Ansvarig tjänsteman redo avveckla minoritetsstödet i dess nuvarande form

JOURNALISTI
27.8.2020

Jeanette Björkqvist, text
Heli Saarela, grafik

Sedan 2016 har Kultur- och undervisningsministeriet haft utdelningen av mediernas minoritetsstöd på sitt bord. Nu hoppas den ansvariga tjänstemannen att stödet som sådant avvecklas och slås ihop i en allmän mediepott.

Minoritetsstödet, som delas ut till nyhets- och materialproduktion på minoritetsspråk, har under de fyra år det funnits legat på regeringsrådet Satu Paasilehtos bord. Det var här det landade då tidigare trafik- och kommunkationsminister Anne Berner (C) beslöt att flytta minoritetsmediernas pengar till Kultur- och undervisningsministeriet.

”Det var inte vår vilja att ta ansvar för de här pengarna, och min åsikt har varit att det här stödet borde ses över och reformeras. Nu hoppas vi att den arbetsgrupp som under Trafik- och kommunikationsministeriets ledning har i uppgift att fundera över mediestödsfrågan överlag kommer att ta ställning också till detta stöd i sin slutrapport”, säger Paasilehto.

Hon betecknar i och för sig stödet till medieproduktion på minoritetsspråk som viktigt, men i sin nuvarande form fungerar det inte. Främst handlar det enligt henne om att den här specifika summan är för liten, och om att mediefältets behov av ekonomiskt stöd överlag är en fråga som gäller alla landets medier. Därför borde alla pengarna behandlas som en helhetsfråga.

”Jag anser att Trafik- och kommunikationsministeriet har bättre verktyg att se på mediernas aktuella kris ur ett större perspektiv. Men så länge det inte finns en ny lösning så fortsätter vi naturligtvis sköta den här utdelningen. Nästa år delas de här pengarna sannolikt fortfarande ut av oss i den form som stödet nu har haft.”

En eventuell farhåga om att ett specifikt minoritetsstöd riskerar ätas upp eller försvinna om det underställs ett allmänt mediestöd förstår hon. Men då är det upp till dem som behöver ett sådant stöd att lobba för sin sak.

”Det säger jag alltid till dem som ansöker: De behöver argumentera och lobba för varför de behöver pengarna.”

 

För en del av de finlandssvenska bidragsmottagarna har just minoritetsstödet i allra högsta grad varit relevant under de fyra år det existerat. Det gäller inte minst Nyhetsbyrån SPT, som tog över den numera nedlagda Finska notisbyråns (FNB) position på det finlandssvenska mediefältet och som sedan sin födelse har varit den överlägset största stödmottagaren.

Både i fjol och i år fick SPT exempelvis 365 000 euro i stöd, vilket är en betydande del av nyhetsbyråns årliga budget på knappt en miljon euro. Det nya i årets ansökan var att SPT inte nämner Svenska Yle som en potentiell samarbetspartner i annat än språkstödsfrågor. Nu beskriver man i stället att ”SPT balanserar och nyanserar bilden av samhället i egenskap av motpol till Svenska Yle.”

Förutom SPT har en handfull andra mediehus delat på den återstående delen av den sammanlagt 500 000 euro stora stödpotten. En ny aktör i årets utdelning var publikationen Vaasa Insider, som fick ett stöd på 10 000 euro. Nya Östis stödsumma ökade i år med 4 000 euro jämfört med i fjol. Nytt var det dessutom att Ny Tids ansökan saknades och att tidskriften därmed blev utan minoritetsstöd.

”Vi missade deadlinen eftersom vi trodde att den skulle vara på hösten, så som den var 2019. Det var ju fel och ytterst beklagligt, men det finns inget vi kan göra åt den saken”, säger chefredaktör Janne Wass.

Ny Tids budget för papperstidningen säger han är ganska i balans, men det uteblivna stödet som legat på över 20 000 euro hade behövts för att upprätthålla utrikesbevakningen på nätet.

”Den kommer att lida och det kommer att synas. Men vi tar nya tag och ser till att hinna med nästa år.”



6 2020
Arkisto

Ylen heikentäminen ei ratkaise kaupallisen median ongelmia

Kaupallista mediaa ei tueta toiveilla euroista vaan ihan oikeilla euroilla, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Kun kyse on elämästä ja kuolemasta, päättäjille ei voi antaa työrauhaa

”Kotona pelkäävälle ihmiselle toimittajasta tulee kirjaimellisesti elintärkeä. Tappavan pandemian aikana kysymykset ovat perimmäisiä”, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Suunnittelet kolumnin kirjoittamista, Tomi Einonen

MTV Uutisten vastaava päätoimittaja keskustelee alaistensa kanssa, kun haluaa saada yhteiskunnalliset näkemyksensä esille.

Verkosta tuli suomalaisten tärkein uutislähde

Sanomalehtien verkkosivut ohittivat televisiolähetykset suomalaisten ykkösuutislähteenä. Verkkouutiset luetaan aiempaa useammin älypuhelimella, kertoo kansainvälinen tutkimus.

Oletko käynyt Terveydenvoinnin laitoksella?

”Yhdysrakenteet vaikuttavat joskus leviävän paikkoihin, joissa alkaa tuntua, ettei kirjoittaja enää lainkaan tiedä sääntöjen perusteita”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vad väljer just du bort från historien?

”Låt den där ena reportern göra en lite större grej på sin idé, trots att det inte direkt har att göra med pandemin. Historien tackar”, skriver Liselott Lindström.

Black isolla B:llä

”Keskustelu epätasa-arvosta ja rasismista on kuumentunut monissa amerikkalaistoimituksissa”, kirjoittaa Juha Rekola.

Syksyllä voi taas keskittyä työnhaun sijaan opiskeluun

Journalistiliiton suositus kesätyöntekijöiden rekrytoinnin aikataulusta on saamassa jatkoa, kirjoittaa Laura Forsén.

Uutismies ja kupletisti

Kuolleita: Toimittaja Janne Linnovaara 15. 6. 1970 Jämsänkoski – 28. 5. 2020 Helsinki

Porilainen monilla mausteilla

Kuolleita: Toimittaja Juha-Pekka Lammi 28. 8. 1953 Pori – 13. 4. 2020 Tampere

Asiantunteva toimittaja tallensi piano- ja urkumusiikkia

Kuolleita: Musiikkitoimittaja Leena Santalahti 21. 2. 1943 Heinola – 23. 5. 2020 Espoo

Energinen kirjallisuuden kääntäjä

Kuolleita: Suomentaja Tarja Roinila 27. 1. 1964 Jyväskylä – 19. 5. 2020 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta