Vad väljer just du bort från historien?

JOURNALISTI
27.8.2020

Liselott Lindström

Skribenten är Afrikastringer för Yle och SVT, bosatt i Nairobi

”Låt den där ena reportern göra en lite större grej på sin idé, trots att det inte direkt har att göra med pandemin. Historien tackar”, skriver Liselott Lindström.

Jag var knappast den enda som blev lättad när coronan äntligen började ge vika för andra nyheter. Det vill säga när det gick att berätta något som hade med annat än pandemin att göra. Själv satt jag på material från Somalia som jag inte hade hunnit göra ut före uppräkningen av nya fall tog över nyhetsflödet, och mitt i begynnande global hysteri kändes inte de tidlösa historierna från Somalia speciellt relevanta.

Det mesta som går ut i nyheterna idag, och precis som den här kolumnen, tangerar ändå coronan på något sätt, och det är förstås helt naturligt. Samtidigt händer det enorma saker som inte direkt har något med viruset att göra, och som just nu riskerar att falla under radarn.

 

På mitt bevakningsområde kan jag nämna just Somalia, där terrorgruppen al-Shabaab igen visar framfötterna före ett viktigt val. De attackerade ett hotell på Lido-stranden i Mogadishu, ett hotell jag gick förbi flera gånger i januari. För under ett år sedan hyllades Etiopiens premiärminister med Nobelpriset, nu skjuter han upp det otroligt viktiga valet på obestämd tid. I Zimbabwe håller det två år efter det hoppfulla valet på att gå käpprätt åt helvete. Inflationen ligger på flera hundra procent och regimkritiker grips på ett sätt som snart går att jämföra med den framlidne Robert Mugabes tyranni. I Moçambique har militanta som säger sig vara lojala till IS tagit över en av landets viktigaste hamnar.

Inget av det här har fått nämnvärd uppmärksamhet i västerländsk media. Det är förstås helt förståeligt, men samtidigt är det skrämmande att så mycket som tidigare hade fått uppmärksamhet nu faller bort. Journalistiken är det första utkastet till historien sägs det ju, och idag känns det mer relevant än någonsin att minnas.

 

På grund av pandemin har det varit svårt för journalister att resa, och frågan är hur länge det dröjer tills resor och rapporter som var möjliga före pandemin, är normala igen. Det leder onekligen till att nyhetsflödet i världen blir mer likriktat och beroende av nyhetsbyråer.

Därför önskar jag att fler journalister vågade vara lite annorlunda.

Så, har du möjlighet, lägg in det där lilla icke-coronarelaterade telegrammet i slutet av TV-sändningen. Eller låt den där ena reportern göra en lite större grej på sin idé, trots att det inte direkt har att göra med pandemin. Historien tackar.



9 2020
Arkisto

Rikkaiden omaisuudesta pitäisi julkaista tietoja paljon avoimemmin

Median tulee pystyä perustelemaan kirkkaasti, miksi ihmisten verotietoja on tärkeää julkaista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Sinua masentaa, että Iltalehden lukijoita kiinnostaa tosi-tv eikä EU, Erja Yläjärvi

Iltalehden vastaava päätoimittaja Erja Yläjärvi viihtyy hyvin pomona eikä muista itsekään, mistä aiheista teki toimittajana juttuja.

Onko media oppinut virheistään, kun taloustuhon siivoaminen alkaa?

”Kun talous viimeksi horjui, suomalainen media epäonnistui tehtävässään. Se johtui siitä, että tiedotusvälineissä luotettiin järkähtämättä korkeisiin herroihin, joille oli suotu virat”, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Biden ja Trump suomeksi pikavauhdilla

Yleisradion pikatoiminnan tiimi kääntää vaaliväittelyt ja Oscar-gaalat suomeksi muutamassa tunnissa. Esimerkiksi Trumpin ja Bidenin toinen väittely alkoi Suomen aikaa 23. lokakuuta kello 04 ja tekstitetty lähetys TV:ssä kello 12.40.

”Suomeen tarvitaan ehdottomasti pysyvä mediatukijärjestelmä muiden Pohjoismaiden tapaan”, Journalistiliiton puheenjohtaja Hanne Aho sanoo.

Koronatukea haettiin ainakin 271 tiedotusvälineelle

Suurin osa hakijoista on pieniä sanomalehtitaloja. Viestintäministeriön asettama työryhmä pohtii myös pysyvää mediatukea.

Työlainsäädäntö suojaa myös poikkeusoloissa

”Alan uusiin työsopimuksiin on keväästä alkaen ilmestynyt erilaisia covid-19-pykäliä. Kirjaukset ovat kuitenkin pääosin lain ja työehtosopimusten vastaisia ja siksi mitättömiä”, kirjoittaa juristi Mari Marttila.

Kuusi tapaa miellyttää johtolauseneurootikkoa

”Älä ole asenteellinen. Ainakaan neutraaliksi tarkoitettu uutisproosa ei tarvitse sellaisia verbejä kuin jyrähtää”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Ackrediteringsbusinessen blomstrar i Afrika

Det här betyder delvis att det är få frilansar som har råd och möjlighet att rapportera från Afrika. Samtidigt är det bra att komma ihåg att det här är verkligheten för största delen av de afrikanska journalisterna, skriver Liselott Lindström.

Voimistelunopettajasta tuli toimittaja

Toimittaja Esko Kähkönen 20. 4. 1927 Rovaniemi – 28. 9. 2020 Rovaniemi

”Imatran aluepäällikkö” ja ay-vaikuttaja on poissa

Toimittaja Heikki Luukkanen 25. 11. 1946 Ruokolahti – 27. 9. 2020 Helsinki

Yksin ei tarvitse selviytyä

Jokaisessa neuvottelussa ei voi voittaa, mutta mitään ei saa, jos ei uskalla pyytää, kirjoittaa Mediakunnan Johanna Sillanpää.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta