Finlandssvensk buskvegetation

JOURNALISTI
27.2.2020

Dan Lolax

dan.lolax@kuntaliitto.fi

Twitter: @danlolax

Redaktionschef på Kommuntorget

Mediehusen i Svenskfinland har två alternativ, skiver Dan Lolax – vara relevanta eller tyna bort.

Mediebolaget Sanomas beslut att köpa 15 dagstidningar av Alma Media är tecken på en utveckling som inte verkar omfatta de finlandssvenska dagstidningarna.

Om affären godkänns blir Sanomas andel av mediemarknaden nästan 37 procent. Andelen behövs med tanke på att Google och Facebook mutat in över hälften av den finländska digitala annonsmarknaden.

Men det handlar om mera än annonser. Det handlar om att vara relevant för nyhetskonsumenter som överger papperstidningen i snabbare takt än vad de övergår till digitala prenumerationer. Det handlar om att fånga upp unga läsare med hjälp av kvalitetsjournalistik på plattformar som ständigt utvecklas.

Det här kräver intelligens och muskler. Muskler kommer Sanoma att ha i form av 600 000 prenumeranter och 1 000 anställda, varav 600 är journalister. Intelligensen testas dagligen, men som Kaius Niemi, Helsingin Sanomats chefredaktör, skriver om affären: För att rädda journalistiken krävs konkreta åtgärder som avspeglar framtiden.

Det finns farhågor om att affären likriktar mediefältet. Jag ser ändå Sanomas expandering som insikten att kvalitetsjournalistik på digitala ytor kostar. Kvalitet kräver mångfald men ansvaret för denna är inte enbart journalisternas. De måste backas upp av visioner som omsätts i åtgärder.

 

Vilket för oss till de finlandssvenska dagstidningarna. Fjolåret var relativt lugnt och såg till och med en handfull nyrekryteringar – låt vara för att täcka pensioneringar och uppsägningar. Men det finlandssvenska mediefältet är inte i harmoni med utvecklingen.

Förutom ovannämnda trender kan tidningarna inte, i en allt mer tvåspråkig vardag, räkna med att prenumerationerna går från generation till generation, speciellt inte om det finskspråkiga alternativet känns mer relevant.

Det är möjligt att de finlandssvenska tidningarna hankar sig fram ett tag till tack vare en hård kärna av lojala läsare. Men tidningarnas relevans för samhället i övrigt kommer att tyna bort eftersom resurserna för kvalitetsjournalistik äts upp av den dagliga kampen för överlevnad.

 

Mediehusen i Svenskfinland har två alternativ. Genom en ordentlig konsolidering kan de stärka de enskilda tidningarnas särdrag och skapa förutsättningar för kvalitetsjournalistik och digital utveckling.

Eller så kan de fortsätta som förut och förpassas till buskvegetationen i det mediala ekosystemet, där tidskrifter görs av och för eldsjälar och bildar en diversitet som är viktig men ack så förbisedd.



3 2020
Arkisto

Kriisioloissa medialta vaaditaan malttia

Koronauutisoinnissa sekä toimittajien että yleisön on pakko oppia sietämään epävarmuutta ja muuttuvia tilanteita. Ja myös mediayhtiöiden on joustettava, kirjoittaa Maria Pettersson.

Päivi Anttikoski otti selfien Valtio­neuvoston linnan wc-tiloissa. Ennen ­koronaviruksen leviämistä ja valmiuslain käyttöönottoa siihen oli vielä aikaa.

Suosittelet kaikille toimittajille viestintäjohtajan uraa, Päivi Anttikoski

Valtioneuvoston viestintäjohtaja haluaa järjestää tiedotustilaisuuksia ihmisille eikä toimittajille.

Uutissatiiri viihdyttää ja viettelee, mutta se ei ole journalismia

”Satiirissa voidaan myös tarjota oikeamielistä identiteettiä katsojille”, kirjoittaa Janne Zareff.

Finländska medier dryper av vita räddare

När medierna lyfter upp en enskild person som hjälte kan det bidra till ökad volontärturism, skriver Liselott Lindström.

Koronaviruksen lyhennys voi olla uhkapeliä

”Vaikka 'koronan uhrien' ei tulkittaisikaan viittaavan pöytäpeliriippuvuuteen, myös otsikoissa olisi tyylikkäintä puhua (korona)viruksesta”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Hovioikeus pohtii Janitskinin kuoleman vaikutusta tuomioon

MV-lehteen liittyvä oikeudenkäynti saattaa venyä jopa syksyyn.

Freelancer sairastaa omaan laskuunsa

”Freelancerin pitäisi saada työstään riittävä korvaus, joka riittää työterveyshuollon ja sairauspäivärahan maksamiseen”, kirjoittaa Hanna Kaisa Hellsten.

Yt-neuvottelut ovat neuvottelut, eivät sanelua, muistutti käräjäoikeus

Helsingin käräjäoikeus tuomitsi helmikuussa Helsingin Evankelisen Opiston maksamaan korvauksia journalistisen alan opettajan työsuhteen päättämisriidassa. Oikeus arvioi sitä, käytiinkö yt-neuvottelut laillisesti.

Monipuolinen toimittaja ja tarkka vesipallotuomari

Kuolleita: Toimittaja Pasi Natunen 15. 7. 1967 Kuopio – 4. 2. 2020 Tuusula

Sanojen taitaja ja älykäs keskustelija

Kuolleita: Kulttuuritoimittaja Katriina Laine 27. 8. 1943 Pori – 4. 2. 2020 Pori

Uutisia Raumalta viideltä vuosikymmeneltä

Kuolleita: Uutispäällikkö Maija-Liisa Tuominen 5. 4. 1926 Kokemäki – 22. 2. 2020 Rauma

Ahkera ja leppoisa elävän kuvan ammattilainen

Kuolleita: Ohjaaja ja leikkaaja Matti Markkanen 26. 8. 1945 Kotka – 6. 11. 2019 Mikkeli

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta