Eero Hyvönen, Opinionsnämndens nya ordförande, kommer att samarbeta mycket med sina svenska och nordiska kollegor och det gör han också på svenska, som han gärna pratar.

Angrepp mot journalistiken förenar Sverige och Finland, säger Opinionsnämndens nya ordförande

JOURNALISTI
30.1.2020

Jeanette Björkqvist, text
Jani Laukkanen, foto

Anklagelser om förljugna världsbilder.

Hot och hat mot enskilda journalister.

Hårda politiska debatter om public service och dess uppdrag.

Det är exempel på kritik som traditionella medier i Sverige utsätts för och som räknades upp i den nya Medieombudsmannen Ola Sigvardssons insändare i Dagens Nyheter (4. 1). Just den här verkligheten är en motivering till att grannlandet, efter några år av diskussion, vid årsskiftet lade om och förenklade sitt medieetiska övervakningssystem. För ju hårdare angrepp journalistiken utsätts för, desto viktigare är det med en fungerande, enkel och trovärdig utvärdering.

I Finland kan Eero Hyvönen, nyvald ordförande för Opinionsnämnden för massmedier bara hålla med.

”Både Opinionsnämnden och branschen behöver mer dialog med publiken för att understryka skillnaden mellan de medier som spelar enligt de etiska reglerna och de som inte gör det. Trovärdiga medier förbinder sig till de här reglerna och låter sig vid behov utvärderas av oss.”

 

I Finland har man under en lång tid ansett att Opinionsnämnden för massmedier räcker som självreglerande etiskt organ. Hit kan publiken anmäla innehåll som distribuerats i både press, etermedia och på nätet.

I Sverige har systemet varit mer komplicerat. Det har funnits en Pressombudsman (PO) som agerat portvakt, med mandat att övervaka övertramp i pressen. Det har funnits en granskningsnämnd för etermediernas sändningar. Det har funnits Pressens opinionsnämnd som hanterat tidningarna. Men till exempel etermediernas nätpublikationer har fallit mellan stolarna.

Nu har systemet genomgått en reform.

Granskningsnämnden finns fortfarande kvar, med uppgift att syna program som SVT sänt i traditionell tv. Men Pressombudsmannen heter sedan årsskiftet Medieombudsman och har fått utvidgat mandat att granska material på samtliga plattformar, inklusive etermediernas webbmaterial. Opinionsnämnden har bytt namn till Mediernas etiknämnd.

”Ur vår synvinkel är det här en god förändring, eftersom det underlättar det nordiska medieetiska samarbetet. Det svenska systemet var väldigt komplicerat tidigare”, säger Hyvönen.

Helt lika är det svenska och finländska systemet fortfarande inte, men med en heltidsanställd ordförande för ONM och reformen i Sverige tar systemen varsitt steg närmare varandra.

”I början av 2000-talet fördes det en diskussion om huruvida Finland också borde ha en medieombudsman, men det ansågs att vårt system är enkelt och effektivt som det är. Och det håller jag med om.”

 

Däremot behöver Opinionsnämnden bli ännu bättre på att förmedla vilken central roll man faktiskt har som självreglerande, etiskt organ för journalister.

”Vi är ingen domstol, men vi har en stark position som etisk övervakare. Det är viktigt att publiken förstår att det finns regler som journalisterna följer och när de inte gör det så får man en anmärkning, ställs vid något av en professionell skampåle.”

Utmaningarna i att upprätthålla trovärdigheten i tider då det stormar kring de traditionella medierna ser lika ut i Finland, Sverige och många andra europeiska länder.

”Yttrandefriheten är oerhört viktig och det är också allmänhetens rätt att få tillförlitlig information. Här spelar Opinionsnämnden en central roll: Medier kan göra fel, men vi har ett system för hur de ska och bör korrigeras.”



5 2020
Arkisto

Tämä voi olla ainoa tilaisuutemme mediatukeen

Ruotsissa, Tanskassa ja Norjassa valtio on jakanut journalismille koronatukea 24 – 66 miljoonaa euroa normaalin mediatuen päälle. Suomessa tiedonvälitystä ei tueta, vielä. Nyt tilanne on kuitenkin lupaavampi kuin vuosikymmeniin, kirjoittaa Maria Pettersson.

Kuohuva toimitus on loistopaikka edetä uralla, Riikka Räisänen

Ylen uutis- ja ajankohtaistoimituksen päätoimittaja tietää jo, kuka kolumnisti seuraavaksi ehdottaa yhtiön rahoituksen leikkaamista.

Koronan mukana kiire katosi ja filosofia palasi

Kodissamme on nukuttu enemmän kuin aikoihin. Yhtenä yönä en saanut unta, kun olin nukkunut niin jumalattoman paljon edellisinä, kirjoittaa Lauri Rotko.

Medier med mössan i hand

”Det är problematiskt om mediernas roll och deras stödbehov villkoras med coronavirusutbrottet”, skriver Dan Lolax.

Mediatuki on demokratiatuki – ja poliitikkojen olisi aika ymmärtää se

”Median asia ei ole vain median asia. Se on kansalaisten asia. Ja tämä tuntuu poliitikoilta unohtuneen”, kirjoittaa Hanne Aho.

Arvoisat kansalaiset, muistakaa resilienssi!

”Lohdullista – mutta samalla oireellista – on se, että moni journalisti pyrkii edelleen selittämään resilienssin”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Verkko toi uutta ay-koulutukseen

”Verkkokoulutus osoittautui yllättävän käteväksi ja vuorovaikutukselliseksi koulutusmuodoksi”, kirjoittaa työehtoasiamies Terhi Tarvainen.

Direktsändningarnas man

Döda: Redaktör Tomas Ek 6. 1.1957 Helsingfors – 2. 5.2020 Helsingfors

Teräväkielinen pomo muisti myös kannustaa

Kuolleita: Päätoimittaja Pekka Hyvärinen 20. 7. 1951 Kuopio – 10. 5. 2020 Helsinki

Uutisia, ei niinkään analyysejä

Kuolleita: Toimittaja Olli Pohjanpalo 21. 3. 1954 Hamilton Kanada – 11. 5. 2020 Helsinki

”Julkaistu kuva oli hyvä kuva”

Kuolleita: Valokuvaaja Mauri Vuorinen 11. 10. 1928 Hämeenkyrö – 30. 3. 2020 Tampere

Oikeutta puolustava marjakapitalisti

Kuolleita: Toimittaja Helena Hyvärinen 6.11. 1950 Tampere – 1.5.2020 Tampere

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta