Finlandssvensk buskvegetation

JOURNALISTI
27.2.2020

Dan Lolax

dan.lolax@kuntaliitto.fi

Twitter: @danlolax

Redaktionschef på Kommuntorget

Mediehusen i Svenskfinland har två alternativ, skiver Dan Lolax – vara relevanta eller tyna bort.

Mediebolaget Sanomas beslut att köpa 15 dagstidningar av Alma Media är tecken på en utveckling som inte verkar omfatta de finlandssvenska dagstidningarna.

Om affären godkänns blir Sanomas andel av mediemarknaden nästan 37 procent. Andelen behövs med tanke på att Google och Facebook mutat in över hälften av den finländska digitala annonsmarknaden.

Men det handlar om mera än annonser. Det handlar om att vara relevant för nyhetskonsumenter som överger papperstidningen i snabbare takt än vad de övergår till digitala prenumerationer. Det handlar om att fånga upp unga läsare med hjälp av kvalitetsjournalistik på plattformar som ständigt utvecklas.

Det här kräver intelligens och muskler. Muskler kommer Sanoma att ha i form av 600 000 prenumeranter och 1 000 anställda, varav 600 är journalister. Intelligensen testas dagligen, men som Kaius Niemi, Helsingin Sanomats chefredaktör, skriver om affären: För att rädda journalistiken krävs konkreta åtgärder som avspeglar framtiden.

Det finns farhågor om att affären likriktar mediefältet. Jag ser ändå Sanomas expandering som insikten att kvalitetsjournalistik på digitala ytor kostar. Kvalitet kräver mångfald men ansvaret för denna är inte enbart journalisternas. De måste backas upp av visioner som omsätts i åtgärder.

 

Vilket för oss till de finlandssvenska dagstidningarna. Fjolåret var relativt lugnt och såg till och med en handfull nyrekryteringar – låt vara för att täcka pensioneringar och uppsägningar. Men det finlandssvenska mediefältet är inte i harmoni med utvecklingen.

Förutom ovannämnda trender kan tidningarna inte, i en allt mer tvåspråkig vardag, räkna med att prenumerationerna går från generation till generation, speciellt inte om det finskspråkiga alternativet känns mer relevant.

Det är möjligt att de finlandssvenska tidningarna hankar sig fram ett tag till tack vare en hård kärna av lojala läsare. Men tidningarnas relevans för samhället i övrigt kommer att tyna bort eftersom resurserna för kvalitetsjournalistik äts upp av den dagliga kampen för överlevnad.

 

Mediehusen i Svenskfinland har två alternativ. Genom en ordentlig konsolidering kan de stärka de enskilda tidningarnas särdrag och skapa förutsättningar för kvalitetsjournalistik och digital utveckling.

Eller så kan de fortsätta som förut och förpassas till buskvegetationen i det mediala ekosystemet, där tidskrifter görs av och för eldsjälar och bildar en diversitet som är viktig men ack så förbisedd.



5 2020
Arkisto

Tämä voi olla ainoa tilaisuutemme mediatukeen

Ruotsissa, Tanskassa ja Norjassa valtio on jakanut journalismille koronatukea 24 – 66 miljoonaa euroa normaalin mediatuen päälle. Suomessa tiedonvälitystä ei tueta, vielä. Nyt tilanne on kuitenkin lupaavampi kuin vuosikymmeniin, kirjoittaa Maria Pettersson.

Kuohuva toimitus on loistopaikka edetä uralla, Riikka Räisänen

Ylen uutis- ja ajankohtaistoimituksen päätoimittaja tietää jo, kuka kolumnisti seuraavaksi ehdottaa yhtiön rahoituksen leikkaamista.

Koronan mukana kiire katosi ja filosofia palasi

Kodissamme on nukuttu enemmän kuin aikoihin. Yhtenä yönä en saanut unta, kun olin nukkunut niin jumalattoman paljon edellisinä, kirjoittaa Lauri Rotko.

Medier med mössan i hand

”Det är problematiskt om mediernas roll och deras stödbehov villkoras med coronavirusutbrottet”, skriver Dan Lolax.

Mediatuki on demokratiatuki – ja poliitikkojen olisi aika ymmärtää se

”Median asia ei ole vain median asia. Se on kansalaisten asia. Ja tämä tuntuu poliitikoilta unohtuneen”, kirjoittaa Hanne Aho.

Arvoisat kansalaiset, muistakaa resilienssi!

”Lohdullista – mutta samalla oireellista – on se, että moni journalisti pyrkii edelleen selittämään resilienssin”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Verkko toi uutta ay-koulutukseen

”Verkkokoulutus osoittautui yllättävän käteväksi ja vuorovaikutukselliseksi koulutusmuodoksi”, kirjoittaa työehtoasiamies Terhi Tarvainen.

Direktsändningarnas man

Döda: Redaktör Tomas Ek 6. 1.1957 Helsingfors – 2. 5.2020 Helsingfors

Teräväkielinen pomo muisti myös kannustaa

Kuolleita: Päätoimittaja Pekka Hyvärinen 20. 7. 1951 Kuopio – 10. 5. 2020 Helsinki

Uutisia, ei niinkään analyysejä

Kuolleita: Toimittaja Olli Pohjanpalo 21. 3. 1954 Hamilton Kanada – 11. 5. 2020 Helsinki

”Julkaistu kuva oli hyvä kuva”

Kuolleita: Valokuvaaja Mauri Vuorinen 11. 10. 1928 Hämeenkyrö – 30. 3. 2020 Tampere

Oikeutta puolustava marjakapitalisti

Kuolleita: Toimittaja Helena Hyvärinen 6.11. 1950 Tampere – 1.5.2020 Tampere

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta