Sebastian Bergholm hoppas att Yle nu får en öppnare arbetskultur. Bolaget har redan inlett utvecklingssamtal med visstidsanställda – samtal ska föras med samtliga visstidsanställda. ”Jag hoppas det leder till en kultur där det aldrig känns jobbigt att fråga om ens arbetssituation.”

Stormöte vid Svenska Yle – ”Det kändes som om de äntligen lyssnade”

JOURNALISTI
26.3.2020

Lina Laurent, text
Karl Vilhjálmsson, foto

Efter Journalistens granskning av arbetsvillkoren för visstidsanställda vid Svenska Yle har de anställda berättat om sina erfarenheter mer öppet. Samtidigt lägger Svenska Yles ledning locket på – ingen av de ansvariga vill ge en intervju till Journalisten.

”Det kändes som om de äntligen lyssnade på oss. Men det är nu upp till bevis för Yle, folk väntar sig konkreta åtgärder”, säger en anställd som vill vara anonym.

Samma dag som Journalisten publicerade artiklarna där timanställda och visstidsanställda lyfte fram hård kritik mot Svenska Yles personalpolitik ordnades två möten. Det ena mötet skulle hållas i ett litet mötesrum – men det kom närmare 40 personer, både visstidsanställda och fast anställda. Mötet fick flytta till ett annat utrymme.

”Det kändes som om de [ledningen] blev tagna på säng över hur många som påverkats”, säger den anställda.

Följande dag ordnades ytterligare ett möte för personalen. Sebastian Bergholm, Svenska Yles förtroendeperson, säger att han upplever att ledningen en gång för alla börjat ta problematiken på allvar.

”Och oberoende av om cheferna känner igen sig eller inte så är det visstidarna som har tolkningsföreträde. De har nu berättat om sina känslor och erfarenheter. För cheferna handlar det om att ta dessa på allvar och tillsammans med oss försäkra sig om att osäkerhet och rädslor inte tillåts slå rot”, säger Bergholm.

 

Efter de inledande mötena har facket träffat ledningen och ska fortsätta göra det. Alla visstidsanställda, också timanställda, ska ha ett utvecklingssamtal och deras kontrakt ska synas av bolaget och av en förtroendeperson. Under utvecklingssamtalen ska man diskutera bland annat den anställdas arbetssituation och önskemål, förklara varför kontraktet ser ut som det gör och framtidsutsikterna i bolaget.

”Hittills har det varit mycket gråzoner. Det har aldrig getts löften men ändå dykt upp kontrakt”, säger Bergholm.

I åtgärderna ingår också att utveckla mentorprogrammen och på Svenska Yle lär ledningen ha gett försiktiga löften om att omvandla en del timresurser till fasta anställningar.

En av de visstidsanställda Journalisten talat med hoppas på tydliga anvisningar i praktiska frågor.

”Vem får en arbetstelefon, vem bjuds med på sommarfester eller vetisar (planeringsdagar)? Hittills har det varit Vilda Västern kring vad inhoppare har rätt till.”

 

Efter Journalistens publicering ställde riksdagsledamot Inka Hopsu (gröna) ett skriftligt spörsmål till regeringen om arbetsvillkoren på Yle. Svaret borde ha getts senast den 20 mars.

Hur har då Svenska Yles ledning reagerat på kritiken? Hur ser ledningen på sitt eget ansvar? Och varför har Svenska Yle i sina egna kanaler varken kommenterat Journalistens granskning eller det skriftliga spörsmålet?

Direktör och ansvariga utgivare Marit af Björkesten svarar inte alls. Hennes assistent Susanna Itkonen hänvisar i ett e-brev till Yles personaldirektör Eija Hakakari och till Svenska Yles HR-chef Linda Sandqvist Forsgård eftersom ”det är överenskommet i bolaget att HR avdelningen håller i och svarar.”

Linda Sandqvist Forsgård säger i sin tur i ett sms att ”alla frågor riktas till Eija (Hakakari) i det här skedet”. Kerstin Häggblom, chef med ansvar för personal och administration skriver i ett sms: ”upplever att jag har sagt det jag har att säga”.

Eija Hakakari är personaldirektör på Yle sedan oktober 2019. Hon säger att Yle vill vara en ansvarsfull arbetsgivare och säger att man inom bolaget ser allvarligt på diskussionen om Yles personalpolitik.

Kom de anställdas kritik kom som en överraskning för ledningen?
”Jag har varit personaldirektör i fem månader. Det är svårt att svara på den frågan eftersom allting är nytt och överraskande.”

Har du talat med dina kolleger – var det en överraskning för dem?
”Vi har säkert inte känt till alla de erfarenheter de anställda vittnade om. Nu vill vi föra diskussioner, utreda orsakerna till att det blivit som det blivit och utveckla arbetsgemenskapen.”

Varför är det bara du som ger en intervju?
”För att frågorna om hur personalpolitiken utvecklas rätt långt hör till mitt ansvarsområde. Jag bär ett stor ansvar för detta.”

Är det i enlighet med Yles principer om öppenhet och transparens att ingen från Svenska Yles ledning kommenterar frågan?
”Vi koncentrerar oss nu på de interna diskussionerna. Det främjar också öppenheten och transparens.”

 

Artikeln har uppdaterats 27.3.2020: Läs också kommunikationsminister Timo Harakkas (SDP) svar på Inka Hopsus (Gröna) fråga.



1 2021
Arkisto

Journalismin seuraavat sata vuotta

Journalistiliitto täyttää maaliskuussa 100 vuotta. Vuosisadan aikana on tapahtunut paljon: olemme saaneet esimerkiksi radion, television, internetin ja sosiaalisen median, mutta myös journalismin ansaintamallien kriisin. On aika kuvitella, miltä tulevat vuosikymmenet voisivat näyttää. Journalisti pyysi ennusteita kymmeneltä ajattelijalta.

Mitä puoluetta politiikantoimittajat ryöpyttävät eniten? Miten he suhtautuvat eri pääministereihin? Entä työmarkkinajärjestöihin?

Journalisti analysoi kuuden tunnetun politiikan toimittajan kolumnit, näkökulma-artikkelit ja muut mielipiteelliset tekstit.

Tähtäät isona kansanedustajaksi, Hanne Aho

Sata vuotta täyttävän Journalistiliiton puheenjohtaja Hanne Aho haluaa tulla tasapainoiseksi ihmiseksi ja haaveilee tes-neuvotteluiden aikana paluusta Suomen Kuvalehden graafikoksi.

Toimittajat, persuuntuneita vai vihervasemmistoa?

”Suomessa perussuomalaisten pelikirjasta tuttu ikävän journalismin esittäminen puoluepolitiikkana vaikuttaa hiljalleen saavan suosiota useamman poliittisen liikkeen piirissä”, kirjoittaa Janne Zareff.

Toimittajan tasapuolisuus ei auta, jos luottamus on menetetty

Yksikään ihminen ei tee työtään arvotyhjiössä. Onneksi juuri kukaan journalisti ei kuvittele olevansa täydellisen objektiivinen yli-ihminen, johon arvot tai elämäntilanne eivät vaikuta, kirjoittaa Maria Pettersson.

Lisää aikaa eropakettia harkitsevalle

”Ensimmäiset päivät irtisanomisen jälkeen voivat mennä täysin sumussa. Pitäisi pystyä soittamaan monta puhelua, kysyä oikeita kysymyksiä, omaksua vastauksia ja tehdä niiden perusteella päätös, jonka vaikutukset tulevaisuuteen ovat joka tapauksessa epävarmoja”, kirjoittaa Journalistiliiton juristi Sanna Nikula.

Korona sävytti median vuotta 2020

Korona muutti työtavat ja kiihdytti media-alan murrosta ja Yhdysvalloissa käytiin vaalit. Tapahtuiko media-alalla muutakin? Kokosimme yhteen vuoden 2020 keskeiset journalismiuutiset.

Päivi Lehtomurto vaihtoi nuorten median työterveysaiheisiin

Päivi Lehtomurto aloitti joulukuussa Työterveyslaitoksella mediaviestinnän erityisasiantuntijana. Sitä ennen hän työskenteli kymmenen vuotta Demissä.

Etusivu uusiksi

Kun Susanna Luikku sai Suomen olympiajoukkueen tiedottajalta viestin, ja sitten tuli kiire.

Journalistiliiton uuden ilmeen suunnitteli Tuija Tarkiainen ja uuden logon piirsi Camilla Pentti. ”Perinteinen leijona haluttiin säilyttää, mutta uusi leijona on modernimpi ja vähemmän kulmikas”, Tarkiainen kertoo.

Journalistiliitto saa uuden ilmeen

Tunnusvärit ja -fontit vaihtuvat, viestintämateriaalit muuttuvat ja logo päivitetään.

Ole korrekti, älä hyperkorrekti

”Tietoisuus siitä, että puhuttu ja kirjoitettu kieli eroavat toisistaan, voi johtaa ylenpalttiseen virallisuuden tai esimerkiksi kansainvälisyyden tavoitteluun”, kirjoittaa Ville Eloranta.

De nya journalisterna är influencers

Högermedierna satsar mindre på att producera den bästa journalistiken och mer på att främst bekräfta det tittarna redan tror, skriver Jeanette Öhman.

Sanomalehtimiehen näytenumero huhtikuussa 1924.

Lehti harrastuksen avuksi

Suomen Sanomalehtimiesten Liitto tarvitsi oman lehden, koska sisäinen tiedotus hoitui ”helpoimmin painokoneen kautta”.

Avarakatseinen humanisti

Toimittaja Jussi Kentala 24. 7. 1946 Veteli – 23. 11. 2020 Kauhava

Taitava taittaja - käytännössä ja teoriassa

Ulkoasupäällikkö Hannu Pulkkinen 8.11.1951 Pyhäjärvi – 6.12.2020 Helsinki 

Henkilökuvauksen lordi ja velho 

Valokuvaaja Kari Kaipainen 28. 9. 1952 Mikkeli – 2. 11. 2020 Espoo

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta