Ansvarig tjänsteman redo avveckla minoritetsstödet i dess nuvarande form

JOURNALISTI
27.8.2020

Jeanette Björkqvist, text
Heli Saarela, grafik

Sedan 2016 har Kultur- och undervisningsministeriet haft utdelningen av mediernas minoritetsstöd på sitt bord. Nu hoppas den ansvariga tjänstemannen att stödet som sådant avvecklas och slås ihop i en allmän mediepott.

Minoritetsstödet, som delas ut till nyhets- och materialproduktion på minoritetsspråk, har under de fyra år det funnits legat på regeringsrådet Satu Paasilehtos bord. Det var här det landade då tidigare trafik- och kommunkationsminister Anne Berner (C) beslöt att flytta minoritetsmediernas pengar till Kultur- och undervisningsministeriet.

”Det var inte vår vilja att ta ansvar för de här pengarna, och min åsikt har varit att det här stödet borde ses över och reformeras. Nu hoppas vi att den arbetsgrupp som under Trafik- och kommunikationsministeriets ledning har i uppgift att fundera över mediestödsfrågan överlag kommer att ta ställning också till detta stöd i sin slutrapport”, säger Paasilehto.

Hon betecknar i och för sig stödet till medieproduktion på minoritetsspråk som viktigt, men i sin nuvarande form fungerar det inte. Främst handlar det enligt henne om att den här specifika summan är för liten, och om att mediefältets behov av ekonomiskt stöd överlag är en fråga som gäller alla landets medier. Därför borde alla pengarna behandlas som en helhetsfråga.

”Jag anser att Trafik- och kommunikationsministeriet har bättre verktyg att se på mediernas aktuella kris ur ett större perspektiv. Men så länge det inte finns en ny lösning så fortsätter vi naturligtvis sköta den här utdelningen. Nästa år delas de här pengarna sannolikt fortfarande ut av oss i den form som stödet nu har haft.”

En eventuell farhåga om att ett specifikt minoritetsstöd riskerar ätas upp eller försvinna om det underställs ett allmänt mediestöd förstår hon. Men då är det upp till dem som behöver ett sådant stöd att lobba för sin sak.

”Det säger jag alltid till dem som ansöker: De behöver argumentera och lobba för varför de behöver pengarna.”

 

För en del av de finlandssvenska bidragsmottagarna har just minoritetsstödet i allra högsta grad varit relevant under de fyra år det existerat. Det gäller inte minst Nyhetsbyrån SPT, som tog över den numera nedlagda Finska notisbyråns (FNB) position på det finlandssvenska mediefältet och som sedan sin födelse har varit den överlägset största stödmottagaren.

Både i fjol och i år fick SPT exempelvis 365 000 euro i stöd, vilket är en betydande del av nyhetsbyråns årliga budget på knappt en miljon euro. Det nya i årets ansökan var att SPT inte nämner Svenska Yle som en potentiell samarbetspartner i annat än språkstödsfrågor. Nu beskriver man i stället att ”SPT balanserar och nyanserar bilden av samhället i egenskap av motpol till Svenska Yle.”

Förutom SPT har en handfull andra mediehus delat på den återstående delen av den sammanlagt 500 000 euro stora stödpotten. En ny aktör i årets utdelning var publikationen Vaasa Insider, som fick ett stöd på 10 000 euro. Nya Östis stödsumma ökade i år med 4 000 euro jämfört med i fjol. Nytt var det dessutom att Ny Tids ansökan saknades och att tidskriften därmed blev utan minoritetsstöd.

”Vi missade deadlinen eftersom vi trodde att den skulle vara på hösten, så som den var 2019. Det var ju fel och ytterst beklagligt, men det finns inget vi kan göra åt den saken”, säger chefredaktör Janne Wass.

Ny Tids budget för papperstidningen säger han är ganska i balans, men det uteblivna stödet som legat på över 20 000 euro hade behövts för att upprätthålla utrikesbevakningen på nätet.

”Den kommer att lida och det kommer att synas. Men vi tar nya tag och ser till att hinna med nästa år.”



9 2020
Arkisto

Rikkaiden omaisuudesta pitäisi julkaista tietoja paljon avoimemmin

Median tulee pystyä perustelemaan kirkkaasti, miksi ihmisten verotietoja on tärkeää julkaista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Sinua masentaa, että Iltalehden lukijoita kiinnostaa tosi-tv eikä EU, Erja Yläjärvi

Iltalehden vastaava päätoimittaja Erja Yläjärvi viihtyy hyvin pomona eikä muista itsekään, mistä aiheista teki toimittajana juttuja.

Onko media oppinut virheistään, kun taloustuhon siivoaminen alkaa?

”Kun talous viimeksi horjui, suomalainen media epäonnistui tehtävässään. Se johtui siitä, että tiedotusvälineissä luotettiin järkähtämättä korkeisiin herroihin, joille oli suotu virat”, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Biden ja Trump suomeksi pikavauhdilla

Yleisradion pikatoiminnan tiimi kääntää vaaliväittelyt ja Oscar-gaalat suomeksi muutamassa tunnissa. Esimerkiksi Trumpin ja Bidenin toinen väittely alkoi Suomen aikaa 23. lokakuuta kello 04 ja tekstitetty lähetys TV:ssä kello 12.40.

”Suomeen tarvitaan ehdottomasti pysyvä mediatukijärjestelmä muiden Pohjoismaiden tapaan”, Journalistiliiton puheenjohtaja Hanne Aho sanoo.

Koronatukea haettiin ainakin 271 tiedotusvälineelle

Suurin osa hakijoista on pieniä sanomalehtitaloja. Viestintäministeriön asettama työryhmä pohtii myös pysyvää mediatukea.

Työlainsäädäntö suojaa myös poikkeusoloissa

”Alan uusiin työsopimuksiin on keväästä alkaen ilmestynyt erilaisia covid-19-pykäliä. Kirjaukset ovat kuitenkin pääosin lain ja työehtosopimusten vastaisia ja siksi mitättömiä”, kirjoittaa juristi Mari Marttila.

Kuusi tapaa miellyttää johtolauseneurootikkoa

”Älä ole asenteellinen. Ainakaan neutraaliksi tarkoitettu uutisproosa ei tarvitse sellaisia verbejä kuin jyrähtää”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Ackrediteringsbusinessen blomstrar i Afrika

Det här betyder delvis att det är få frilansar som har råd och möjlighet att rapportera från Afrika. Samtidigt är det bra att komma ihåg att det här är verkligheten för största delen av de afrikanska journalisterna, skriver Liselott Lindström.

Voimistelunopettajasta tuli toimittaja

Toimittaja Esko Kähkönen 20. 4. 1927 Rovaniemi – 28. 9. 2020 Rovaniemi

”Imatran aluepäällikkö” ja ay-vaikuttaja on poissa

Toimittaja Heikki Luukkanen 25. 11. 1946 Ruokolahti – 27. 9. 2020 Helsinki

Yksin ei tarvitse selviytyä

Jokaisessa neuvottelussa ei voi voittaa, mutta mitään ei saa, jos ei uskalla pyytää, kirjoittaa Mediakunnan Johanna Sillanpää.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta