Poddexpert: Finländarna långt efter Sverige i insikten om poddens potential

Matias Risikko tipsar

Två nollor för mycket. En nyhets- och aktualitetspodcast med Janne Strang och Peter Törnroth. Varje vecka sammanfattar de veckan som gått i nyhetsväg i Finland och Sverige och världsnyheterna.

Podden om Afrika. En podd om Afrika av de finlandssvenska journalisterna Hanna Nordenswan och Liselott Lindström. Hör berättelserna som sällan når över nyhetströskeln i Europa.

SlowCity Podcast. Studiovärden Larson Österberg intervjuar intressanta personer som valt ett annorlunda liv, utan stress och brådska utanför Ring III. Österberg har med åren intervjuat många finlandssvenskar i halvtimmes långa samtal.

85 – 95-podcast. Tage Rönnqvist och Jocke Levälampi analyserar i sin podcast actionfilmer gjorda mellan åren 1985 – 1995. De gräver fram intressanta detaljer bakom filmerna och intervjuar de som varit med i produktionerna.

HYPAT. Jennifer Carp och Julia Holmqvist diskuterar senaste nytt, rådande trender och livet i allmänhet i denna nyhetspodd.

JOURNALISTI
17.10.2019

Jeanette Björkqvist, text
Karl Vilhjálmsson, foto

Över 1 000 veckovisa poddlyssnare är stort i Svenskfinland. Det är synd, säger poddexperten Matias Risikko, för det skulle finnas mer potential än så.

Någonting om poddens position berättar kanske det faktum att poddtoppen.fi är den enda egentliga sajt som bevakar den finlandssvenska poddvärlden och att den upprätthålls av ett gäng frivilliga. En av eldsjälarna, som också var med om att grunda sajten 2016, är journalisten Matias Risikko, som väntat länge på att poddformatet ska slå igenom i Finland. Men det går långsamt och det blir särskilt tydligt då man blickar mot väst.

”I årsrapporten 2015 lyssnade 700 000 svenskar veckovis på någon podcast. 2019 var siffran 1,8 miljoner. Det är helt andra siffror än i Finland.”

Den populäraste finländska podden torde för tillfället vara Jäljillä, med 90 000 lyssningar per vecka. I Sverige har motsvarande Mordpodden 114 000 lyssningar per vecka.

I Svenskfinland är Ted och Kaj stående favorit med över 3 000 lyssningar varje vecka, som är att betrakta som ett bra resultat för en finlandssvensk podd. Också 85 – 95 utmärker sig som en av få, som nått utanför Finlands gränser.

Samtliga andra släpar långt efter.

 

En orsak, säger Risikko, är att det är svårt att höras i mediebruset.

En del mediehus och organisationer producerar poddar via sina egna kanaler, men för de fria aktörerna finns inga etablerade poddstrukter. Då är det svårt att få både synlighet och finansiering. Det är också svårt att veta hur det egentligen går med lyssnarna och här finns en av de väsentliga skillnaderna jämfört med Sverige.

Där grannarna har podindex.se så har Finland egentligen ingen samlad lyssnarinformation någonstans. Det betyder att vi inte med säkerhet vet hur stort genomslag olika poddar har. Det, tycker Risikko, är problematiskt på många sätt.

”Vi har Supla, RadioPlay, iTunes, Spotify och en massa andra plattformar. Dessutom har Yle sin plattform. För att få någon information om lyssnarsiffror ska man samla ihop information från alla de här och slutresultatet är inte tillförlitligt.”

Ett stort steg framåt vore om finländarna styrde upp ett index, som samlat kunde ge en bild av de verkliga lyssnarsiffrorna.

”I Finland har man länge tänkt att iTunes är någon form av Billboard-lista för poddar, men det stämmer inte. Över hälften som lyssnar på poddar gör det via en Androidtelefon.”

Alla, säger Risikko, skulle tjäna på att få bättre koll på poddvärlden.

”Om de privata mediehusen, Yle och de privata poddarna tillsammans kunde ansluta sig till ett gemensamt poddindex skulle det underlätta att räkna hur stor räckvidd en podcast har. Det här i sin tur skulle annonsörerna säkerligen också gilla eftersom de bryr sig om räckvidd.”

I ekvationen ingår, säger Matias Risikko, alltså ett ekonomiskt tänk.

”Om annonsörerna visste hur många lyssnare en podd har skulle de säkert ha ett större intresse av att köpa plats i en populär produkt.”

”Nordens äldsta” hette den podd, som Matias Risikko gjorde tillsammans med Erik Sandström under sitt år på Studentbladet 2017. Nu planerar Risikko att starta en ny podd, men när och med vilken finansiering är fortfarande öppet.

Det är inte så att det inte görs poddar i vårt land, Svenskfinland inkluderat.

De görs, men många gånger så att de kommer, försvinner och ersätts av nya poddar, som i sin tur lever en kort stund. Utbudet är splittrat och består av privata entusiaster, av organisationers poddar, av tidningshus som försöker sig på att podda och så finns förstås Yle, som under många år åtminstone pratat om poddar.

En del redaktioner – så som Vasabladet, Hufvudstadsbladet och Åbo Underrättelser – har under åren bakat in podcastar i prenumerationspriset. En del av dem lever kvar. Andra inte.

Matias Risikko, som under åren lyssnat på hundratals poddar (både inhemska och utländska), tycker förstås att alla satsningar är välkomna. Men det saknas fortfarande en del insikter, som gör att försöken inte alltid får luft under vingarna.

”Jag har en ganska hård indelning i vad som är en podd. Det är en produkt som från början till slut är en podd – inte lineär radio, där musiken klippts bort, och inte heller en sidoprodukt dit man sätter sådant som inte rymdes med då den egentliga storyn skrevs eller gjordes. Det tänket har tyvärr flera av de etablerade mediehusen fastnat i, som om de inte vågat lita på podden som en självständig produkt.”

Försök har det förstås gjorts, bland annat inom Svenska Yle, där det senaste tillskottet heter Nyhetspodden. Det är en renodlad podd där rutinerade programledare i en kvart varje dag diskuterar dagens stora nyhet.

På frågan om vad Matias Risikko tycker om den ber han om betänketid så han hinner lyssna på den. Svaret kommer kort senare i form av ett inlägg på poddtoppen.fi.

Nyhetspodden är i det här läget en allvarlig, darrande och ofta förhastad intervjupodd som låter och känns som den kunde sändas på radio live. I bion lovas djupdykningar, men detta slutar ofta i kallsupar på grund av det höga tempot.”

Enligt honom är ett problem kanske det hårt satta tidsformatet. Ute i den fria poddvärlden spelar det nämligen ingen roll om podden är 14, 15 eller 17 minuter lång. Total slagsida ger han ändå inte: Nyhetspodden har potential, men det gäller att ha tålamod att hitta sin form och sin publik.

Just tålamodet, säger han, kan ofta tryta för att man inte förstår att det tar tid att bygga upp ett varumärke och en publik.

”Det kan ta år att etablera sig och det verkar ibland uppfattas som en alltför lång tid.”

 

Den här artikeln är rättad 21.10.2019. I texten nämns bland annat Svenska Yles populäraste podd, Ted & Kaj, som är både en stående favorit bland lyssnarna och en av banbrytarna i poddsammanhang. Podden, som görs av Ted Forsström och Kaj Korkea-aho, hade premiär i oktober 2015. 

Ursprungligen skrev Journalisten att antalet är 1000 lyssningar i veckan. På Yle Arenan har Ted & Kaj startats i snitt 3000 gånger per vecka detta år. Podden publiceras också på iTunes och Spotify. I de här tjänsterna samlar Ted & Kaj i snitt 10600 starter i veckan.

Det här ger närmare 14000 starter i veckan vilket är de högsta siffrorna för en finlandssvensk podd, enligt Yle. 

Matias Risikko tipsar

Två nollor för mycket. En nyhets- och aktualitetspodcast med Janne Strang och Peter Törnroth. Varje vecka sammanfattar de veckan som gått i nyhetsväg i Finland och Sverige och världsnyheterna.

Podden om Afrika. En podd om Afrika av de finlandssvenska journalisterna Hanna Nordenswan och Liselott Lindström. Hör berättelserna som sällan når över nyhetströskeln i Europa.

SlowCity Podcast. Studiovärden Larson Österberg intervjuar intressanta personer som valt ett annorlunda liv, utan stress och brådska utanför Ring III. Österberg har med åren intervjuat många finlandssvenskar i halvtimmes långa samtal.

85 – 95-podcast. Tage Rönnqvist och Jocke Levälampi analyserar i sin podcast actionfilmer gjorda mellan åren 1985 – 1995. De gräver fram intressanta detaljer bakom filmerna och intervjuar de som varit med i produktionerna.

HYPAT. Jennifer Carp och Julia Holmqvist diskuterar senaste nytt, rådande trender och livet i allmänhet i denna nyhetspodd.



9 2019
Arkisto

Kuolema toimituksessa

Kollegan kuolema pysäyttää toimituksen ja tuo työyhteisön hoidettavaksi paljon käytännön asioita. Surun hoitamiseen ei sen sijaan ole valmista reseptiä.

Daniel Nissén, Lukas Kallenberg,  Mathilda Kull och Karolina Åsmus jobbar på Vasabladet. De unga journalisterna upplever att inhoppare och fast anställda behandlas likvärdigt. Alla är inbjudna till samma personalfester och interna fortbildningar och ingår i samma diskussionsforum. ”Man är en i gänget. Det är viktigt att man får vara med i gemenskapen för att trivas på jobbet”, säger Mathilda Kull.

Journalistförbundet ifrågasätter en praxis där många inhoppare jobbar heltid länge

Under vilka villkor jobbar inhopparna och hur mycket av jobbet görs egentligen av dem? Journalisten utredde en brokig praxis.

Naistenlehdet laajentavat naiskuvaa

”Juuri naistenlehdet ovat tehneet naisia näkyviksi ja laajentaneet naiskuvaa sekä lisänneet ylipäänsä suvaitsevaisuutta kertomalla erilaisuudesta”, kirjoittaa Iina Artima-Kyrki.

Työnantaja esittää poikkeuksellisen törkeitä muutoksia työehtosopimuksiin

Mitä tapahtuu, jos työntekijä marssii neuvottelupöytään samanlaisin esityksin kuin työnantaja? kysyy Maria Pettersson.

Politiikkaa on helpompi tehdä, kun toimittajat eivät kyttää, Veli Liikanen

Vihreät päätti lopettaa puoluelehtensä rahoittamisen toimitusta kuulematta. Puoluesihteeri Veli Liikanen ei halua avata aiheesta käymiään keskusteluja.

Moraalittomien väitteiden jyrkkä tuomitseminen ei välttämättä ole tehokasta

Jos jatkuvasti puhumme jostain radikaalina pidetystä ajatuksesta, tuolla ajatuksella on hyvät mahdollisuudet muuttua yhteiskunnan silmissä hiljalleen maltilliseksi ja mahdolliseksi, Janne Zareff pohtii kolumnissaan.

Du skall icke normalisera

Dan Lolax har svårt att acceptera tanken att det finns ämnen som journalister inte ska gå och peta i.

Työehdoista neuvotellaan salassa – miksiköhän?

Neuvottelut työn ehdoista pitävät Journalistiliiton puheenjohtajan kiireisenä. Eräs pimeä perinne mietityttää Hanne Ahoa.

Näin syntyy MTV:n meteorologin sääennuste

Forecan ja MTV:n meteorologi Miina Manninen tietää viikonlopun sään ennen kuin muu Suomi herää.

Olen Retail Manager, sanoi haastateltava

Yhä suurempi osuus yritysväestä tuntuu uskovan, että englanti parantaa menestyksen mahdollisuuksia kotimaassakin, Ville Eloranta kirjoittaa.

”Ilmastonmuutos trendaa nyt kaikkialla, ja ihan syystä. Mutta järjestöt ja brändit käyttävät ilmastoahdistusta keppihevosena omalle asialleen. Joskus on vaikea erottaa, mikä on aiheellista ja mikä ei”, Maria Veitola sanoo.

Maria Veitola kysyy tyhmiä ja se kannattaa

”Se ei aina ole helppoa, mutta usein toimittajan kannattaisi tekeytyä vähän hölmöksi. Katselijat ja kuuntelijat kiittävät, kun tulee parempi ohjelma”, toimittaja Maria Veitola sanoo.

Moni maalittamiseen soveltuva rikosnimike on asianomistajarikos. Yksittäisen virkamiehen kynnys rikosilmoituksen tekemiseen voi olla korkea. Muiden muassa poliisi, syyttäjät, tuomarit ja käräjäoikeuksien laamannit toivovat asiaan pikaista muutosta.

Maalittaminen halutaan kriminalisoida, mutta asia etenee hitaasti

Päättäjät puhuvat julkisuudessa asian kiireellisyydestä, mutta oikeusministeriössä mitään hanketta ei ole käynnissä.

Tapahtumien ”sivutuotteena” syntyy yhteisöllisyyttä

”Jo Helsingin Sanomalehtimiesyhdistyksen ja Aikakauslehdentoimittajien yhdistyksen yhdistymistä suunniteltaessa tavoitteeksi otettiin hyvät jäsentilaisuudet”, kirjoittaa toiminnanjohtaja Kaija Plit.

Tinkimätön toimittaja ja aktiivinen osallistuja

Kuolleita: Toimittaja Tuula Helariutta 24. 4. 1949 Punkalaidun – 10. 9. 2019 Huittinen

”Journalistin tehtävä on kysyä miksi”

Kuolleita: Toimittaja Martti ”Maxi” Kaukonen 15. 9. 1947 Rovaniemi – 12. 10. 2019 Kuopio

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta