Medier med mössan i hand

JOURNALISTI
28.5.2020

Dan Lolax
Skribenten är redaktionschef på Kommuntorget

”Det är problematiskt om mediernas roll och deras stödbehov villkoras med coronavirusutbrottet”, skriver Dan Lolax.

Elina Grundströms rapport om hur medierna kan stödjas då covid-19 dränerat dem på annonsintäkter fick ett blandat mottagande i slutet av april. En del uppskattar förståelsen för lokaltidningarnas stödbehov, andra kritiserar förslaget att en nämnd skulle fördela stödet.

Också nivån på stödet väcker diskussion. Grundström talar om ett akut stöd på åtminstone 10 miljoner euro och om ett permanent presstöd på tiotals miljoner euro. Kommunikationsminister Timo Harakka (SDP), som beställde rapporten, har lovat en blygsammare summa i akut stöd. Vad gäller ett permanent presstöd så finns det ett löfte om att föra den politiska diskussionen i höst.

Kalla mig cynisk, men chansen är rätt liten att det i höst, med en offentlig ekonomi i fritt fall, finns en parlamentarisk enhällighet om ett betydande presstöd som sträcker sig över regeringsperioderna. Jag gissar att om en redan ansträngd statskassa ska öppnas för också kommersiella medier så kommer en del partier kräva att Yles finansiering ses över.

 

Kommunikationsministern gjorde rätt i att beställa en utredning, och Grundström ska ha en eloge för ett raskt arbete. Men jag kan inte göra annat än att måla fan på väggen – och hoppas att jag har fel.

Coronakrisen har påskyndat behovet av ett presstöd. Samtidigt är det olyckligt att stöden, det akuta och det mer långsiktiga, kopplas till just den här krisen, vars konsekvenser vi inte ens sett början av.

Den rådande situationen beskrivs allmänt så här: människors behov av nyheter (om covid-19) är enormt men samtidigt försämras mediebolagens ekonomiska förutsättningar för att producera dessa nyheter. Beskrivningen är korrekt, men det är problematiskt om mediernas roll och deras stödbehov villkoras med coronavirusutbrottet.

Oberoende nyhetsmedier behövs oavsett av omständigheterna och deras existens har varit hotad redan länge. Det här vet Grundström, som i sin rapport konstaterar att journalisternas antal minskat med en tredjedel under 2010-talet. Det här vet minister Harakka, som säger att Finland inte haft en mediepolitik på 10 år.

Men eftersom stödförslaget introduceras när ett helt samhälle står med mössan i hand utanför budgetförhandlarnas dörr, så kommer det att politiseras och rangordnas bland alla andra stödbehov.

 

Också utan oppositionens välsignelse får regeringen säkert till stånd ett riktat akut stöd, kanske till och med ett permanent stöd. Men omständigheterna kommer att göra stödet blygsamt och dess långsiktiga överlevnad osäker.



9 2020
Arkisto

Rikkaiden omaisuudesta pitäisi julkaista tietoja paljon avoimemmin

Median tulee pystyä perustelemaan kirkkaasti, miksi ihmisten verotietoja on tärkeää julkaista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Sinua masentaa, että Iltalehden lukijoita kiinnostaa tosi-tv eikä EU, Erja Yläjärvi

Iltalehden vastaava päätoimittaja Erja Yläjärvi viihtyy hyvin pomona eikä muista itsekään, mistä aiheista teki toimittajana juttuja.

Onko media oppinut virheistään, kun taloustuhon siivoaminen alkaa?

”Kun talous viimeksi horjui, suomalainen media epäonnistui tehtävässään. Se johtui siitä, että tiedotusvälineissä luotettiin järkähtämättä korkeisiin herroihin, joille oli suotu virat”, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Biden ja Trump suomeksi pikavauhdilla

Yleisradion pikatoiminnan tiimi kääntää vaaliväittelyt ja Oscar-gaalat suomeksi muutamassa tunnissa. Esimerkiksi Trumpin ja Bidenin toinen väittely alkoi Suomen aikaa 23. lokakuuta kello 04 ja tekstitetty lähetys TV:ssä kello 12.40.

”Suomeen tarvitaan ehdottomasti pysyvä mediatukijärjestelmä muiden Pohjoismaiden tapaan”, Journalistiliiton puheenjohtaja Hanne Aho sanoo.

Koronatukea haettiin ainakin 271 tiedotusvälineelle

Suurin osa hakijoista on pieniä sanomalehtitaloja. Viestintäministeriön asettama työryhmä pohtii myös pysyvää mediatukea.

Työlainsäädäntö suojaa myös poikkeusoloissa

”Alan uusiin työsopimuksiin on keväästä alkaen ilmestynyt erilaisia covid-19-pykäliä. Kirjaukset ovat kuitenkin pääosin lain ja työehtosopimusten vastaisia ja siksi mitättömiä”, kirjoittaa juristi Mari Marttila.

Kuusi tapaa miellyttää johtolauseneurootikkoa

”Älä ole asenteellinen. Ainakaan neutraaliksi tarkoitettu uutisproosa ei tarvitse sellaisia verbejä kuin jyrähtää”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Ackrediteringsbusinessen blomstrar i Afrika

Det här betyder delvis att det är få frilansar som har råd och möjlighet att rapportera från Afrika. Samtidigt är det bra att komma ihåg att det här är verkligheten för största delen av de afrikanska journalisterna, skriver Liselott Lindström.

Voimistelunopettajasta tuli toimittaja

Toimittaja Esko Kähkönen 20. 4. 1927 Rovaniemi – 28. 9. 2020 Rovaniemi

”Imatran aluepäällikkö” ja ay-vaikuttaja on poissa

Toimittaja Heikki Luukkanen 25. 11. 1946 Ruokolahti – 27. 9. 2020 Helsinki

Yksin ei tarvitse selviytyä

Jokaisessa neuvottelussa ei voi voittaa, mutta mitään ei saa, jos ei uskalla pyytää, kirjoittaa Mediakunnan Johanna Sillanpää.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta