Det talas mycket politik på Ålands gator och torg och de två tidningarna har dagligen flera sidor med insändare inför valet. ”Tyvärr har vi inte lyckats hålla oss borta från den globala trenden med personliga påhopp och billiga politiska poänger”, säger Jonas Bladh, politisk redaktör på Ålandstidningen och får medhåll av Johan Orre, ledarskribent på Nya Åland.

Åländska journalisterna upplever valhösten som ett VM-slutspel

JOURNALISTI
17.10.2019

Johan Svenlin, text
Hulya Tokur-Ehres, foto

Söndagen 20 oktober går ålänningarna till val och lagtingets sista session i slutet på september gav valdebatten rejält med bränsle. För journalisterna på Åland väntas en lång och händelserik höst, innan de kan ta jullov.

”Valrörelsen tog fart genast efter sommarsemestern och det blir nog först i mitten av december som vi kommer att kunna pusta ut lite igen” säger Jonas Bladh, politisk redaktör på Ålandstidningen.

När valet är avverkat väntar regeringsbildning, sedan läggs en landskapsbudget fram den sista oktober. I mitten av november diskuteras budgeten i en tredagarsdebatt, för att sedan gå en andra rond i mitten av december. Allt ska synas i sömmarna av de tre konkurrerande redaktionerna på Åland.

”För oss journalister på Åland är det här som ett VM-slutspel i fotboll. Vart fjärde år sitter vi på redaktionerna och funderar hur vi ska bräcka de andra med vår egen valbevakning”, avslöjar Bladh.

Nya Åland har sin gallupundersökning som ett trumfkort inför valet och Ålands Radio har satsat på flera specialserier, bland annat en där barn intervjuar partiledarna och en annan serie med reportage från Ålands alla 16 kommuner.

”Vi inledde planeringen av valbevakningen tidigt i år och på vår webbplats har vi valkompasser på svenska och engelska . Som vanligt direktsänder vi valvakan både på radio och tv”, berättar Camilla Karlsson-Henderson, redaktionschef och ansvarig utgivare på Ålands Radio.

Kommunsammanslagningar har tillsammans med skärgårdstrafiken varit de två stora diskussionsämnena inför valet. Under den gångna mandatperioden har de tre regeringspartierna klubbat igenom en reform där 16 kommuner ska slås ihop till 4 och dessutom beslutat om en storskalig satsning på infrastruktur. I sitt sista plenum kastade lagtinget alltså upp dessa stora frågor igen för att lösas av nästa regering.

”Enligt vår gallup blir Åländsk Center, som nu suttit i opposition, det största partiet. Det är inte omöjligt att den tidigare regeringens beslut för kommunreformen och skärgårdstrafiken rivs upp”, tror Johan Orre, ledarskribent på Nya Åland.

Allmänheten har som vanligt visat stort intresse för valfrågorna, men jämfört med det senaste valet 2015 märks att tonläget i debatten också på Åland har blivit mer hätskt.

”Jag tror inte att vi någonsin haft så mycket insändare som under den här valrörelsen. Trots att vi satt en maxgräns på 2 000 tecken fyller vi dagligen två – tre sidor i tidningen med insändare. Tyvärr har vi inte lyckats hålla oss borta från den globala trenden med personliga påhopp och billiga politiska poänger”, konstaterar Bladh.

”Det aggressiva diskussionsklimatet har också oroat mig. Vi gör vad vi kan för att debatten ska hålla en saklig ton, men vi kan trots allt bara påverka debatten i vår egen tidning medan politisk diskussion i dag förs i allt större utsträckning på sociala medier”, medger Johan Orre.



1 2020
Arkisto

Työnantaja haluaisi sopimisen sijaan sanella, ja sehän ei käy

Meneillään olevat tes-neuvotteluissa näyttää siltä, että työnantaja haluaa yhä enemmän määräysvaltaa, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Freelancerin vaihtoehdot

Kannattaako freelancerin olla työntekijänä osuuskunnassa, ”kevytyrittäjä” vai kokonaan omillaan? Journalisti vertaili työosuuskuntien ja laskutuspalveluiden hyötyjä oman toiminimen perustamiseen.

Vaihdat mieluummin työpaikkaa kuin vitsejäsi, Markku Mantila

Ilkka-Pohjalaisen uusi päätoimittaja haluaa tehdä journalismia samalla tavalla kuin 1970-luvun heviä.

Politiikan journalismista ei voi siivota pois politiikkaa

”Poliitikot mielellään hämärtävät arvojen tärkeyttä politiikanteossa. Median ei pidä lähteä tällaiseen pelleilyyn mukaan”, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Tällainen oli media-alan vuosi 2019

Digi-alv laski, JSN:n puheenjohtaja vaihtui ja postinjakelu oli tapetilla. Uutisraportointia värittivät ”ovilivet”. Kokosimme yhteen media-alan keskeisiä tapahtumia.

Harkkapaikat eivät ole mukana kesätyöhaun aikataulusuosituksessa – pitäisikö niiden olla?

”Harjoittelupaikkojen sisällyttäminen suositukseen selkiyttäisi prosessia, mutta kasvattaisi tammikuun rekrytointisumaa. Kovenisiko kilpailu myös harjoittelupaikoista”, pohtii Laura Forsén kolumnissaan.

Vi och de andra

”Journalistkåren, som jag känner den, är rätt homogen, vi lever våra liv med liknande förutsättningar inom snarlika ramar”, skriver Mikaela Löv.

Terveyskysely: Stressi ja epävarmuus piinavat freelancereita

Terveet elämäntavat eivät ole säästäneet freelancetoimittajia terveyshuolilta. SFJ ja Sydänliitto selvittivät freelancereiden hyvinvointia viime vuoden marras-joulukuussa.

Arkikieli voi tuntua asenteelliselta

”Sanomalehtitekstin vankka kehikko on yleiskieli, josta poikkeaminen pistää silmään”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Dustin Hoffman osaa näytellä

Kulttuuritoimittaja Harri Römpötti pääsi harvinaisen yksityisnäytöksen, kun Dustin Hoffman kieltäytyi lopettamasta haastatteluaikaansa lyhyeen.

Kotimaan kantava voima

Kuolleita: Tuottaja Tuija Tiihonen 23. 12. 1956 Joroinen – 26. 12. 2019 Kirkkonummi

Elämän äänen vahva tallentaja

Kuolleita: Toimittaja Leena Jäppinen 7. 9. 1954 Suonenjoki – 19. 12. 2019 Tampere

”Jos olisin ollut hukassa, minut olisi jo löydetty”

Kuolleita: Toimittaja Ulla-Maija Paalu 4. 7. 1947 Uusikaupunki – 6. 12. 2019 Uusikaupunki.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta