Behovet att få skratta är stort när nyheterna präglas av sorgliga händelser. ”Som serietecknare letar man ständigt efter material som publiken kan relatera till. Coronakrisen är en mycket allvarlig sak, men den har också skapat komiska situationer”, säger Kim Filppula som gör Kim’s Comics.

Större sug efter humor i kristider

JOURNALISTI
23.4.2020

Johan Svenlin, text
Johannes Tervo, foto

När Saturday Night Live (SNL) skulle inleda sin 27:e säsong, 18 dagar efter 11 september-attackerna, fanns det en oro om att stämningen i New York och övriga USA inte skulle tillåta den sortens tramshumor som SNL stod för. I början av programmet gick producenten Lorne Michaels fram till kvällens gäst Rudolph Giuliani, dåvarande borgmästare i New York, och frågade:

”Can we be funny?”

Giuliani tittade på Michaels och svarade:

”Why start now?”

Förlösande skratt. Den spända stämningen var bruten, hotet skulle övervinnas med humor.

Nu är hela världen inne i en kris, där dödssiffror stiger och gripande berättelser om hjältar och offer sprids i olika medier. Samtidigt har coronakrisen också inneburit en explosion av humoristiska memes på sociala medier. Serietecknarna har frossat i skämt om toalettpappershamstrande och distansarbetets mödor.

”Hela situationen är förstås allvarlig, men i de vardagliga sakerna runt omkring detta kan man hitta komiska situationer som alla kan relatera till, säger Kim Filppula som i drygt två publicerat Kim’s Comics varje söndag i Vasabladet och Österbottens Tidning.

 

Trots att HSS Medias redaktionsledning bestämde att koncernens tidningar skulle hoppa över 1 april-skämtet i år har Filppula haft fortsatt fria händer. Hans seriestrippar handlar främst om aktuella händelser i Österbotten, en region som hittills varit relativt förskonad från coronaviruset, jämfört med många andra regioner i världen. Han tror att behovet att få skratta även finns i Norditalien och andra hårt drabbade områden, men han framhåller att karikatyrtecknare alltid måste anpassa sina skämt utifrån stämningen i samhället.

”Trots att man inte menar något illa kan en serieteckning tolkas annorlunda av mottagaren. Därför kan det vara bra att ta en rejäl funderare innan man går ut med ett skämt offentligt.”

På sociala medier har karantäntillvaron gett nya uttryck för skämtsam kreativitet. Fotbollsstjärnor har utmanat sina kollegor och fans att jonglera wc-pappersrullar och gulliga husdjur på hemmakontor har fått en ny vår.

”Det märks att det finns mer skämt i luften än normalt. Jag tycker att humorn hållit en bra nivå under coronaperioden”, säger Tomas Bäck som publicerar memes på Facebook, Instagram och i bokform.

Han sätter ut ett par tre memes per vecka och har haft några som handlat om hur coronakrisen påverkat vardagen. Responsen från publiken är till största delen positiv, han har inte hört om att någon tagit illa upp av humor som relaterar till coronakarantänen.

”Det finns kanske en del som inte vill ha någon humor för tillfället, men jag tror ändå att de flesta vill pigga upp sin vardag. Ju allvarligare situation desto viktigare är det att få skratta”, säger Bäck.



5 2020
Arkisto

Tämä voi olla ainoa tilaisuutemme mediatukeen

Ruotsissa, Tanskassa ja Norjassa valtio on jakanut journalismille koronatukea 24 – 66 miljoonaa euroa normaalin mediatuen päälle. Suomessa tiedonvälitystä ei tueta, vielä. Nyt tilanne on kuitenkin lupaavampi kuin vuosikymmeniin, kirjoittaa Maria Pettersson.

Kuohuva toimitus on loistopaikka edetä uralla, Riikka Räisänen

Ylen uutis- ja ajankohtaistoimituksen päätoimittaja tietää jo, kuka kolumnisti seuraavaksi ehdottaa yhtiön rahoituksen leikkaamista.

Koronan mukana kiire katosi ja filosofia palasi

Kodissamme on nukuttu enemmän kuin aikoihin. Yhtenä yönä en saanut unta, kun olin nukkunut niin jumalattoman paljon edellisinä, kirjoittaa Lauri Rotko.

Medier med mössan i hand

”Det är problematiskt om mediernas roll och deras stödbehov villkoras med coronavirusutbrottet”, skriver Dan Lolax.

Mediatuki on demokratiatuki – ja poliitikkojen olisi aika ymmärtää se

”Median asia ei ole vain median asia. Se on kansalaisten asia. Ja tämä tuntuu poliitikoilta unohtuneen”, kirjoittaa Hanne Aho.

Arvoisat kansalaiset, muistakaa resilienssi!

”Lohdullista – mutta samalla oireellista – on se, että moni journalisti pyrkii edelleen selittämään resilienssin”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Verkko toi uutta ay-koulutukseen

”Verkkokoulutus osoittautui yllättävän käteväksi ja vuorovaikutukselliseksi koulutusmuodoksi”, kirjoittaa työehtoasiamies Terhi Tarvainen.

Direktsändningarnas man

Döda: Redaktör Tomas Ek 6. 1.1957 Helsingfors – 2. 5.2020 Helsingfors

Teräväkielinen pomo muisti myös kannustaa

Kuolleita: Päätoimittaja Pekka Hyvärinen 20. 7. 1951 Kuopio – 10. 5. 2020 Helsinki

Uutisia, ei niinkään analyysejä

Kuolleita: Toimittaja Olli Pohjanpalo 21. 3. 1954 Hamilton Kanada – 11. 5. 2020 Helsinki

”Julkaistu kuva oli hyvä kuva”

Kuolleita: Valokuvaaja Mauri Vuorinen 11. 10. 1928 Hämeenkyrö – 30. 3. 2020 Tampere

Oikeutta puolustava marjakapitalisti

Kuolleita: Toimittaja Helena Hyvärinen 6.11. 1950 Tampere – 1.5.2020 Tampere

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta