Coronaviruset har haft flera effekter på SPT:s nya regionalt stärkta organisation. Nytillträdda Jeanette Östman har exempelvis inte kunnat arbeta lika mycket ute på fältet, där hon trivs allra bäst.

När nyhetsbyrån SPT förstärkte närvaron i regionerna valde Östman att återvända

JOURNALISTI
28.5.2020

Jeanette Björkqvist, text
Karolina Isaksson, foto

Månadslön, professionell frihet och ett dynamiskt arbetskollektiv är några saker som Jeanette Östman i Jakobstad lyfter fram då hon konkluderar varför hon trivs på sin nya post som nyhetsbyrån SPT:s medarbetare i Österbotten. Bakom sig har hon några år av utsvävningar utanför journalistiken, den senaste som stadens kommunikatör där hon under ett och ett halvt år hann starta upp en helt ny tjänst.

”Att återvända till journalistiken har varit som att komma hem,” säger Östman.

Hon är en av de två nya reportrar som SPT värvade i Österbotten samtidigt som man stärkte närvaron i Åboregionen. Det här skedde efter samarbetsförhandlingarna i fjol där också personalstyrkan i Helsingfors minskade. Det var en ”svår, men nödvändig process ” för att, som chefredaktör och vd Ari Sundberg säger, SPT ska kunna ”vara den allmänfinlandssvenska nyhetsbyrå” som kunderna vill ha.

”Med den här organisationen kan vi satsa på inrikesnyheter för landets svenskspråkiga befolkning och på nyheter från Svenskfinland. Nu har coronaviruset förstås satt käppar i hjulet: epidemin har dominerat så den specifikt svenska bevakningen har inte kommit igång.” säger han.

 

Jeanette Östman tillträdde i början av mars. Hon hann bara starta upp och sedan kom undantagstillståndet. Det betydde distansarbete med tre barn i dagis- och skolåldern, samt begränsningar i fysiska möten med de nya kollegorna.

”Omständigheterna har inte tillåtit SPT att utveckla den potential som den stärkta finlandssvenska närvaron innebär. Ändå tror jag att den här modellen ger möjlighet till en bättre och mer trovärdig bevakning av hela Svenskfinland,” säger Östman.

Pausen från journalistiken beskriver hon som lärorik och nödvändig. Efter flytten till Jakobstad 2011 var hon tjänstledig en tid innan hon anmälde sig som frivillig att bli uppsagd under pågående samarbetsförhandlingar hos sin dåvarande arbetsgivare Hufvudstadsbladet. Efter det fortsatte hon jobba som ensamföretagande frilansjournalist, men insåg snabbt att kärleken till branschen bara räckte en bit på vägen.

”Det fanns massor med jobb och mitt arbete uppskattades, men villkoren var i de flesta fall så oskäliga att det förelåg en risk för att jag skulle bli bitter på min egen bransch. Arvodena var för låga och förhandlingsmånen minimal. Det kändes orimligt att göra samma eller mer jobb för mycket lägre lön.”

I den vevan blev hon headhuntad som mångkulturell koordinator till Fredrikabiblioteket och tog chansen. Efter det sökte och fick hon jobb som kommunikatör för staden Jakobstad. Kort efter drabbades trakten av mässlingsfallet i Larsmo, som snabbt blev till nationella rubriker. Då var Östman med i hetluften, men den här gången inte som journalist.

”Det var bråda tider och gav också ovärderliga insikter som varit till nytta nu när coronaepidemin slagit till. Jag har ju sett hur kriskommunikationen görs ur den så kallade andra sidans perspektiv.”

 

Ekonomiskt ser det här året stabilt ut för SPT:s del. Statens ansökning för minoritetsstödsspråk är öppen fram till den 22 maj och man räknar med beslut inom juni. SPT har sedan starten 2017 i regel fått ungefär halva sin inkomst från den potten. De första åren var stödet 400 000 euro, i fjol 365 000. Bidraget är avgörande och Ari Sundberg hoppas på utdelning även detta år. Samtidigt har coronaläget slagit hårt mot de kommersiella tidningshusens ekonomi och vilken effekt allt det kommer att ha gentemot SPT vet man inte ännu.



9 2020
Arkisto

Rikkaiden omaisuudesta pitäisi julkaista tietoja paljon avoimemmin

Median tulee pystyä perustelemaan kirkkaasti, miksi ihmisten verotietoja on tärkeää julkaista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Sinua masentaa, että Iltalehden lukijoita kiinnostaa tosi-tv eikä EU, Erja Yläjärvi

Iltalehden vastaava päätoimittaja Erja Yläjärvi viihtyy hyvin pomona eikä muista itsekään, mistä aiheista teki toimittajana juttuja.

Onko media oppinut virheistään, kun taloustuhon siivoaminen alkaa?

”Kun talous viimeksi horjui, suomalainen media epäonnistui tehtävässään. Se johtui siitä, että tiedotusvälineissä luotettiin järkähtämättä korkeisiin herroihin, joille oli suotu virat”, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Biden ja Trump suomeksi pikavauhdilla

Yleisradion pikatoiminnan tiimi kääntää vaaliväittelyt ja Oscar-gaalat suomeksi muutamassa tunnissa. Esimerkiksi Trumpin ja Bidenin toinen väittely alkoi Suomen aikaa 23. lokakuuta kello 04 ja tekstitetty lähetys TV:ssä kello 12.40.

”Suomeen tarvitaan ehdottomasti pysyvä mediatukijärjestelmä muiden Pohjoismaiden tapaan”, Journalistiliiton puheenjohtaja Hanne Aho sanoo.

Koronatukea haettiin ainakin 271 tiedotusvälineelle

Suurin osa hakijoista on pieniä sanomalehtitaloja. Viestintäministeriön asettama työryhmä pohtii myös pysyvää mediatukea.

Työlainsäädäntö suojaa myös poikkeusoloissa

”Alan uusiin työsopimuksiin on keväästä alkaen ilmestynyt erilaisia covid-19-pykäliä. Kirjaukset ovat kuitenkin pääosin lain ja työehtosopimusten vastaisia ja siksi mitättömiä”, kirjoittaa juristi Mari Marttila.

Kuusi tapaa miellyttää johtolauseneurootikkoa

”Älä ole asenteellinen. Ainakaan neutraaliksi tarkoitettu uutisproosa ei tarvitse sellaisia verbejä kuin jyrähtää”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Ackrediteringsbusinessen blomstrar i Afrika

Det här betyder delvis att det är få frilansar som har råd och möjlighet att rapportera från Afrika. Samtidigt är det bra att komma ihåg att det här är verkligheten för största delen av de afrikanska journalisterna, skriver Liselott Lindström.

Voimistelunopettajasta tuli toimittaja

Toimittaja Esko Kähkönen 20. 4. 1927 Rovaniemi – 28. 9. 2020 Rovaniemi

”Imatran aluepäällikkö” ja ay-vaikuttaja on poissa

Toimittaja Heikki Luukkanen 25. 11. 1946 Ruokolahti – 27. 9. 2020 Helsinki

Yksin ei tarvitse selviytyä

Jokaisessa neuvottelussa ei voi voittaa, mutta mitään ei saa, jos ei uskalla pyytää, kirjoittaa Mediakunnan Johanna Sillanpää.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta