När skattepengarna blev affärshemlighet

JOURNALISTI
17.10.2019

Mikaela Löv

mikaela.lov-alden@yle.fi

Skribenten är Yles nyhetsreporter i Österbotten.

”Bara för att Finland just nu är det tredje minst korrupta landet i världen är vi på inget sätt immuna eller ens vaccinerade”, skiver Mikaela Löv.

Vet du vad dotterbolagen i din hemkommun håller på med? Så där på riktigt och inte bara på ett ungefär. Vet du vad det står i avtalen som din kommun gör upp med underleverantörer och avtalsparter? I Journalistreglerna står det att: ”Journalister är i första hand ansvariga inför sina läsare, lyssnare och tittare. Dessa har rätt att få veta vad som händer i samhället.”

Och vart deras skattepengar går, tänker jag mig.

Jag har faktiskt ofta ingen aning längre. När jag ber om att få se handlingar får jag besked om att de är hemligstämplade, eftersom de innehåller affärshemligheter. Vad det står i arrendeavtalet som Jakobstads hamn Ab gjort med ett företag som vill starta fiskodling får jag inte veta. Det är så hemligt att inte stadsstyrelsen får veta, eller ens behöver veta, skriver stadsjuristen som svar när en fullmäktigeledamot opponerar sig mot bristen på insyn.

Vad månne det står i det hemliga aktieägaravtal som staden Jakobstad gjort upp med Jakobstads torgparkering angående parkeringsgrottan? Stadsstyrelsens medlemmar har inte sett några ekonomiska kalkyler, ingenting, men förordade ändå tilläggsanslag. Två medlemmar opponerade sig, men majoriteten vann, demokratiskt nog.

 

Stadsfullmäktige tog beslut om ytterligare anslag på 150 000 euro, utan att se vare sig aktieägaravtal eller finansieringsplan. En fullmäktigemedlem vände sig till förvaltningsdomstolen. Det är tre år sen och någonstans på vägen glömdes allt bort. Ingen frågar längre, och jag trillade också av vagnen i något skede. Nu har revisionsnämnden i Jakobstad har dragit öronen åt sig. De efterlyser mera öppenhet kring dotterbolagen, kärnan är brist på demokrati och insyn, säger nämndmedlemmar till Yle Österbotten.

Det kärvar inte bara i Jakobstad. Lika illa gick det när koncernsektionen i Esbo ville se Västmetrobolagets hemliga utredningsrapport. Förklaringarna var svepande och man hänvisade till affärshemligheter, berättar sektionsmedlem Stig Kankkonen till Yle. Viceordförande Jouni J. Särkijärvi ansåg å sin sida att det är tryggare om sektionen inte får ta del av rapporten.

Jag vill inte ta det ansvar som kommer med att ha läst rapporten.”

Genom bolagisering och upphandling har vi lyckats skapa ett system där skattemedlen får fri rörlighet medan ansvaret begränsas och insynen är minimal. Ett system som därmed bäddar för korruption, men lär vara ruskigt effektivt och spara enorma summor. Fast det är svårt att med säkerhet veta eftersom det mesta är hemligstämplat.

Bara för att Finland just nu är det tredje minst korrupta landet i världen är vi på inget sätt immuna eller ens vaccinerade. Demokrati, och skattemedel för den delen, är färskvaror som ska vårdas ömt.

 

Med nuvarande lagstiftning blir bilden av lokalreportern som demokratins vakthund allt mera utopisk. I bästa fall är reportern en demokratins sällskapshund. Det blir inga avtal att tugga i sig, hur man än skäller. Men kanske ett trevligt pressmeddelande att gnaga på alltmedan den bolagiserade karavanen raskt drar vidare.



9 2019
Arkisto

Kuolema toimituksessa

Kollegan kuolema pysäyttää toimituksen ja tuo työyhteisön hoidettavaksi paljon käytännön asioita. Surun hoitamiseen ei sen sijaan ole valmista reseptiä.

Daniel Nissén, Lukas Kallenberg,  Mathilda Kull och Karolina Åsmus jobbar på Vasabladet. De unga journalisterna upplever att inhoppare och fast anställda behandlas likvärdigt. Alla är inbjudna till samma personalfester och interna fortbildningar och ingår i samma diskussionsforum. ”Man är en i gänget. Det är viktigt att man får vara med i gemenskapen för att trivas på jobbet”, säger Mathilda Kull.

Journalistförbundet ifrågasätter en praxis där många inhoppare jobbar heltid länge

Under vilka villkor jobbar inhopparna och hur mycket av jobbet görs egentligen av dem? Journalisten utredde en brokig praxis.

Naistenlehdet laajentavat naiskuvaa

”Juuri naistenlehdet ovat tehneet naisia näkyviksi ja laajentaneet naiskuvaa sekä lisänneet ylipäänsä suvaitsevaisuutta kertomalla erilaisuudesta”, kirjoittaa Iina Artima-Kyrki.

Työnantaja esittää poikkeuksellisen törkeitä muutoksia työehtosopimuksiin

Mitä tapahtuu, jos työntekijä marssii neuvottelupöytään samanlaisin esityksin kuin työnantaja? kysyy Maria Pettersson.

Politiikkaa on helpompi tehdä, kun toimittajat eivät kyttää, Veli Liikanen

Vihreät päätti lopettaa puoluelehtensä rahoittamisen toimitusta kuulematta. Puoluesihteeri Veli Liikanen ei halua avata aiheesta käymiään keskusteluja.

Moraalittomien väitteiden jyrkkä tuomitseminen ei välttämättä ole tehokasta

Jos jatkuvasti puhumme jostain radikaalina pidetystä ajatuksesta, tuolla ajatuksella on hyvät mahdollisuudet muuttua yhteiskunnan silmissä hiljalleen maltilliseksi ja mahdolliseksi, Janne Zareff pohtii kolumnissaan.

Du skall icke normalisera

Dan Lolax har svårt att acceptera tanken att det finns ämnen som journalister inte ska gå och peta i.

Työehdoista neuvotellaan salassa – miksiköhän?

Neuvottelut työn ehdoista pitävät Journalistiliiton puheenjohtajan kiireisenä. Eräs pimeä perinne mietityttää Hanne Ahoa.

Näin syntyy MTV:n meteorologin sääennuste

Forecan ja MTV:n meteorologi Miina Manninen tietää viikonlopun sään ennen kuin muu Suomi herää.

Olen Retail Manager, sanoi haastateltava

Yhä suurempi osuus yritysväestä tuntuu uskovan, että englanti parantaa menestyksen mahdollisuuksia kotimaassakin, Ville Eloranta kirjoittaa.

”Ilmastonmuutos trendaa nyt kaikkialla, ja ihan syystä. Mutta järjestöt ja brändit käyttävät ilmastoahdistusta keppihevosena omalle asialleen. Joskus on vaikea erottaa, mikä on aiheellista ja mikä ei”, Maria Veitola sanoo.

Maria Veitola kysyy tyhmiä ja se kannattaa

”Se ei aina ole helppoa, mutta usein toimittajan kannattaisi tekeytyä vähän hölmöksi. Katselijat ja kuuntelijat kiittävät, kun tulee parempi ohjelma”, toimittaja Maria Veitola sanoo.

Moni maalittamiseen soveltuva rikosnimike on asianomistajarikos. Yksittäisen virkamiehen kynnys rikosilmoituksen tekemiseen voi olla korkea. Muiden muassa poliisi, syyttäjät, tuomarit ja käräjäoikeuksien laamannit toivovat asiaan pikaista muutosta.

Maalittaminen halutaan kriminalisoida, mutta asia etenee hitaasti

Päättäjät puhuvat julkisuudessa asian kiireellisyydestä, mutta oikeusministeriössä mitään hanketta ei ole käynnissä.

Tapahtumien ”sivutuotteena” syntyy yhteisöllisyyttä

”Jo Helsingin Sanomalehtimiesyhdistyksen ja Aikakauslehdentoimittajien yhdistyksen yhdistymistä suunniteltaessa tavoitteeksi otettiin hyvät jäsentilaisuudet”, kirjoittaa toiminnanjohtaja Kaija Plit.

Tinkimätön toimittaja ja aktiivinen osallistuja

Kuolleita: Toimittaja Tuula Helariutta 24. 4. 1949 Punkalaidun – 10. 9. 2019 Huittinen

”Journalistin tehtävä on kysyä miksi”

Kuolleita: Toimittaja Martti ”Maxi” Kaukonen 15. 9. 1947 Rovaniemi – 12. 10. 2019 Kuopio

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta