Barn har inget begrepp om vad en pålitlig nyhetskälla är för något. Fanny Frömans mission är att råda bot på det.

Fanny Fröman har i fyra år lett barnjournalistikens återkomst

Fanny Fröman

Född 1991. Politices magister och ekonomie magister.

Producent för HS Lasten uutiset sedan 2016.

Har tidigare gjort Inhopp och sommarjobbat vid Svenska Yle och HBL.

Segling, väggklättring, konståkning är intressen.

 

Lasten uutiset

Redaktionen består av Fröman plus två alternerande högskolepraktikanter per år.

Publiceras varje fredag som tre sidor i pappers-HS liksom på hs.fi.

Videonyheter på HSTV varje fredag, sänds även på Nelonen på söndagar.

Specialsatsningar så som magasinet ”Maailma” hösten 2019.

JOURNALISTI
30.1.2020

Magnus Londen, text l Karl Vilhjálmsson, foto

Sanomahuset. Det är folk som stirrar i skärmar, som hamrar på tagenter, som sitter sida vid sida i öppet kontorslandskap. Och så mitt i allt en liten tv-studio med mörka gardiner och en stor tv-skärm som i piggt orange upplyser om att det är här Lasten uutiset filmas in.

Detta är producenten Fanny Frömans rike. Där i rikets mitt ser hon precis lika glad och pigg ut i verkligheten som i fredagssändningarna. Ögonen lyser då Fröman i en skön blandning av fakta, skratt och tyckande öppnar upp begreppet ”nyheter för barn”.

Vi tar det viktigaste först: Barn har rätt till nyheter.

”Jag skulle själv ha behövt Lasten uutiset som barn. Jag minns att jag ibland köpte Iltis i smyg för att få veta vad som händer i världen, i stället för att fråga mina föräldrar.”

För det handlar inte om att dagens barn inte skulle veta så där ungefär vad som händer i världen.

”Nej, barnen vet – oberoende av vad föräldrar tror”, påpekar Fröman bestämt.

Det handlar inte heller om att barn inte skulle vara nyfikna.

”Jag har besökt så många skolor och talat med så många barn att jag är helt övertygad: Barn vill veta. Och medan jag till exempel själv ibland tycker vi har haft tillräckligt om klimatförändringen får vi hela tiden feedback om att vi borde ha mera om den.”

Så vad det egentligen handlar om är att barn har samma rätt som vuxna att få ta del av högklassig journalistik.

 

Målgruppen för Helsingin Sanomats Lasten uutiset är barn i lågstadieåldern, men bara för att barn är mottagare ska ingen inbilla sig att det är enkelt och snabbt att formulera sig. Helt tvärtom.

”Jag måste fundera på varje ord. Vi kan inte lämna barnen i sticket.”

Så när redaktionen dagen innan filade på inslaget om hur Iran skjutit ner det ukrainska passagerarplanet gällde det att inte gå in på de grymmaste detaljerna. I stället för att konstatera att ”176 passagerare dog i attacken” är det omskrivet till ”alla ombord omkom”. Och man betonar att nedskjutningen ”sörjs världen över” samtidigt som man försöker öppna upp hur situationen eskalerat mellan Iran och USA.

Ingen lätt uppgift, för hur man än vänder på det är situationen skrämmande.

”Därför avslutar vi inslaget med att säga att man ska diskutera med en vuxen om nyheterna väcker frågor.”

Vem som helst som tänker efter ser det logiska och uppenbara i behovet med att förklara omvärlden för barn. Inte för att Lasten uutiset i sig skulle vara en ny uppfinning. På 1990-talet hade till exempel Finlands Svenska Television sitt populära X-tra som till konceptet påminde om Lasten uutiset.

”Precis! Jag minns hur de rullade in tv:n i klassen och jag tror det var via X-tra jag hörde om kriget i Irak.”

Men i takt med krisande medier i Norden i kombination med en inbillning om att barn inte behöver nyheter blev det paus på 2000-talet. Det enda synliga undantaget var långköraren Lilla Aktuellt (började 1993) som fortfarande sänder varje vardag på Sveriges Television (SVT).

I nordisk press var det i Norge man först vaknade till igen. Aftenposten Junior sparkades igång redan 2012 och har nu sålt konceptet också till Postimees i Estland.

I Sverige har Svenska Dagbladets SvD Junior – ett veckomagasin (på papper) som man kan prenumerera på – blivit en framgång sedan lanseringen hösten 2015, medan Dagens Nyheter (DN) svarade bara några månader senare med DN Junior som består av ett uppslag i modertidningen. Hösten 2018 fortsatte expansionen då DN köpte upp anrika barn- och ungdomstidningen Kamratposten.

Det finns alltså ett klart sug: Juniorläsarna är pop igen.

Lasten uutiset var ju ensamma i flera år. Och i Norge har jag förstått att statsministern själv ringer upp juniortidningen för att erbjuda exklusiva intervjuer. Här i Finland har vi ansökt om intervju med Sanna Marin (sd.), men det har inte nappat än.”

Runt skolor i hela Finland – enligt Fröman i cirka femtusen klasser – visar lärare Lasten uutisets videonyheter för eleverna, ofta som ett underlag för diskussion.

”Vi hade inte egentligen planerat Lasten uutiset för skolorna, så det har varit en oväntad framgång.”

Lasten uutiset tar inte emot annonser ”för närvarande” så det är klart att det åtminstone på kort sikt inte är en lönande affär för tidningen. Men tanken är självklart den klassiska: att vänja barn, framtidens betalande vuxna, vid att pålitliga nyheter fås – i detta fall – från Helsingin Sanomat.

Fröman påpekar att det klassiska ”tricket”, att en vuxen sitter insjunken i en papperstidning hemma i soffan och att barnen den vägen lär sig var nyheterna finns, inte längre funkar.

”Föräldrar sitter ju i dag vid en skärm. Det är omöjligt för ett barn att veta vad exakt de gör där på skärmen. Så de vet inte var nyheterna finns.”

 

Helt tvåspråkiga Fröman har en känsla av att det är lättare att vara käck och ha ett personligt tilltal på svenska än på finska – ett hantverk som rikssvenskarna behärskar till fulländning. I Lasten uutiset är det däremot slående hur man inte försöker överpedagogisera språket och tilltalet.

”Det är helt medvetet, vi vill inte vara för övertydliga.”

Men en sak vill Fröman inte ge avkall på. Det är att hennes ansiktsuttryck ska vara glatt. Alla barn ska känna sig välkomna i videonyheterna.

”Det är ganska vitsigt när jag besöker skolorna. Många tror att jag är en youtubare, att jag är en kändis och att jag får en massa gratisprodukter. Det är då jag försöker förklara skillnaden mellan innehåll och journalistik för dem.”

Läs också: Lehtitalot kaipaavat uusia yleisöjä - toimitukset vilkuilevat nyt lasten suuntaan

Fanny Fröman

Född 1991. Politices magister och ekonomie magister.

Producent för HS Lasten uutiset sedan 2016.

Har tidigare gjort Inhopp och sommarjobbat vid Svenska Yle och HBL.

Segling, väggklättring, konståkning är intressen.

 

Lasten uutiset

Redaktionen består av Fröman plus två alternerande högskolepraktikanter per år.

Publiceras varje fredag som tre sidor i pappers-HS liksom på hs.fi.

Videonyheter på HSTV varje fredag, sänds även på Nelonen på söndagar.

Specialsatsningar så som magasinet ”Maailma” hösten 2019.



3 2020
Arkisto

Kriisioloissa medialta vaaditaan malttia

Koronauutisoinnissa sekä toimittajien että yleisön on pakko oppia sietämään epävarmuutta ja muuttuvia tilanteita. Ja myös mediayhtiöiden on joustettava, kirjoittaa Maria Pettersson.

Päivi Anttikoski otti selfien Valtio­neuvoston linnan wc-tiloissa. Ennen ­koronaviruksen leviämistä ja valmiuslain käyttöönottoa siihen oli vielä aikaa.

Suosittelet kaikille toimittajille viestintäjohtajan uraa, Päivi Anttikoski

Valtioneuvoston viestintäjohtaja haluaa järjestää tiedotustilaisuuksia ihmisille eikä toimittajille.

Uutissatiiri viihdyttää ja viettelee, mutta se ei ole journalismia

”Satiirissa voidaan myös tarjota oikeamielistä identiteettiä katsojille”, kirjoittaa Janne Zareff.

Finländska medier dryper av vita räddare

När medierna lyfter upp en enskild person som hjälte kan det bidra till ökad volontärturism, skriver Liselott Lindström.

Koronaviruksen lyhennys voi olla uhkapeliä

”Vaikka 'koronan uhrien' ei tulkittaisikaan viittaavan pöytäpeliriippuvuuteen, myös otsikoissa olisi tyylikkäintä puhua (korona)viruksesta”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Hovioikeus pohtii Janitskinin kuoleman vaikutusta tuomioon

MV-lehteen liittyvä oikeudenkäynti saattaa venyä jopa syksyyn.

Freelancer sairastaa omaan laskuunsa

”Freelancerin pitäisi saada työstään riittävä korvaus, joka riittää työterveyshuollon ja sairauspäivärahan maksamiseen”, kirjoittaa Hanna Kaisa Hellsten.

Yt-neuvottelut ovat neuvottelut, eivät sanelua, muistutti käräjäoikeus

Helsingin käräjäoikeus tuomitsi helmikuussa Helsingin Evankelisen Opiston maksamaan korvauksia journalistisen alan opettajan työsuhteen päättämisriidassa. Oikeus arvioi sitä, käytiinkö yt-neuvottelut laillisesti.

Monipuolinen toimittaja ja tarkka vesipallotuomari

Kuolleita: Toimittaja Pasi Natunen 15. 7. 1967 Kuopio – 4. 2. 2020 Tuusula

Sanojen taitaja ja älykäs keskustelija

Kuolleita: Kulttuuritoimittaja Katriina Laine 27. 8. 1943 Pori – 4. 2. 2020 Pori

Uutisia Raumalta viideltä vuosikymmeneltä

Kuolleita: Uutispäällikkö Maija-Liisa Tuominen 5. 4. 1926 Kokemäki – 22. 2. 2020 Rauma

Ahkera ja leppoisa elävän kuvan ammattilainen

Kuolleita: Ohjaaja ja leikkaaja Matti Markkanen 26. 8. 1945 Kotka – 6. 11. 2019 Mikkeli

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta