Eero Hyvönen, Opinionsnämndens nya ordförande, kommer att samarbeta mycket med sina svenska och nordiska kollegor och det gör han också på svenska, som han gärna pratar.

Angrepp mot journalistiken förenar Sverige och Finland, säger Opinionsnämndens nya ordförande

JOURNALISTI
30.1.2020

Jeanette Björkqvist, text
Jani Laukkanen, foto

Anklagelser om förljugna världsbilder.

Hot och hat mot enskilda journalister.

Hårda politiska debatter om public service och dess uppdrag.

Det är exempel på kritik som traditionella medier i Sverige utsätts för och som räknades upp i den nya Medieombudsmannen Ola Sigvardssons insändare i Dagens Nyheter (4. 1). Just den här verkligheten är en motivering till att grannlandet, efter några år av diskussion, vid årsskiftet lade om och förenklade sitt medieetiska övervakningssystem. För ju hårdare angrepp journalistiken utsätts för, desto viktigare är det med en fungerande, enkel och trovärdig utvärdering.

I Finland kan Eero Hyvönen, nyvald ordförande för Opinionsnämnden för massmedier bara hålla med.

”Både Opinionsnämnden och branschen behöver mer dialog med publiken för att understryka skillnaden mellan de medier som spelar enligt de etiska reglerna och de som inte gör det. Trovärdiga medier förbinder sig till de här reglerna och låter sig vid behov utvärderas av oss.”

 

I Finland har man under en lång tid ansett att Opinionsnämnden för massmedier räcker som självreglerande etiskt organ. Hit kan publiken anmäla innehåll som distribuerats i både press, etermedia och på nätet.

I Sverige har systemet varit mer komplicerat. Det har funnits en Pressombudsman (PO) som agerat portvakt, med mandat att övervaka övertramp i pressen. Det har funnits en granskningsnämnd för etermediernas sändningar. Det har funnits Pressens opinionsnämnd som hanterat tidningarna. Men till exempel etermediernas nätpublikationer har fallit mellan stolarna.

Nu har systemet genomgått en reform.

Granskningsnämnden finns fortfarande kvar, med uppgift att syna program som SVT sänt i traditionell tv. Men Pressombudsmannen heter sedan årsskiftet Medieombudsman och har fått utvidgat mandat att granska material på samtliga plattformar, inklusive etermediernas webbmaterial. Opinionsnämnden har bytt namn till Mediernas etiknämnd.

”Ur vår synvinkel är det här en god förändring, eftersom det underlättar det nordiska medieetiska samarbetet. Det svenska systemet var väldigt komplicerat tidigare”, säger Hyvönen.

Helt lika är det svenska och finländska systemet fortfarande inte, men med en heltidsanställd ordförande för ONM och reformen i Sverige tar systemen varsitt steg närmare varandra.

”I början av 2000-talet fördes det en diskussion om huruvida Finland också borde ha en medieombudsman, men det ansågs att vårt system är enkelt och effektivt som det är. Och det håller jag med om.”

 

Däremot behöver Opinionsnämnden bli ännu bättre på att förmedla vilken central roll man faktiskt har som självreglerande, etiskt organ för journalister.

”Vi är ingen domstol, men vi har en stark position som etisk övervakare. Det är viktigt att publiken förstår att det finns regler som journalisterna följer och när de inte gör det så får man en anmärkning, ställs vid något av en professionell skampåle.”

Utmaningarna i att upprätthålla trovärdigheten i tider då det stormar kring de traditionella medierna ser lika ut i Finland, Sverige och många andra europeiska länder.

”Yttrandefriheten är oerhört viktig och det är också allmänhetens rätt att få tillförlitlig information. Här spelar Opinionsnämnden en central roll: Medier kan göra fel, men vi har ett system för hur de ska och bör korrigeras.”



3 2020
Arkisto

Kriisioloissa medialta vaaditaan malttia

Koronauutisoinnissa sekä toimittajien että yleisön on pakko oppia sietämään epävarmuutta ja muuttuvia tilanteita. Ja myös mediayhtiöiden on joustettava, kirjoittaa Maria Pettersson.

Päivi Anttikoski otti selfien Valtio­neuvoston linnan wc-tiloissa. Ennen ­koronaviruksen leviämistä ja valmiuslain käyttöönottoa siihen oli vielä aikaa.

Suosittelet kaikille toimittajille viestintäjohtajan uraa, Päivi Anttikoski

Valtioneuvoston viestintäjohtaja haluaa järjestää tiedotustilaisuuksia ihmisille eikä toimittajille.

Uutissatiiri viihdyttää ja viettelee, mutta se ei ole journalismia

”Satiirissa voidaan myös tarjota oikeamielistä identiteettiä katsojille”, kirjoittaa Janne Zareff.

Finländska medier dryper av vita räddare

När medierna lyfter upp en enskild person som hjälte kan det bidra till ökad volontärturism, skriver Liselott Lindström.

Koronaviruksen lyhennys voi olla uhkapeliä

”Vaikka 'koronan uhrien' ei tulkittaisikaan viittaavan pöytäpeliriippuvuuteen, myös otsikoissa olisi tyylikkäintä puhua (korona)viruksesta”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Hovioikeus pohtii Janitskinin kuoleman vaikutusta tuomioon

MV-lehteen liittyvä oikeudenkäynti saattaa venyä jopa syksyyn.

Freelancer sairastaa omaan laskuunsa

”Freelancerin pitäisi saada työstään riittävä korvaus, joka riittää työterveyshuollon ja sairauspäivärahan maksamiseen”, kirjoittaa Hanna Kaisa Hellsten.

Yt-neuvottelut ovat neuvottelut, eivät sanelua, muistutti käräjäoikeus

Helsingin käräjäoikeus tuomitsi helmikuussa Helsingin Evankelisen Opiston maksamaan korvauksia journalistisen alan opettajan työsuhteen päättämisriidassa. Oikeus arvioi sitä, käytiinkö yt-neuvottelut laillisesti.

Monipuolinen toimittaja ja tarkka vesipallotuomari

Kuolleita: Toimittaja Pasi Natunen 15. 7. 1967 Kuopio – 4. 2. 2020 Tuusula

Sanojen taitaja ja älykäs keskustelija

Kuolleita: Kulttuuritoimittaja Katriina Laine 27. 8. 1943 Pori – 4. 2. 2020 Pori

Uutisia Raumalta viideltä vuosikymmeneltä

Kuolleita: Uutispäällikkö Maija-Liisa Tuominen 5. 4. 1926 Kokemäki – 22. 2. 2020 Rauma

Ahkera ja leppoisa elävän kuvan ammattilainen

Kuolleita: Ohjaaja ja leikkaaja Matti Markkanen 26. 8. 1945 Kotka – 6. 11. 2019 Mikkeli

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta