När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

JOURNALISTI
6.6.2019

Lina Laurent, text
Heli Saarela, foto

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

I flera års tid gick största delen av Undervisnings- och kulturministeriets specialstöd för tidningar och nätpublikationer som ges ut på de nationella minoritetsspråken till nyhetsbyrån FNB. Stödet har funnits sedan 2008 och är totalt en halv miljon euro.

År 2018 gavs stödet för första gången till enbart svenska aktörer: Nyhetsbyrån SPT, Förlags Ab Sydvästkusten/Åbo Underrättelser, Tigern rf/Ny Tid och Understödsföreningen för Nya Östis rf.

SPT hade fått stöd en gång tidigare, de andra var nya mottagare. Lapin Kansa, som tidigare fått pengar för nyheter på samiska, skickade in sin ansökan för sent och ansökan behandlades därför inte.

Ny Tid fick 30 000 euro för att utveckla sitt webbinnehåll och sina webbnyheter. Pengarna användes bland annat till att förnya layouten på webbplatsen och till att köpa frilansartiklar.

”Vi har fått en kontinuitet i nyhetsproduktionen”, säger chefredaktör Janne Wass.

Av Ny Tids totala inkomster 2018, knappt 200 000 euro, bestod nästan hälften av olika stöd.

”Utan de här pengarna skulle vi inte kunna göra den typ av tidning vi gör, med sådant journalistiskt innehåll vi har.”

 

Förlags Ab Sydvästkusten beviljades 50 000 euro för att sänka produktionskostnaderna för Åbo Underrättelser (ÅU). Vd Tom Simola hoppas på stöd också i år, gärna med ett ännu högre belopp.

”Vår stora utmaning är det lilla antalet svenskspråkiga i Egentliga Finland.”

Förlags Ab Sydvästkusten gjorde i fjol en förlust på nästan 490 000 euro.

”Fjolåret berättar inte så mycket eftersom det inte var ett normalt år. Vi investerade i IT och tog i bruk en massa nya lösningar. Det här året och de två kommande åren blir avgörande för hur bolagets lönsamhet utvecklas”, säger Tom Simola.

 

Nyhetsbyrån SPT fick 400 000 euro det vill säga merparten av statsstödet 2018. Bolaget fick nästan lika mycket till i övriga bidrag (370 000 euro), främst av Svenska Kulturfonden.

”Företaget jag leder är ett uppstartsföretag och det syns på alla sätt. Vi letar efter verksamhetsformer och siffrorna visar ett typiskt uppstartbokslut”, säger vd Pär Landor.

När Journalisten skrev om SPT i fjol (Journalisten 12/2018) poängterade regeringsråd Satu Paasilehto på undervisnings- och kulturministeriet att pengarna skulle användas under 2018 och att bolagen inte ska göra vinst genom stödpengarna.

Stödet beviljades i september. I december fattade ministeriet beslut om att förlänga användningstiden till april i år.

Nyhetsbyrån SPT gjorde över 160 000 euro i vinst i fjol och det här årets första fyra månader har bolaget gjort över 60 000 euro i vinst.

”Jag kallar vår vinst för en teknisk vinst. Det blir så här när en summa kommer i slutet av räkenskapsperioden”, säger Pär Landor.

Pengarna från ministeriet använde SPT till ”att bygga upp infra, verksamhetsmodeller och till rekryteringar och löner”.

Också Nya Östis, visar ett positivt bokslut. Resultatet för 2018 är nästan 30 000 euro. Roger Turku, styrelseordförande, säger att statsstödet på 20 000 euro bidrog till att tidningen inte behövde höja prenumerationspriserna. Understödet användes till distributions- och tryckningskostnader.

Undervisnings- och kulturministeriet har ännu inte granskat redovisningarna för 2018. Beslut om nya stöd fattas inte förrän Finland har en ny regering, påpekar Satu Paasilehto.



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta