Stark röst. Samar Yazbek var det stora affischnamnet på årets upplaga av Umeå Littfest, där hon berättade om situationen i Syrien och arbetet med boken Nitton kvinnor – Berättelser om syriskt motstånd.

Samlar in berättelser om motståndet

Samar Yazbek

Syrisk journalist och författare, född 1970 i Jablah, numera bosatt i Paris.

I svensk översättning har hon tidigare gett ut romanen En mörk strimma av ljus (2013), dokumentärboken Resa in i tomheten (2015), som handlar om hennes tre hemliga resor in i krigets Syrien och romanen Hon som vandrar (2017) som också handlar om krigets fasor.

Aktuell med intervjuboken Nitton kvinnor – Berättelser om syriskt motstånd

JOURNALISTI
28.3.2019

Johan Svenlin, text
Samuel Pettersson, bild

Samar Yazbek låter nitton kvinnor berätta om de fasor de upplevde under Syriekrisens första år.

Det värsta är att omvärlden tror att Syrienkrisen är över, att Damaskus är tryggt igen och att IS är besegrat. Författaren och journalisten Samar Yazbek tror inte att hon under sin livstid kommer att återvända till ett fritt Syrien, men hon har absolut inte gett upp motståndskampen.

”Det här är en del i mitt personliga projekt för att bevara berättelserna om det som hänt i Syrien. Folket måste få tillbaka sitt land av ockupanterna och de som är ansvariga för krigsförbrytelserna ska ställas inför rätta. Jag vill också att efterföljande generationer ska veta att vi faktiskt stod upp och kämpade mot förtrycket”, förklarar hon.

Vi sitter vid ett fönsterbord i en hotellrestaurang i centrala Umeå. Utanför faller snöblandat regn, typiskt för årstiden. Hon har nyligen landat i stan och om ett par timmar ska hon upp på scenen för ett författarsamtal på Umeå Littfest i Folkets Hus, tvärs över gatan.

Hon talar bra engelska, men innan intervjun officiellt ska börja visar hon vänligt med handen på Helena Axelson-Fisk, som sitter bredvid i soffan och ska tolka vårt samtal.

”Jag vill att du frågar på svenska så att dina frågor blir exakta, så svarar jag på arabiska så att mina svar också blir exakta.“

Hennes senaste bok, Nitton kvinnor – Berättelser om syriskt motstånd, kom ut i mitten av mars. Där ger de intervjuade kvinnorna i jag-form fruktansvärda beskrivning av hur civilsamhället bröts sönder av tortyr, hot och bombningar de första åren av Syrienkrisen.

 

Varför valde du just den här berättarformen för boken?

”I mina tidigare böcker är det min röst som talar, men i den här boken är jag inte alls närvarande. Jag valde den här berättarmetoden för att förstärka kvinnornas röster, motståndets röst.”

Hon intervjuade drygt 60 kvinnor som på nära håll upplevt de första åren av kriget. De nitton rösterna är noggrant utvalda. Flera av dem rapporterade journalistiskt från kriget och de blev sedan, liksom Samar Yazbek själv, tvungna att fly till Europa eller Nordamerika.

”De är från olika städer, olika religioner och olika åldrar, men jag valde just de här kvinnorna för att de hör till medelklassen, de är välutbildade och kan uttrycka sig väl. Trots att de alla har fruktansvärda upplevelser av våldet är de inga offer, de representerar motståndet.”

Hon tillägger att det var främst kvinnor som inledde protesterna mot regimen 2011 och de blev sedan belägrade från flera fronter när jihadisterna kom in i landet.

”Jag visste att våldet mot kvinnor var komplicerat, som ett månghövdat monster, och därför behövde det beskrivas ur många perspektiv”, förklarar Yazbek.

I Syrien fanns en stor medelklass som gick från ett materiellt tryggt liv till fullständig misär på kort tid.

”Det fanns ett medvetet och utstuderat våld från regimen för att speciellt skrämma medelklassen. De som kunde flydde bort från bombade städer och kvar fanns bara de fattiga som drabbades av jihadisternas våld.”

Under hela krigets gång har omvärlden nåtts av rapporter i form av texter, bilder och ljud inifrån krigshärdarna. Nyheterna har mest handlat om vilka problem flyktingströmmen från Syrien ställer till med.

 

Hur tycker du att omvärlden reagerat på nyheterna från Syrien?

”Frågan är komplicerad. Det fanns stöd från privatpersoner och från civilrättsorganisationer, men att utländska regeringar tillät förskjutningen från fredliga demonstrationer till blodbad är det största förfallet av det internationella samfundets moral i modern tid.”

”Dessutom har länder som Ryssland, Turkiet, Iran och USA haft sina egna ekonomiska och militära intressen. Syrien är ett ockuperat land i dag med utländska militärbaser och regimen har tecknat långa affärsavtal med ockupationsmakterna. Det är absurt att det är de här parterna som förväntas skapa fred i landet.”

I boken frågar sig kvinnorna vid ett flertal tillfällen om kampen var värd att ta. I Ninas berättelse frågar hon sig: ”Var de krav på frihet och värdighet vi ställde värda allt det blod som spilldes och all denna död?” Samar Yazbek blir nästan upprörd när jag ber henne svara på Ninas fråga.

”Vi gick ut med plakat för frihet och värdighet, men möttes av en internationell krigsmaskin. Det var inte vi som skapade våldet och begick folkmord medan världen tittade på.”

Samar Yazbek har i hemlighet rest tre gånger till Syrien sedan hon flydde från sitt hemland. För en som rapporterat kritiskt om regimen och jihadisterna innebär det stora risker att vistas i Syrien.

”Journalistens plikt är att säga sanningen, hur ont den än gör. I början av revolutionen skrev jag om Assad-regimens och säkerhetspolisens övergrepp och när gränserna öppnades och jihadisterna släpptes in skrev jag också kritiskt mot dem, trots att de kallade sig motståndsrörelse.”

 

Känner du dig trygg i din exil i Paris eller tittar du dig ständigt över axeln?

”Jag känner mig trygg. Kvinnorna i boken har fått berätta under fingerade namn och jag tror inte heller att de riskerar repressalier för att de medverkat. Alla som på något sätt bidragit till att ge ut boken har varit måna om att de här berättelserna kommer ut och sparas för eftervärlden.”

Samar Yazbek

Syrisk journalist och författare, född 1970 i Jablah, numera bosatt i Paris.

I svensk översättning har hon tidigare gett ut romanen En mörk strimma av ljus (2013), dokumentärboken Resa in i tomheten (2015), som handlar om hennes tre hemliga resor in i krigets Syrien och romanen Hon som vandrar (2017) som också handlar om krigets fasor.

Aktuell med intervjuboken Nitton kvinnor – Berättelser om syriskt motstånd



3 2019
Arkisto

Inhimillinen erehdys

Toimittaja Ilkka Pernu luuli päässeensä unelmaduuniin, mutta huomasi pian antaneensa journalistin ammattitaitonsa markkinointiviestinnälle. Entistä useampi toimittaja tekee journalismin ohella konsultointia ja muuta viestintätyötä. Heikentääkö se median uskottavuutta?

”Joka jutussa on oltava ilmastonäkökulma”

Vihreän Langan päätoimittajan Riikka Suomisen mukaan media alisuorittaa ilmastonmuutoksen.

Kansainvälinen kuvajournalismi vaatii lentämistä – siksi siitä on luovuttava, sanoo Touko Hujanen

Ilmastonmuutosnäkökulma lävisti Vuoden kuvajournalistin koko työn ja arjen.

Oikeasti haluaisit olla muotitoimittaja, Pekka Mervola

Keskisuomalaisen päätoimittaja kirjoittaa paljon kolumneja, joista syntyy usein kohuja. Ylestä hän puhuu pomonsa kanssa korkeintaan kerran kuussa.

Toimittajien keskiluokkaisuus vaikuttaa uutisointiin köyhiä koskevista laeista

Toimittajat unohtivat sote-uudistuksesta sosiaalipalveluiden puolen. Sen unohtivat myös lainsäätäjät, mutta eipä heitä siitä juuri tiedotusvälineissäkään muistuteltu. Miksi olisi, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Jukka Koivulan, 32, mielestä Jyväskylän kaltaiset yliopistokaupungit häviävät siinä, etteivät työllistä kouluttamiaan toimittajia niin hyvin kuin voisivat. Itse hän muutti Jyväskylään reilu neljä vuotta sitten Maaseudun Tulevaisuuden aluetoimittajaksi.

Yli tuhat kolmekymppistä katosi

Kolmekymppisissä on käynyt media-alalla kato, kertovat Journalistiliiton ja työnantajien tilastot. Taantuma teki alalle tulosta vaikeaa.

Hanna Ilkko maskeeraa näyttelijä Hannu-Pekka Björkmanin Nyrkki-tv-sarjan kuvauksissa Vantaalla.

"Luulin että puuteroit vaan neniä"

Maskeeraajan täytyy tietää, mitä seuraavassa kohtauksessa tapahtuu.

Stark röst. Samar Yazbek var det stora affischnamnet på årets upplaga av Umeå Littfest, där hon berättade om situationen i Syrien och arbetet med boken Nitton kvinnor – Berättelser om syriskt motstånd.

Samlar in berättelser om motståndet

Samar Yazbek låter nitton kvinnor berätta om de fasor de upplevde under Syriekrisens första år.

Koulutusmyynnistä lisätuloja mediataloille

Mediatalot tekevät lisäbisnestä kouluttamalla yrityksiä ja viranomaisia. ”On eduksi journalismille, mitä paremmin sekä haastattelija että haastateltava osaavat hommansa”, Tekniikan Maailman päätoimittaja Reijo Ruokanen sanoo.

Ylen karjalankielinen freelancer Natalia Giloeva pitää karjalankielisiä uutisia päätyönään. Häntä ilahduttaa, että esimerkiksi uutisia varten luotu počinruočči eli siansaksa on levinnyt muiden karjalankielisten käyttöön. ”Haluaisin että karjalaiset vaikuttaisivat itse kieleensä, ettei sitä tekisi ainoastaan kääntäjä tai lautakunta.”

Kuibo parem karjalakse?

Vähemmistökielen sanasto kasvaa käännösuutisilla ja Facebook-kyselyillä.

Näin syntyy Ylen Tulosilta

Eduskuntavaali-illan tv-lähetyksen valmistelu alkaa melkein vuotta ennen h-hetkeä. Vaali-iltana on töissä satoja yleläisiä.

Zeldan viides, kulisseja käsittelevä numero syntyy paljolti sähköisten viestimien varassa, koska Hanna Valle opiskelee Amsterdamissa. Aiempien numeroiden teemat ovat ruumis, rakkaus, valta ja mieli. ”Zeldan lähtökohta on feministinen, mutta annamme tilaa käsitellä monenlaisia tuntemuksia ja havaintoja. On hienoa laajentaa lukijoiden näkemystä maailmasta ja rakenteista, jotka siihen vaikuttavat.”

Vapaaehtoisten kokeilujen koti

Visuaalinen suunnittelija Hanna Valle halusi rakentaa ympärilleen yhteisön, jonka kanssa käsitellä tärkeitä aiheita. Syntyi verkkolehti Zelda.

Vikesin toiminnanjohtaja Auli Starck vieraili maaliskuussa Myanmarissa Yangon Film Schoolissa. Maan poliittisesta tilanteesta huolimatta opiskelijat ovat pystyneet tekemään myös kriittisiä dokumentteja. Kuvassa on Starckin kanssa koulun henkilökuntaa, opiskelijoita ja valmistuneita, jotka ovat edelleen mukana sen toiminnassa, vasemmalta Nwaye Zar Che Soe, Wai Mar Nyunt, Lindsey Merrison, Aleksandra Minkiewicz, Starck, Soe Arkar Htun, Khin Myanmar.

Kokoaan suurempi "nollaseiska"

Viestintä ja kehitys -säätiö moninkertaistaa journalisteilta kerätyn solidaarisuusrahan. Kuluva vuosi on Vikesin viidestoista.

Vinnande samarbete. Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund vid prisutdelning i januari i år.

Avslöjade Danmarks största bankskandal – belönades med Cavlingpriset

Samarbetet mellan Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund fungerade väl, men det nationsöverskridande granskande arbetet krävde också råd och kunskapsdelning från kollegor runt om i världen.

Terveystiedon toimittaja

Uusi päätoimittaja Anne Lahnajärvi haluaa Mediuutisten tuottavan lääkäreiden puheenaiheet.

Apua ammatillisiin unelmiin

Haaveiletko tietokirjan kirjoittamisesta, valokuvanäyttelystä tai opintomatkasta? Journalisti listaa apurahoja journalisteille, kuvittajille ja kääntäjille.

Journalisti täyttää huhtikuussa 95 vuotta. ”Vuosien saatossa lehti on muuttunut järjestökentän rasahdusten raportoijasta koko median, journalismin ja viestintäalan suuntaa kommentoivaksi ja muokkaavaksi voimaksi”, sanoo päätoimittaja Maria Pettersson.

Journalistin paperiversio uudistui, verkkolehti uudistuu seuraavaksi

Päätoimittaja Maria Pettersson lupaa alan syvällistä arviointia ja reilua mediakritiikkiä.

När intrycket är färgat

Fullständig objektivitet är en platonsk idé men hurdant intryck journalisten gör är hårdvaluta. Lämnar intrycket en partifärg är devalveringen i full gång, skriver Dan Lolax.

Tähtien määrä katosi puolueen nimestä

Vanhoilla puolueilla on teksteissä vakiintuneet käyttönimensä ja lyhenteensä, mutta toimiiko sama ”aakkosmankeli” uusilla, pohtii Ville Eloranta.

Avoimuus parantaisi palkkakeskustelua

Media-alan työn tulokset ovat kaikkien nähtävillä, mutta miksi työstä maksettava korvaus ei ole, kysyy Tytti Oras.

Taloutta tv-uutisissa kommentoineista poliitikoista yli 90 prosenttia miehiä

Muita miesvetoisia aiheita olivat muun muassa ulko- ja turvallisuuspolitiikka, sisäpolitiikka, vaalit ja teollisuus, ilmenee Joonas Lehtosen pro gradusta.

Väinöt sekaisin

Elettiin vuotta 1975. Olin Savon Sanomien kesätoimittajana Helsingissä. Etyk-hulinan lomassa tapahtui muutakin – muun muassa kesätoimittajan nimisekoilu, kirjoittaa Ilkka Vänttinen.

Sopimalla voi pelastaa työpaikan

Journalistiliiton juristi Sanna Nikula ei vieläkään ole varma, mikä sai työnantajan muuttamaan mielensä. Kertaalleen irtisanotulle löytyi kuitenkin uusi työ.

Koura- ja Bonnier-palkinnot jaettiin

KOURA-koulutusrahasto palkitsi tv-, radio- ja verkkosisältöjä kuudessa kategoriassa. Erikoispalkinnot saivat Ylen Sara Rigatellin ja MTV:n Timo Innasen jutut seksuaalisesta ahdistelusta ja häirinnästä.

Kainuulainen urheilumies on poissa

Kuolleita: Toimittaja Seppo Karppinen 9.1.1944 Kajaani – 7.12.2018 Kajaani

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta