Du skall icke normalisera

JOURNALISTI
14.11.2019

Dan Lolax
dan.lolax@kuntaliitto.fi
Twitter: @danlolax

Redaktionschef på Kommuntorget

Dan Lolax har svårt att acceptera tanken att det finns ämnen som journalister inte ska gå och peta i.

Om man utgående från en samlad kritik mot journalister skrev tio budord tror jag att ett av dem skulle lyda ”Du skall icke normalisera”.

När Yle gör ett reportage (27. 10) om två unga finländare som, vore de inte rasister, kunde vara vilket par som helst, gör sig Yle då skyldigt till att normalisera rasism? Får Yle något som är förkastligt och oönskat att framstå som normalt, till och med önskvärt?

Sådan kritik är inte alltid ogrundad men jag har en känsla av att just det här ordet, ”normalisera”, används mer reflexmässigt än genomtänkt. Det är ett sätt att ventilera frustration över att journalister skriver om sådant som läsaren tar avstånd från.

 

Själv tycker jag inte att Yle normaliserade rasism. Men många tycks ha dragit motsatt slutsats, därför några följdfrågor. Handlar det om en medveten normalisering, eller har Yle naivt och omedvetet sprungit rasisternas ärende?

Påståenden om att vi har ett rundradiobolag med en rasistisk agenda kan inte tas på allvar. Samtidigt innebär kritiken att nyhetsmedier oavsiktligt normaliserar förkastliga åsikter ofta att journalister omyndigförklaras.

Det är klart att också de mest garvade murvlar gör misstag. Men står man i beråd att kritisera journalister för att göra människofientliga idéer salongsfähiga så är det vettigt att sätta kritiken i ett sammanhang. Det här innebär inte bara att man tittar på hur journalisterna visat sin kompetens tidigare, utan också att man funderar på vad de vill uppnå med reportaget.

 

Kritiken mot Yle samlas kring två ståndpunkter. Den ena gör gällande att reportaget om Venla och Miska inte borde ha gjorts över huvud taget, som vore mediers bevakning i sig en legitimering av det som bevakas. Själv har jag svårt att acceptera tanken att det finns ämnen som journalister inte ska gå och peta i.

Upprördhet ska inte vara journalistikens ändamål men reaktionen kan vara del av en diskussion som är motsatsen till en enkelspårig normalisering. Också diskussionen är en del av sammanhanget.

Den andra ståndpunkten i kritiken handlar om hur Yles reportage gjordes. Den springande punkten verkar vara beskrivningen av huvudpersonernas vardag. Men att beskriva en vardag där hatfyllda ideologier förekommer är inte att normalisera. Snarare är det en påminnelse om hur nära inpå dessa ideologier finns. Det är också en påminnelse om den ytterst normala skepnad som ideologierna tar.



8 2020
Arkisto

Harva meistä on korvaamaton superneuvottelija

Työehtosopimukset ovat siitä käteviä, että niiden ansiosta tavan ihmisen ei juuri koskaan tarvitse huolehtia lomista, työajasta, vähimmäispalkasta tai siitä, maksetaanko sairauden ajalta palkkaa, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Onneksi minä en joudu jakamaan mediatukia

”Mediatukea olisi rehdimpää perustella työpaikkojen säilymisellä kuin demokratialla”, kirjoittavat Annukka Oksanen ja Elina Yrjölä.

Vapaapäivien pitäminen on sinulle lähinnä uuvuttavaa, Minna Holopainen

STT:n vastaava päätoimittaja Minna Holopainen tekee töitä melkein koko ajan ja on mahdollisesti itsekin tekoäly.

Näin syntyy Trendin syysmuotijuttu

Trendi tilasi stylisti ja valokuvaaja -työparilta helmikuussa syysmuotijutun. Kesällä kuvaaja ja malli vaihtuivat koronan takia. Juttu kuvattiin elokuussa kotieläintilalla.

Kielenhuollon päämaja ei ole käymässä turhaksi

”On viisainta, ettei yleiskielessä sooloilu karkaa käsistä. Tämä aika ei varsinaisesti kaipaa lisää ymmärryksen puutetta”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vi måste respektera – och kredda varandra

”Vi måste respektera varandras arbete och kredda den som kreddas bör”, skriver Felicia Bredenberg.

Koronasta vauhtia muutoksiin

”Voisiko pandemiakurjuuden keskeltä löytyä jotain hyvääkin? Voidaanko esimerkiksi itsensä työllistäjille saada vihdoin pandemian vauhdittamana turvatumpi asema”, kysyy Suomen freelance-journalistien uusi puheenjohtaja Maria Markus.

Munkit ja possut

Kesätoimittaja Ilkka Vänttisen kuvissa näkyi sikoja juuri niin kuin pitikin – ja lisäksi jotain aivan muuta.

Uutistoimistotuki ehkä osaksi median koronatukea – tuen haku on alkanut

Median koronatukea voi saada journalistisen työn kustannuksiin. Myöntämisen ehtona on mainosmyynnin lasku. Erillistä uutistoimintaan suunnattua tukea on saanut aiemmin muun muassa STT.

Etävaltuusto nosti hien otsalle

Kuuluuko? Näkyykö? Journalistiliiton historian ensimmäisessä valtuuston hybridikokouksessa teknisiä pulmia ratkottiin lennosta, kirjoittaa Kira Närhi.

Herrasmies on poissa

Kuolleita: Toimittaja Matti Vainio 20. 6. 1935 Sortavala – 5. 9. 2020 Hämeenlinna

Arvostettu monitoiminainen

Kuolleita: Toimittaja Liisa Laine Oulu 25. 3. 1936 – 8. 8. 2020 Helsinki

Hjärtat klappade för nyheter och rättvisa

Döda: Journalisten Ia Henriksson 5. 1. 1974 Helsingfors – 11. 7. 2020 Helsingfors

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta