När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

JOURNALISTI
6.6.2019

Lina Laurent, text
Heli Saarela, foto

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

I flera års tid gick största delen av Undervisnings- och kulturministeriets specialstöd för tidningar och nätpublikationer som ges ut på de nationella minoritetsspråken till nyhetsbyrån FNB. Stödet har funnits sedan 2008 och är totalt en halv miljon euro.

År 2018 gavs stödet för första gången till enbart svenska aktörer: Nyhetsbyrån SPT, Förlags Ab Sydvästkusten/Åbo Underrättelser, Tigern rf/Ny Tid och Understödsföreningen för Nya Östis rf.

SPT hade fått stöd en gång tidigare, de andra var nya mottagare. Lapin Kansa, som tidigare fått pengar för nyheter på samiska, skickade in sin ansökan för sent och ansökan behandlades därför inte.

Ny Tid fick 30 000 euro för att utveckla sitt webbinnehåll och sina webbnyheter. Pengarna användes bland annat till att förnya layouten på webbplatsen och till att köpa frilansartiklar.

”Vi har fått en kontinuitet i nyhetsproduktionen”, säger chefredaktör Janne Wass.

Av Ny Tids totala inkomster 2018, knappt 200 000 euro, bestod nästan hälften av olika stöd.

”Utan de här pengarna skulle vi inte kunna göra den typ av tidning vi gör, med sådant journalistiskt innehåll vi har.”

 

Förlags Ab Sydvästkusten beviljades 50 000 euro för att sänka produktionskostnaderna för Åbo Underrättelser (ÅU). Vd Tom Simola hoppas på stöd också i år, gärna med ett ännu högre belopp.

”Vår stora utmaning är det lilla antalet svenskspråkiga i Egentliga Finland.”

Förlags Ab Sydvästkusten gjorde i fjol en förlust på nästan 490 000 euro.

”Fjolåret berättar inte så mycket eftersom det inte var ett normalt år. Vi investerade i IT och tog i bruk en massa nya lösningar. Det här året och de två kommande åren blir avgörande för hur bolagets lönsamhet utvecklas”, säger Tom Simola.

 

Nyhetsbyrån SPT fick 400 000 euro det vill säga merparten av statsstödet 2018. Bolaget fick nästan lika mycket till i övriga bidrag (370 000 euro), främst av Svenska Kulturfonden.

”Företaget jag leder är ett uppstartsföretag och det syns på alla sätt. Vi letar efter verksamhetsformer och siffrorna visar ett typiskt uppstartbokslut”, säger vd Pär Landor.

När Journalisten skrev om SPT i fjol (Journalisten 12/2018) poängterade regeringsråd Satu Paasilehto på undervisnings- och kulturministeriet att pengarna skulle användas under 2018 och att bolagen inte ska göra vinst genom stödpengarna.

Stödet beviljades i september. I december fattade ministeriet beslut om att förlänga användningstiden till april i år.

Nyhetsbyrån SPT gjorde över 160 000 euro i vinst i fjol och det här årets första fyra månader har bolaget gjort över 60 000 euro i vinst.

”Jag kallar vår vinst för en teknisk vinst. Det blir så här när en summa kommer i slutet av räkenskapsperioden”, säger Pär Landor.

Pengarna från ministeriet använde SPT till ”att bygga upp infra, verksamhetsmodeller och till rekryteringar och löner”.

Också Nya Östis, visar ett positivt bokslut. Resultatet för 2018 är nästan 30 000 euro. Roger Turku, styrelseordförande, säger att statsstödet på 20 000 euro bidrog till att tidningen inte behövde höja prenumerationspriserna. Understödet användes till distributions- och tryckningskostnader.

Undervisnings- och kulturministeriet har ännu inte granskat redovisningarna för 2018. Beslut om nya stöd fattas inte förrän Finland har en ny regering, påpekar Satu Paasilehto.



5 2020
Arkisto

Tämä voi olla ainoa tilaisuutemme mediatukeen

Ruotsissa, Tanskassa ja Norjassa valtio on jakanut journalismille koronatukea 24 – 66 miljoonaa euroa normaalin mediatuen päälle. Suomessa tiedonvälitystä ei tueta, vielä. Nyt tilanne on kuitenkin lupaavampi kuin vuosikymmeniin, kirjoittaa Maria Pettersson.

Kuohuva toimitus on loistopaikka edetä uralla, Riikka Räisänen

Ylen uutis- ja ajankohtaistoimituksen päätoimittaja tietää jo, kuka kolumnisti seuraavaksi ehdottaa yhtiön rahoituksen leikkaamista.

Koronan mukana kiire katosi ja filosofia palasi

Kodissamme on nukuttu enemmän kuin aikoihin. Yhtenä yönä en saanut unta, kun olin nukkunut niin jumalattoman paljon edellisinä, kirjoittaa Lauri Rotko.

Medier med mössan i hand

”Det är problematiskt om mediernas roll och deras stödbehov villkoras med coronavirusutbrottet”, skriver Dan Lolax.

Mediatuki on demokratiatuki – ja poliitikkojen olisi aika ymmärtää se

”Median asia ei ole vain median asia. Se on kansalaisten asia. Ja tämä tuntuu poliitikoilta unohtuneen”, kirjoittaa Hanne Aho.

Arvoisat kansalaiset, muistakaa resilienssi!

”Lohdullista – mutta samalla oireellista – on se, että moni journalisti pyrkii edelleen selittämään resilienssin”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Verkko toi uutta ay-koulutukseen

”Verkkokoulutus osoittautui yllättävän käteväksi ja vuorovaikutukselliseksi koulutusmuodoksi”, kirjoittaa työehtoasiamies Terhi Tarvainen.

Direktsändningarnas man

Döda: Redaktör Tomas Ek 6. 1.1957 Helsingfors – 2. 5.2020 Helsingfors

Teräväkielinen pomo muisti myös kannustaa

Kuolleita: Päätoimittaja Pekka Hyvärinen 20. 7. 1951 Kuopio – 10. 5. 2020 Helsinki

Uutisia, ei niinkään analyysejä

Kuolleita: Toimittaja Olli Pohjanpalo 21. 3. 1954 Hamilton Kanada – 11. 5. 2020 Helsinki

”Julkaistu kuva oli hyvä kuva”

Kuolleita: Valokuvaaja Mauri Vuorinen 11. 10. 1928 Hämeenkyrö – 30. 3. 2020 Tampere

Oikeutta puolustava marjakapitalisti

Kuolleita: Toimittaja Helena Hyvärinen 6.11. 1950 Tampere – 1.5.2020 Tampere

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta