När skattepengarna blev affärshemlighet

JOURNALISTI
17.10.2019

Mikaela Löv

mikaela.lov-alden@yle.fi

Skribenten är Yles nyhetsreporter i Österbotten.

”Bara för att Finland just nu är det tredje minst korrupta landet i världen är vi på inget sätt immuna eller ens vaccinerade”, skiver Mikaela Löv.

Vet du vad dotterbolagen i din hemkommun håller på med? Så där på riktigt och inte bara på ett ungefär. Vet du vad det står i avtalen som din kommun gör upp med underleverantörer och avtalsparter? I Journalistreglerna står det att: ”Journalister är i första hand ansvariga inför sina läsare, lyssnare och tittare. Dessa har rätt att få veta vad som händer i samhället.”

Och vart deras skattepengar går, tänker jag mig.

Jag har faktiskt ofta ingen aning längre. När jag ber om att få se handlingar får jag besked om att de är hemligstämplade, eftersom de innehåller affärshemligheter. Vad det står i arrendeavtalet som Jakobstads hamn Ab gjort med ett företag som vill starta fiskodling får jag inte veta. Det är så hemligt att inte stadsstyrelsen får veta, eller ens behöver veta, skriver stadsjuristen som svar när en fullmäktigeledamot opponerar sig mot bristen på insyn.

Vad månne det står i det hemliga aktieägaravtal som staden Jakobstad gjort upp med Jakobstads torgparkering angående parkeringsgrottan? Stadsstyrelsens medlemmar har inte sett några ekonomiska kalkyler, ingenting, men förordade ändå tilläggsanslag. Två medlemmar opponerade sig, men majoriteten vann, demokratiskt nog.

 

Stadsfullmäktige tog beslut om ytterligare anslag på 150 000 euro, utan att se vare sig aktieägaravtal eller finansieringsplan. En fullmäktigemedlem vände sig till förvaltningsdomstolen. Det är tre år sen och någonstans på vägen glömdes allt bort. Ingen frågar längre, och jag trillade också av vagnen i något skede. Nu har revisionsnämnden i Jakobstad har dragit öronen åt sig. De efterlyser mera öppenhet kring dotterbolagen, kärnan är brist på demokrati och insyn, säger nämndmedlemmar till Yle Österbotten.

Det kärvar inte bara i Jakobstad. Lika illa gick det när koncernsektionen i Esbo ville se Västmetrobolagets hemliga utredningsrapport. Förklaringarna var svepande och man hänvisade till affärshemligheter, berättar sektionsmedlem Stig Kankkonen till Yle. Viceordförande Jouni J. Särkijärvi ansåg å sin sida att det är tryggare om sektionen inte får ta del av rapporten.

Jag vill inte ta det ansvar som kommer med att ha läst rapporten.”

Genom bolagisering och upphandling har vi lyckats skapa ett system där skattemedlen får fri rörlighet medan ansvaret begränsas och insynen är minimal. Ett system som därmed bäddar för korruption, men lär vara ruskigt effektivt och spara enorma summor. Fast det är svårt att med säkerhet veta eftersom det mesta är hemligstämplat.

Bara för att Finland just nu är det tredje minst korrupta landet i världen är vi på inget sätt immuna eller ens vaccinerade. Demokrati, och skattemedel för den delen, är färskvaror som ska vårdas ömt.

 

Med nuvarande lagstiftning blir bilden av lokalreportern som demokratins vakthund allt mera utopisk. I bästa fall är reportern en demokratins sällskapshund. Det blir inga avtal att tugga i sig, hur man än skäller. Men kanske ett trevligt pressmeddelande att gnaga på alltmedan den bolagiserade karavanen raskt drar vidare.



1 2020
Arkisto

Työnantaja haluaisi sopimisen sijaan sanella, ja sehän ei käy

Meneillään olevat tes-neuvotteluissa näyttää siltä, että työnantaja haluaa yhä enemmän määräysvaltaa, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Freelancerin vaihtoehdot

Kannattaako freelancerin olla työntekijänä osuuskunnassa, ”kevytyrittäjä” vai kokonaan omillaan? Journalisti vertaili työosuuskuntien ja laskutuspalveluiden hyötyjä oman toiminimen perustamiseen.

Vaihdat mieluummin työpaikkaa kuin vitsejäsi, Markku Mantila

Ilkka-Pohjalaisen uusi päätoimittaja haluaa tehdä journalismia samalla tavalla kuin 1970-luvun heviä.

Politiikan journalismista ei voi siivota pois politiikkaa

”Poliitikot mielellään hämärtävät arvojen tärkeyttä politiikanteossa. Median ei pidä lähteä tällaiseen pelleilyyn mukaan”, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Tällainen oli media-alan vuosi 2019

Digi-alv laski, JSN:n puheenjohtaja vaihtui ja postinjakelu oli tapetilla. Uutisraportointia värittivät ”ovilivet”. Kokosimme yhteen media-alan keskeisiä tapahtumia.

Harkkapaikat eivät ole mukana kesätyöhaun aikataulusuosituksessa – pitäisikö niiden olla?

”Harjoittelupaikkojen sisällyttäminen suositukseen selkiyttäisi prosessia, mutta kasvattaisi tammikuun rekrytointisumaa. Kovenisiko kilpailu myös harjoittelupaikoista”, pohtii Laura Forsén kolumnissaan.

Vi och de andra

”Journalistkåren, som jag känner den, är rätt homogen, vi lever våra liv med liknande förutsättningar inom snarlika ramar”, skriver Mikaela Löv.

Terveyskysely: Stressi ja epävarmuus piinavat freelancereita

Terveet elämäntavat eivät ole säästäneet freelancetoimittajia terveyshuolilta. SFJ ja Sydänliitto selvittivät freelancereiden hyvinvointia viime vuoden marras-joulukuussa.

Arkikieli voi tuntua asenteelliselta

”Sanomalehtitekstin vankka kehikko on yleiskieli, josta poikkeaminen pistää silmään”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Dustin Hoffman osaa näytellä

Kulttuuritoimittaja Harri Römpötti pääsi harvinaisen yksityisnäytöksen, kun Dustin Hoffman kieltäytyi lopettamasta haastatteluaikaansa lyhyeen.

Kotimaan kantava voima

Kuolleita: Tuottaja Tuija Tiihonen 23. 12. 1956 Joroinen – 26. 12. 2019 Kirkkonummi

Elämän äänen vahva tallentaja

Kuolleita: Toimittaja Leena Jäppinen 7. 9. 1954 Suonenjoki – 19. 12. 2019 Tampere

”Jos olisin ollut hukassa, minut olisi jo löydetty”

Kuolleita: Toimittaja Ulla-Maija Paalu 4. 7. 1947 Uusikaupunki – 6. 12. 2019 Uusikaupunki.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta