När skattepengarna blev affärshemlighet

JOURNALISTI
17.10.2019

Mikaela Löv

mikaela.lov-alden@yle.fi

Skribenten är Yles nyhetsreporter i Österbotten.

”Bara för att Finland just nu är det tredje minst korrupta landet i världen är vi på inget sätt immuna eller ens vaccinerade”, skiver Mikaela Löv.

Vet du vad dotterbolagen i din hemkommun håller på med? Så där på riktigt och inte bara på ett ungefär. Vet du vad det står i avtalen som din kommun gör upp med underleverantörer och avtalsparter? I Journalistreglerna står det att: ”Journalister är i första hand ansvariga inför sina läsare, lyssnare och tittare. Dessa har rätt att få veta vad som händer i samhället.”

Och vart deras skattepengar går, tänker jag mig.

Jag har faktiskt ofta ingen aning längre. När jag ber om att få se handlingar får jag besked om att de är hemligstämplade, eftersom de innehåller affärshemligheter. Vad det står i arrendeavtalet som Jakobstads hamn Ab gjort med ett företag som vill starta fiskodling får jag inte veta. Det är så hemligt att inte stadsstyrelsen får veta, eller ens behöver veta, skriver stadsjuristen som svar när en fullmäktigeledamot opponerar sig mot bristen på insyn.

Vad månne det står i det hemliga aktieägaravtal som staden Jakobstad gjort upp med Jakobstads torgparkering angående parkeringsgrottan? Stadsstyrelsens medlemmar har inte sett några ekonomiska kalkyler, ingenting, men förordade ändå tilläggsanslag. Två medlemmar opponerade sig, men majoriteten vann, demokratiskt nog.

 

Stadsfullmäktige tog beslut om ytterligare anslag på 150 000 euro, utan att se vare sig aktieägaravtal eller finansieringsplan. En fullmäktigemedlem vände sig till förvaltningsdomstolen. Det är tre år sen och någonstans på vägen glömdes allt bort. Ingen frågar längre, och jag trillade också av vagnen i något skede. Nu har revisionsnämnden i Jakobstad har dragit öronen åt sig. De efterlyser mera öppenhet kring dotterbolagen, kärnan är brist på demokrati och insyn, säger nämndmedlemmar till Yle Österbotten.

Det kärvar inte bara i Jakobstad. Lika illa gick det när koncernsektionen i Esbo ville se Västmetrobolagets hemliga utredningsrapport. Förklaringarna var svepande och man hänvisade till affärshemligheter, berättar sektionsmedlem Stig Kankkonen till Yle. Viceordförande Jouni J. Särkijärvi ansåg å sin sida att det är tryggare om sektionen inte får ta del av rapporten.

Jag vill inte ta det ansvar som kommer med att ha läst rapporten.”

Genom bolagisering och upphandling har vi lyckats skapa ett system där skattemedlen får fri rörlighet medan ansvaret begränsas och insynen är minimal. Ett system som därmed bäddar för korruption, men lär vara ruskigt effektivt och spara enorma summor. Fast det är svårt att med säkerhet veta eftersom det mesta är hemligstämplat.

Bara för att Finland just nu är det tredje minst korrupta landet i världen är vi på inget sätt immuna eller ens vaccinerade. Demokrati, och skattemedel för den delen, är färskvaror som ska vårdas ömt.

 

Med nuvarande lagstiftning blir bilden av lokalreportern som demokratins vakthund allt mera utopisk. I bästa fall är reportern en demokratins sällskapshund. Det blir inga avtal att tugga i sig, hur man än skäller. Men kanske ett trevligt pressmeddelande att gnaga på alltmedan den bolagiserade karavanen raskt drar vidare.



3 2020
Arkisto

Kriisioloissa medialta vaaditaan malttia

Koronauutisoinnissa sekä toimittajien että yleisön on pakko oppia sietämään epävarmuutta ja muuttuvia tilanteita. Ja myös mediayhtiöiden on joustettava, kirjoittaa Maria Pettersson.

Päivi Anttikoski otti selfien Valtio­neuvoston linnan wc-tiloissa. Ennen ­koronaviruksen leviämistä ja valmiuslain käyttöönottoa siihen oli vielä aikaa.

Suosittelet kaikille toimittajille viestintäjohtajan uraa, Päivi Anttikoski

Valtioneuvoston viestintäjohtaja haluaa järjestää tiedotustilaisuuksia ihmisille eikä toimittajille.

Uutissatiiri viihdyttää ja viettelee, mutta se ei ole journalismia

”Satiirissa voidaan myös tarjota oikeamielistä identiteettiä katsojille”, kirjoittaa Janne Zareff.

Finländska medier dryper av vita räddare

När medierna lyfter upp en enskild person som hjälte kan det bidra till ökad volontärturism, skriver Liselott Lindström.

Koronaviruksen lyhennys voi olla uhkapeliä

”Vaikka 'koronan uhrien' ei tulkittaisikaan viittaavan pöytäpeliriippuvuuteen, myös otsikoissa olisi tyylikkäintä puhua (korona)viruksesta”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Hovioikeus pohtii Janitskinin kuoleman vaikutusta tuomioon

MV-lehteen liittyvä oikeudenkäynti saattaa venyä jopa syksyyn.

Freelancer sairastaa omaan laskuunsa

”Freelancerin pitäisi saada työstään riittävä korvaus, joka riittää työterveyshuollon ja sairauspäivärahan maksamiseen”, kirjoittaa Hanna Kaisa Hellsten.

Yt-neuvottelut ovat neuvottelut, eivät sanelua, muistutti käräjäoikeus

Helsingin käräjäoikeus tuomitsi helmikuussa Helsingin Evankelisen Opiston maksamaan korvauksia journalistisen alan opettajan työsuhteen päättämisriidassa. Oikeus arvioi sitä, käytiinkö yt-neuvottelut laillisesti.

Monipuolinen toimittaja ja tarkka vesipallotuomari

Kuolleita: Toimittaja Pasi Natunen 15. 7. 1967 Kuopio – 4. 2. 2020 Tuusula

Sanojen taitaja ja älykäs keskustelija

Kuolleita: Kulttuuritoimittaja Katriina Laine 27. 8. 1943 Pori – 4. 2. 2020 Pori

Uutisia Raumalta viideltä vuosikymmeneltä

Kuolleita: Uutispäällikkö Maija-Liisa Tuominen 5. 4. 1926 Kokemäki – 22. 2. 2020 Rauma

Ahkera ja leppoisa elävän kuvan ammattilainen

Kuolleita: Ohjaaja ja leikkaaja Matti Markkanen 26. 8. 1945 Kotka – 6. 11. 2019 Mikkeli

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta