Släcks ljuset efter ett år eller finns det orsak att fira ett år till? På Yles så kallade ungdomskanaler får programledarna i regel kontrakt endast för ett år i taget. Orsaken är, enligt arbetsgivaren, ”kanalens natur”. Journalisterna Märta Westerlund och Mikael Stenlund jobbar på Yle Extrem. ”Vi kanske inte ses som en resurs att investera i. Ibland är jag orolig över om man karriärmässigt målar in sig i ett hörn när man jobbar heltid på Extrem”, säger Mikael Stenlund.

Efter Journalistens Yle-granskning – nyanställningar och tydligare regler för inhopp och vikariat

JOURNALISTI
17.12.2020

Lina Laurent, text
Karl Vilhjálmsson, foto

”Osäkerheten, den är som bortblåst. Nu kan jag planera mitt liv längre än till den sista december.”

Redaktören i andra änden av telefonen är upprymd. Hen har nyligen fått veta att hen är en av de cirka 20 Yle-journalister som tack vare fackets och arbetsgivarens genomgång av långa visstidskedjor nu får en fast anställning.

”Det känns jättebra på alla sätt, men det har varit en jävla lång väntan”, säger redaktören som jobbat för Yle i över tio år, med över 70 olika kontrakt.

I februari i år riktade tiotals visstidsanställda på Svenska Yle skarp kritik mot bolagets personalpolitik (Journalisten 2/2020). En del hade jobbat på korta kontrakt i närmare tio år, andra jobbade som timanställda men som om de var heltidsanställda.

Efter granskningen ordnades personalmöten där ledningen lovade förändring. Och redan innan granskningen hade facket inlett en process för att tillsammans med arbetsgivaren gå igenom samtliga visstidsanställda arbetsavtal på hela Yle. I dag, nio månader senare, har reglerna kring inhopp blivit tydligare och över 20 personer med långa visstidsanställningar har fått löfte om fast anställning. Samtidigt är personalläget på nyhetsdesken ”utmanande” och visstidsanställningarna fortfarande vardag bland annat på de så kallade ungdomskanalerna.

 

På Svenska Yle anställdes strax efter Journalistens granskning två journalister till nyhetsdesken i Böle. Desken arbetar bland annat med webbnyheter och är den enhet som i störst utsträckning använder inhoppare. Tidigare kunde inhoppare jobba så gott som heltid, i dag finns tydligare spelregler för när bolaget ska använda timanställda och när det är mer motiverat att anställa någon med ett tidsbundet månadsavtal.

”Det är ett steg i rätt riktning. Vi kommer ändå att, i enlighet med kollektivavtalet, fortsätta granska grunderna för visstidsanställningar”, säger Anu Kähkönen, Yles huvudförtroendeperson.

Flera erfarna inhoppare lämnade Svenska Yle efter sommaren, en del på grund av personalpolitiken, andra på grund av att de inte fick lika mycket jobb som tidigare.

”Jag ville inte bli kvar och hänga i Yles usla system. Jag gör annat nu och har inte inte ångrat mig en sekund.”

Det säger en av dem som lämnat bolaget och som medverkade i Journalistens artikel i vintras. Personen säger att hen ”drog sina slutsatser” när hen inte fick någotdera av de lediganslagna fasta jobben vid nyhetsdesken.

En annan av dem som medverkade i den förra artikeln jobbar i dag som vikarie och tänker fortsätta jobba på Svenska Yle. Redaktören säger att personalpolitiken blivit tydligare.

”Vikariaten är klart utsatta, man kan anmäla sitt intresse till dem och bolaget meddelar vem som fått dem. Det är mer öppenhet och det tycker jag om.”

Redaktören säger att det märks att många inhoppare lämnat bolaget.

”Det är svårt att få folk att räcka till, särskilt på nyhetsdesken.”

Markus Ekholm, förtroendeperson på Svenska Yles fackavdelning bekräftar att läget på nyhetsdesken är utmanande.

”Vi jobbar med frågan. Desken är under lupp.”

Vad säger då Svenska Yles ledning? Kerstin Häggblom, chefen för administration och personal, har gått i pension. Hon efterträddes av redaktionschef Peter Sjöholm. Sjöholm inleder telefonintervjun med att fråga om är okej att han spelar in samtalet.

Sjöholm berättar att bolaget vidtagit flera åtgärder. För det första finns det en märkbar förskjutning mot fler tillsvidareanställda, i år tillsvidareanställs 21 personer enbart på Svenska Yle. För det andra ska de timanställda och visstidsanställda höras bättre, bland annat i regelbundna utvecklingssamtal och i samtal med Svenska Yles direktör Johanna Törn-Mangs. För det tredje kommer frilansar och inhoppare som uppfyller vissa kriterier att omfattas av företagshälsovård från maj 2021. Förmånen ska gälla dem som i snitt jobbat 18 timmar i veckan under en period på 100 dagar.

Och desken – hur skulle du beskriva personalläget där?

Sjöholm är tyst en stund.

”Nyhetsverksamhetens natur är sådan att bortfall alltid behöver ersättas. Därför finns det helt klart ett stort behov av timanställda som med kort varsel kan hoppa in. För tillfället skulle jag säga att coronan innebär att vi har ett lite utmanande läge men än så länge får vi ihop verksamheten.”

 

I samband med fackets och arbetsgivarnas stora granskning av visstidsanställningar finns det ett område Anu Kähkönen gärna skulle se en lösning på – de så kallade ungdomskanalerna. Till dem hör bland annat Yle Extrem, där programvärdar i regel endast får ett år långa kontrakt med hänvisning till ”kanalens natur”

Journalisterna Märta Westerlund och Mikael Stenlund har jobbat för Yle sedan 2014 och 2012. Under de senaste åren har de jobbat som programvärdar, hon för Extrem morgon och han för Extrem veckoslut samt programmet Mikael & Krippe.

Båda har förståelse för att Extrem vänder sig till en ung målgrupp och att det därför är delvis motiverat att de som är kanalens ansikte utåt också är unga. Samtidigt tycker de att förfarandet visar att Yle inte uppskattar de ungas expertis.

”Det känns gammalmodigt att inte våga anställa fler unga. Man skulle vilja få chansen, kunna utvecklas och sedan söka sig vidare”, säger Westerlund.

Hon tycker att diskussionen om de visstidsanställdas arbetsvillkor blivit öppnare under det senaste året.

”Förr kändes det som om ingen lyssnade. Nu upplever jag att sakerna diskuteras. Jag har talat med min egen producent och också högre upp och budskapet är ’Vi hör dig och vi jobbar på det’”, säger Westerlund.

Kollegan Stenlund tycker också att arbetsvillkoren diskuteras i högre grad men upplever inte att det skett så stora förändringar. De tidsbundna kontrakten gör Extrem till en stressig arbetsplats

”Vi uppmanas att tänka långsiktigt: att testa nya kanaler, nya format och nya plattformar men det är lite svårt när man inte själv vet var man är om ett år.”

”Men det är en trevlig arbetsplats med bra kollegor och ett meningsfullt arbete.”

De korta kontrakten är bra när man studerar säger Stenlund.

”Innan man kan investera i sin egen framtid eller planera familj och bostad behöver man ändå ett löfte om en någorlunda stadig inkomst. Och varje år funderar jag om jag gjort tillräckligt eller om det skett ett skifte i bolagets vision så att jag inte längre passar in.”



1 2021
Arkisto

Journalismin seuraavat sata vuotta

Journalistiliitto täyttää maaliskuussa 100 vuotta. Vuosisadan aikana on tapahtunut paljon: olemme saaneet esimerkiksi radion, television, internetin ja sosiaalisen median, mutta myös journalismin ansaintamallien kriisin. On aika kuvitella, miltä tulevat vuosikymmenet voisivat näyttää. Journalisti pyysi ennusteita kymmeneltä ajattelijalta.

Mitä puoluetta politiikantoimittajat ryöpyttävät eniten? Miten he suhtautuvat eri pääministereihin? Entä työmarkkinajärjestöihin?

Journalisti analysoi kuuden tunnetun politiikan toimittajan kolumnit, näkökulma-artikkelit ja muut mielipiteelliset tekstit.

Tähtäät isona kansanedustajaksi, Hanne Aho

Sata vuotta täyttävän Journalistiliiton puheenjohtaja Hanne Aho haluaa tulla tasapainoiseksi ihmiseksi ja haaveilee tes-neuvotteluiden aikana paluusta Suomen Kuvalehden graafikoksi.

Toimittajat, persuuntuneita vai vihervasemmistoa?

”Suomessa perussuomalaisten pelikirjasta tuttu ikävän journalismin esittäminen puoluepolitiikkana vaikuttaa hiljalleen saavan suosiota useamman poliittisen liikkeen piirissä”, kirjoittaa Janne Zareff.

Toimittajan tasapuolisuus ei auta, jos luottamus on menetetty

Yksikään ihminen ei tee työtään arvotyhjiössä. Onneksi juuri kukaan journalisti ei kuvittele olevansa täydellisen objektiivinen yli-ihminen, johon arvot tai elämäntilanne eivät vaikuta, kirjoittaa Maria Pettersson.

Lisää aikaa eropakettia harkitsevalle

”Ensimmäiset päivät irtisanomisen jälkeen voivat mennä täysin sumussa. Pitäisi pystyä soittamaan monta puhelua, kysyä oikeita kysymyksiä, omaksua vastauksia ja tehdä niiden perusteella päätös, jonka vaikutukset tulevaisuuteen ovat joka tapauksessa epävarmoja”, kirjoittaa Journalistiliiton juristi Sanna Nikula.

Korona sävytti median vuotta 2020

Korona muutti työtavat ja kiihdytti media-alan murrosta ja Yhdysvalloissa käytiin vaalit. Tapahtuiko media-alalla muutakin? Kokosimme yhteen vuoden 2020 keskeiset journalismiuutiset.

Päivi Lehtomurto vaihtoi nuorten median työterveysaiheisiin

Päivi Lehtomurto aloitti joulukuussa Työterveyslaitoksella mediaviestinnän erityisasiantuntijana. Sitä ennen hän työskenteli kymmenen vuotta Demissä.

Etusivu uusiksi

Kun Susanna Luikku sai Suomen olympiajoukkueen tiedottajalta viestin, ja sitten tuli kiire.

Journalistiliiton uuden ilmeen suunnitteli Tuija Tarkiainen ja uuden logon piirsi Camilla Pentti. ”Perinteinen leijona haluttiin säilyttää, mutta uusi leijona on modernimpi ja vähemmän kulmikas”, Tarkiainen kertoo.

Journalistiliitto saa uuden ilmeen

Tunnusvärit ja -fontit vaihtuvat, viestintämateriaalit muuttuvat ja logo päivitetään.

Ole korrekti, älä hyperkorrekti

”Tietoisuus siitä, että puhuttu ja kirjoitettu kieli eroavat toisistaan, voi johtaa ylenpalttiseen virallisuuden tai esimerkiksi kansainvälisyyden tavoitteluun”, kirjoittaa Ville Eloranta.

De nya journalisterna är influencers

Högermedierna satsar mindre på att producera den bästa journalistiken och mer på att främst bekräfta det tittarna redan tror, skriver Jeanette Öhman.

Sanomalehtimiehen näytenumero huhtikuussa 1924.

Lehti harrastuksen avuksi

Suomen Sanomalehtimiesten Liitto tarvitsi oman lehden, koska sisäinen tiedotus hoitui ”helpoimmin painokoneen kautta”.

Avarakatseinen humanisti

Toimittaja Jussi Kentala 24. 7. 1946 Veteli – 23. 11. 2020 Kauhava

Taitava taittaja - käytännössä ja teoriassa

Ulkoasupäällikkö Hannu Pulkkinen 8.11.1951 Pyhäjärvi – 6.12.2020 Helsinki 

Henkilökuvauksen lordi ja velho 

Valokuvaaja Kari Kaipainen 28. 9. 1952 Mikkeli – 2. 11. 2020 Espoo

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta