockeytröjor fastnar inte på bild, men det blir så att säga bra tv i teatergarderoben.

Projektledare Pohjolainen och redaktör Baarman gör Hajbo Nyheter, en svenskspråkig nyhetssändning som publiceras alla vardagar i Arenan och snart även i tv-kanalen Yle Fem. Hajbo görs främst för 10 – 13-åringar, en målgrupp som många mediehus siktat in sig på.

Se videon: Vi använder ett klädesplagg ungefär 8 gånger, sen köper vi nytt


Tony Pohjolainen håller i mobiltelefonen och Nadde Baarman syns på bild. Reportaget avslutas på eftermiddagen med ett besök till en närbelägen klädinsamling.

”Tanken är att avrunda alla inslag med en positiv knorr”, säger Tony Pohjolainen.

En dag i veckan kommer ett längre inslag. Då är det Vasaredaktören Sandra Strömvall som tar i ett aktuellt ämne. Första veckan i september handlade det om cancelkulturen som skapar drama på Youtube. Också Hans Lundqvist gör dokumentärer med nyhetsvinkel för barn.

Tidigare var det en person på Svenska Yle som heltid gjorde nyheter för barn.

”Det finns inget ämne som är för svårt för oss. Utmaningen, och det roliga, är att klura ut hur vi ska berätta och hur det ska se ut på bild. Barnen är smarta”, säger Pohjolainen.

Skattefinansierade Yle har en lång tradition att falla tillbaka på. I det stora huset finns många journalister med erfarenhet som Hajbo kan nyttja. Yle har också kontakter till andra nordiska public service-bolag och deras undersökningar om tittare och lyssnare.

 

Sanomats Lasten uutiset startade 2016. Sedan augusti 2020 finns en egen papperstidning. Nya tidningen hade redan innan lanseringen 10 000 prenumeranter i 260 kommuner.

Första numret av HBL Junior fanns i tusentals brevinkast första veckan i september. Papperstidningens fyra första nummer delas ut i 21 000 hem i Svenskfinland.

Nya tidningen förväntas i framtiden gå runt i huvudsak med prenumerationsavgifter. KSF Media vill inte svara på Journalistens frågor om den ekonomiska målsättningen – hur många prenumerationer behövs för att HBL Junior ska bära sig?

Mediebolagets egen andel är en affärshemlighet, men HBL Junior får skjuts av fem finlandssvenska fonder. Kulturfonden, Brita Maria Renlunds Minne sr, Konstsamfundet, Stiftelsen Tre smeder och Svenska folkskolans vänner satsar 40  000 euro vardera.

Maria Saaristo är producent för HBL Junior. Då hon började jobba med nya tidningen drabbades hela samhället av coronapandemin. Foto: Tommy Pohjola

Maria Saaristo doktorerade i slutet av augusti. Hon har också skrivit en roman och arbetat med journalistik på Västra Nyland och Svensk Presstjänst. Nu är hon producent för HBL Junior. Saaristos arbete började när coronapandemin nästan helt tömde redaktionen på bollplank och annat stöd.

”Det är ändå otroligt fint att vara ute med ett första nummer. Innehållet är redan bra. Utvecklingsarbetet fortsätter tillsammans med barnen. Nog ska vi hitta ett bra innehåll”, säger Saaristo.

HBL Junior återspeglar innehållet i modertidningen. Dessutom används frilansjournalister och Maria Saaristo skriver också själv. Barn och unga bidrar med recensioner och tips.

Dagen efter premiären recenseras HBL Junior i Ny Tid. Chefredaktör Janne Wass undrar var nyheterna blev. ”Alltså det som barn och unga enligt undersökningar är intresserade av.”

På Facebook skriver en medarbetare vid KSF Media om researchen som gjorts i huset och som HBL:s ledning enligt hen inte tagit till sig: De i ledningen ”var rädda för att det blir för dyrt med aktuell rapportering”, och de hade en ”starkt förutfattad bild av ett roligt månadsmagasin för barn” som ”byggde på egna observationer hemifrån.”

”Vi gjorde olika slags undersökningar, inte bara några intervjuer. Analysen bygger på ett omfattande material”, skriver HBL Juniors ansvarige utgivare och HBL:s chefredaktör Susanna Landor i sitt svar.

HBL Junior skulle ursprungligen utkomma en gång i månaden. Nu är takten varannan vecka. Helt dagsaktuell kan tidningen knappast bli.

”Vi har frågat flera skolor och bett om respons. Mera följer”, säger Maria Saaristo.

 

Artikeln har 24.9 kl 10.40 uppdaterats med uppgifter om HS Lasten uutisets prenumeranter och länk till artikeln i Suomen Lehdistö.


Läs mera om nyheter för barn och unga: Nyhetsmedier som lägereldar  – ”Vi konsumerar nyheter på var sitt håll, inte tillsammans. Vägledning behövs”, skriver Dan Lolax.


 

Nyheterna är inte gratis

KSF Medias HBL Junior är en papperstidning som utkommer varannan vecka. En årsprenumeration kostar 120 euro.

HS papperstidning Lasten uutiset utkommer varje vecka. En årsprenumeration kostar 150 euro.

A-lehdets Apu Juniori är en papperstidning som utkommer varannan vecka. En årsprenumeration kostar 64 euro.

Skattefinansierade Yle gör dagligen nyheter och aktualiteter för barn och unga på finska och svenska.



1 2021
Arkisto

Journalismin seuraavat sata vuotta

Journalistiliitto täyttää maaliskuussa 100 vuotta. Vuosisadan aikana on tapahtunut paljon: olemme saaneet esimerkiksi radion, television, internetin ja sosiaalisen median, mutta myös journalismin ansaintamallien kriisin. On aika kuvitella, miltä tulevat vuosikymmenet voisivat näyttää. Journalisti pyysi ennusteita kymmeneltä ajattelijalta.

Mitä puoluetta politiikantoimittajat ryöpyttävät eniten? Miten he suhtautuvat eri pääministereihin? Entä työmarkkinajärjestöihin?

Journalisti analysoi kuuden tunnetun politiikan toimittajan kolumnit, näkökulma-artikkelit ja muut mielipiteelliset tekstit.

Tähtäät isona kansanedustajaksi, Hanne Aho

Sata vuotta täyttävän Journalistiliiton puheenjohtaja Hanne Aho haluaa tulla tasapainoiseksi ihmiseksi ja haaveilee tes-neuvotteluiden aikana paluusta Suomen Kuvalehden graafikoksi.

Toimittajat, persuuntuneita vai vihervasemmistoa?

”Suomessa perussuomalaisten pelikirjasta tuttu ikävän journalismin esittäminen puoluepolitiikkana vaikuttaa hiljalleen saavan suosiota useamman poliittisen liikkeen piirissä”, kirjoittaa Janne Zareff.

Toimittajan tasapuolisuus ei auta, jos luottamus on menetetty

Yksikään ihminen ei tee työtään arvotyhjiössä. Onneksi juuri kukaan journalisti ei kuvittele olevansa täydellisen objektiivinen yli-ihminen, johon arvot tai elämäntilanne eivät vaikuta, kirjoittaa Maria Pettersson.

Lisää aikaa eropakettia harkitsevalle

”Ensimmäiset päivät irtisanomisen jälkeen voivat mennä täysin sumussa. Pitäisi pystyä soittamaan monta puhelua, kysyä oikeita kysymyksiä, omaksua vastauksia ja tehdä niiden perusteella päätös, jonka vaikutukset tulevaisuuteen ovat joka tapauksessa epävarmoja”, kirjoittaa Journalistiliiton juristi Sanna Nikula.

Korona sävytti median vuotta 2020

Korona muutti työtavat ja kiihdytti media-alan murrosta ja Yhdysvalloissa käytiin vaalit. Tapahtuiko media-alalla muutakin? Kokosimme yhteen vuoden 2020 keskeiset journalismiuutiset.

Päivi Lehtomurto vaihtoi nuorten median työterveysaiheisiin

Päivi Lehtomurto aloitti joulukuussa Työterveyslaitoksella mediaviestinnän erityisasiantuntijana. Sitä ennen hän työskenteli kymmenen vuotta Demissä.

Etusivu uusiksi

Kun Susanna Luikku sai Suomen olympiajoukkueen tiedottajalta viestin, ja sitten tuli kiire.

Journalistiliiton uuden ilmeen suunnitteli Tuija Tarkiainen ja uuden logon piirsi Camilla Pentti. ”Perinteinen leijona haluttiin säilyttää, mutta uusi leijona on modernimpi ja vähemmän kulmikas”, Tarkiainen kertoo.

Journalistiliitto saa uuden ilmeen

Tunnusvärit ja -fontit vaihtuvat, viestintämateriaalit muuttuvat ja logo päivitetään.

Ole korrekti, älä hyperkorrekti

”Tietoisuus siitä, että puhuttu ja kirjoitettu kieli eroavat toisistaan, voi johtaa ylenpalttiseen virallisuuden tai esimerkiksi kansainvälisyyden tavoitteluun”, kirjoittaa Ville Eloranta.

De nya journalisterna är influencers

Högermedierna satsar mindre på att producera den bästa journalistiken och mer på att främst bekräfta det tittarna redan tror, skriver Jeanette Öhman.

Sanomalehtimiehen näytenumero huhtikuussa 1924.

Lehti harrastuksen avuksi

Suomen Sanomalehtimiesten Liitto tarvitsi oman lehden, koska sisäinen tiedotus hoitui ”helpoimmin painokoneen kautta”.

Avarakatseinen humanisti

Toimittaja Jussi Kentala 24. 7. 1946 Veteli – 23. 11. 2020 Kauhava

Taitava taittaja - käytännössä ja teoriassa

Ulkoasupäällikkö Hannu Pulkkinen 8.11.1951 Pyhäjärvi – 6.12.2020 Helsinki 

Henkilökuvauksen lordi ja velho 

Valokuvaaja Kari Kaipainen 28. 9. 1952 Mikkeli – 2. 11. 2020 Espoo

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta