I kläm mellan lördagskorven och avokadon

JOURNALISTI
6.6.2019

Mikaela Löv-Alden

mikaela.lov-alden@yle.fi

Skribenten är Yles nyhetsreporter i Österbotten.

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

”Ät nötkött och rädda planeten”, ”Klimatlarmet bygger på felaktiga modeller” och ”Larmen har varit falska gång på gång på gång !!” är rubriker jag möter i Facebookflödet. Alla delade från mindre nogräknade webbsidor av människor som borde förstå sig på grundläggande källkritik.

En artikel där en miljöförening råder till måttlighet med julskinkan och Sitras rapport om hur vi borde minska vårt koldioxidavtryck väcker läsarstorm. Att över 1 200 forskare i Finland går ut och stöder klimatstrejkande ungdomar gör varken från eller till. Då har vi inte ens nämnt Greta Thunberg. Hon som vill åt både skinkan och solsemestern.

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016.

 

När jag ringer filosofen Thomas Wallgren för att fråga varför folk går i taket, säger han att det handlar om vår uppfattning av frihetstanken. Vi anser oss ha rätt att konsumera utan tanke på konsekvenserna. Och konsumtion är väl just det som vår västerländska framgångsmodell långt utmynnar i, att kämpa sig upp så att vi kan köpa, köpa och köpa. Dubbelgarage, jordfräsar, släpkärror och allt möjligt annat som kan vara bra att ha.

Även om vi inte på länge blivit lyckligare av att konsumera ännu mera, den effekten avtog redan i slutet på sjuttiotalet vet Wallgren berätta.

Om grunden för en lyckad existens ligger i potten är det inte så konstigt om man i desperation griper varje halmstrå för att äta sin biff, oberoende av vem som välsignar måltiden. Andra har sedan länge bytt ut korvskivan på frukostmackan mot avokado och verkar inte störas nämnvärt att inte delta i kapprustningen.

Oavsett hur det hettar till är mitt uppdrag att på något vis ta mig ur min egen bubbla för att kunna ställa de frågor läsarna och lyssnarna vill ha svar på. Men hur gör jag det när vi har så skilda tolkningar av verkligheten och framtiden, så olika syn på var vi befinner oss och vart vi är på väg? Polariseringen formligen rullar fram på datorskärmen.

 

Jag tror på journalistiken, vi behöver sorterad information och fördjupning. Men ibland funderar jag om någon lyssnar. Eller om vi skriver för de redan frälsta, kanske rent av för varann?

När det bränner till tror jag det finns skäl att tona ner de mest ödesmättade rubrikerna. Istället för att späda på ilskan och polariseringen kan jag välja mina ord och låta sansad fakta tala. Tro på läsarnas förmåga att bilda sin egen uppfattning. Ingen vill blir skriven på näsan och det hjälper inte att ropa åt dem som redan är rädda.

Den svenska forskaren Peter Dahlgren på Göterborgs universitet har kommit fram till att filterbubblor och fragmentering är överdrivna. Även om vi som läsare främst söker information som överensstämmer med vår egen uppfattning är vi inte lika motiverade att undvika information som går emot den. Vi är inte utelämnade åt algoritmerna utan kan nå också dem som satt sig på bakhasorna och stretar emot, dem som finns i mittfåran och även dem som tagit täten.



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta