Vinnande samarbete. Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund vid prisutdelning i januari i år.

Avslöjade Danmarks största bankskandal – belönades med Cavlingpriset

Cavlingpriset

Danmarks mest prestigfyllda journalistpris heter Cavlingprisen.

Det delas ut i januari varje år till en journalist eller en grupp av journalister som under året innan uppmärktsammats för sitt mod och sin talang.

Priset inrättades 1944 av Dansk Journalistforbund till minne av författaren och journalisten Henrik Cavling, som 40 år tidigare grundat fackförbundet. Priset delades för första gången ut 1945.

Nomineringar och val av pristagare hanteras av Cavlingkommittén, utsedd av Dansk Journalistförbund. Mottagare av priset ska vara medlemmar i denna fackförening.

JOURNALISTI
28.3.2019

Fayme Alm, text
Jonas Pryner Andersen/ Dansk journalistförbund, bild

Samarbetet mellan Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund fungerade väl, men det nationsöverskridande granskande arbetet krävde också råd och kunskapsdelning från kollegor runt om i världen.

Runt om i Europa bänkade sig en kväll i september 2017 ett tjugotal journalister runt sina mobiler för att ta en öl tillsammans. Samlingsplatsen var en tråd på Signal, appen som krypterar meddelanden. Mötet var ett välkommet gemensamt avbrott efter månaders granskning av hur stora summor svarta pengar passerat banker i olika länder för att tvättas vita.

Tre av journalisterna, Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund, var från danska Berlingske Tidende och kom att bli 2018 års Cavling-pristagare. Motivering var att de hade avslöjat Danmarks genom tiderna största bankskandal.

Den globala penningtvätten är omfattande. Varje år omsätts biljoner kronor när svarta pengar från illegala aktiviteter tvättas vita för att kunna användas till konsumtion eller till investeringar i legal affärsverksamhet. Processen gynnas av det moderna bankväsendets snabba elektroniska överföringar vilket fått många länder att skärpa lagstiftningen mot penningtvätt. Så även Danmark.

Vad de tre Berlingske-journalisterna granskat och avslöjat har de sammanfattat i en artikel som ger överblick. Här berättar de hur de gick till väga.


Ett tips från det östeuropeiska journalistnätverket OCCRP (Organized crime and corruption reporting project) väckte deras nyfikenhet. Hur kunde så stora mängder svarta pengar som flödade ut ur Ryssland hamna hos Danske Bank?

I mars 2017 arbetade Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund på Berlingskes grävande redaktion. Där och då började de granska oändliga mängder kontoutdrag utan att veta vad det skulle leda till.

Tipset gällde en konkret penningtvätt där banker på Cypern och i Lettland och så Danske

Bank, som tredje största bank, var inblandade i. De tre journalisterna undrade vad man känt till i Danske Bank och vilket ansvar man tagit.

”När vi satt igång med att granska kontoutdrag från banken kunde vi konstatera att mycket var dolt för våra ögon. Vad vi däremot kunde se var att banken bröt mot penningtvättslagen. Det som sker på ett företags bankkonto, ska avspegla dess verksamhet, men i många fall gjorde det inte det”, säger Eva Jung.

 

Detta blev upptakten till det som de tre journalisterna Bendtsen, Jung och Lund skulle komma att kalla den första delen av sin penningtvättsgranskning. Den skulle följas av vad de kallar en andra del, där svarta pengar från statliga verksamheter och statskontrollerade verksamheter i Azerbajdzjan hamnade i fickan på europeiska ämbetsmän och politiker.

”Här var det ett annat set av företag och det hela var också mer amatöristiskt arrangerat och därför ännu mer uppseendeväckande. Pengarna från Ryssland som hamnade hos en europeisk politiker är en hård och illustrativ historia, som berättar om korruption mitt i Europa”, säger Simon Bendtsen

 

Under hela förloppet var det enorma mängder data och transaktioner som skulle granskas för att kunna följa vilka transaktioner som gått via Danske Bank, hur Danske Bank agerat samt hur många varningar Danske Bank fått. En granskning som krävde både effektivitet och systematik, men de smidiga metoderna lyste med sin frånvaro.

”Det var svårt att få tag på teknik som funkar för det finns ingen smart eller lätt metod att hitta de mest explosiva transaktionerna på. Istället fick vi sitta och granska pdf-filer och Excel-dokument och använda oss av pivottabeller. När vi fann ett namn, googlade vi det, sökte i olika register och i databaser för att få fram mera. Ett enormt trist arbete”, säger Simon Bendtsen.

Samarbetet mellan de tre journalisterna på Berlingske fungerade väl, men det nationsöverskridande granskande arbetet krävde också råd och kunskapsdelning från kollegor runt om i världen som satt med samma uppdrag och blev något av en utmaning, berättar Eva Jung:

”Vi journalister i Europa fick hjälp av OCCRP med att skapa en egen Wiki där vi kunde dela upplysningar. Här fanns det inga dumma frågor att ställa, allt var fritt. Efterhand kom nya journalister från olika länder med. De fick liksom vi börja från scratch, men nu var det vi som fick förklara för dem. Det var en härlig känsla att både få och ge så mycket kollegial hjälp.”

 

Cavling-pristagarna slapp att bli pressade av sina källor under den tid på närmre två år som de granskade Danske Bank. Förmodligen för att de tre journalisterna vidtog de åtgärder som krävdes för att bevara källornas anonymitet.

”Vi arbetade mycket med källskydd och med namnskydd och har inte kommunicerat per telefon. Det är förmodligen anledningen till att våra källor inte satt press på oss att sluta skriva, även om de ibland varit bekymrade”, säger Eva Jung

Inte heller har huvudmännen utövat någon press eller visat på motstånd, fortsätter Eva Jung.

”De sätter sig över lag och rätt och bryr sig förmodligen inte. Pengarna har gått vidare.”

Och även om Bendtsen, Jung och Lund tror att de kan sätta upp banker på gråa eller svarta listor, så funkar fortfarande penningtvätt.

”Huvudmännen gömmer sig bakom strukturer, de är duktiga på det, och behöver fortfarande bankerna”, säger Simon Bendtsen.

 

Nu skriver de tre journalisterna tillsammans på en bok. Samarbetet dem emellan fungerar fortfarande bra, men bokskrivandet stöter ändå på patrull, säger Simon Bendtsen.

”Det är besvärligt, för det är en allvarlig sak för flera människor. Dessutom försöker många att putta oss i en bestämd riktning. Vi har pekat på några huvudmän, de är få av många, men vem var de? Var kom deras pengar ifrån? Ryktena surrar. Och vilken var deras roll i Danske Bank?

Det här kommer att pågå många år framöver. Penningtvätt på detta sätt är ett hav av banker och transaktioner, så vi tar gärna emot nya kontoutdrag.”

Cavlingpriset

Danmarks mest prestigfyllda journalistpris heter Cavlingprisen.

Det delas ut i januari varje år till en journalist eller en grupp av journalister som under året innan uppmärktsammats för sitt mod och sin talang.

Priset inrättades 1944 av Dansk Journalistforbund till minne av författaren och journalisten Henrik Cavling, som 40 år tidigare grundat fackförbundet. Priset delades för första gången ut 1945.

Nomineringar och val av pristagare hanteras av Cavlingkommittén, utsedd av Dansk Journalistförbund. Mottagare av priset ska vara medlemmar i denna fackförening.



3 2019
Arkisto

Inhimillinen erehdys

Toimittaja Ilkka Pernu luuli päässeensä unelmaduuniin, mutta huomasi pian antaneensa journalistin ammattitaitonsa markkinointiviestinnälle. Entistä useampi toimittaja tekee journalismin ohella konsultointia ja muuta viestintätyötä. Heikentääkö se median uskottavuutta?

”Joka jutussa on oltava ilmastonäkökulma”

Vihreän Langan päätoimittajan Riikka Suomisen mukaan media alisuorittaa ilmastonmuutoksen.

Kansainvälinen kuvajournalismi vaatii lentämistä – siksi siitä on luovuttava, sanoo Touko Hujanen

Ilmastonmuutosnäkökulma lävisti Vuoden kuvajournalistin koko työn ja arjen.

Oikeasti haluaisit olla muotitoimittaja, Pekka Mervola

Keskisuomalaisen päätoimittaja kirjoittaa paljon kolumneja, joista syntyy usein kohuja. Ylestä hän puhuu pomonsa kanssa korkeintaan kerran kuussa.

Toimittajien keskiluokkaisuus vaikuttaa uutisointiin köyhiä koskevista laeista

Toimittajat unohtivat sote-uudistuksesta sosiaalipalveluiden puolen. Sen unohtivat myös lainsäätäjät, mutta eipä heitä siitä juuri tiedotusvälineissäkään muistuteltu. Miksi olisi, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Jukka Koivulan, 32, mielestä Jyväskylän kaltaiset yliopistokaupungit häviävät siinä, etteivät työllistä kouluttamiaan toimittajia niin hyvin kuin voisivat. Itse hän muutti Jyväskylään reilu neljä vuotta sitten Maaseudun Tulevaisuuden aluetoimittajaksi.

Yli tuhat kolmekymppistä katosi

Kolmekymppisissä on käynyt media-alalla kato, kertovat Journalistiliiton ja työnantajien tilastot. Taantuma teki alalle tulosta vaikeaa.

Hanna Ilkko maskeeraa näyttelijä Hannu-Pekka Björkmanin Nyrkki-tv-sarjan kuvauksissa Vantaalla.

"Luulin että puuteroit vaan neniä"

Maskeeraajan täytyy tietää, mitä seuraavassa kohtauksessa tapahtuu.

Stark röst. Samar Yazbek var det stora affischnamnet på årets upplaga av Umeå Littfest, där hon berättade om situationen i Syrien och arbetet med boken Nitton kvinnor – Berättelser om syriskt motstånd.

Samlar in berättelser om motståndet

Samar Yazbek låter nitton kvinnor berätta om de fasor de upplevde under Syriekrisens första år.

Koulutusmyynnistä lisätuloja mediataloille

Mediatalot tekevät lisäbisnestä kouluttamalla yrityksiä ja viranomaisia. ”On eduksi journalismille, mitä paremmin sekä haastattelija että haastateltava osaavat hommansa”, Tekniikan Maailman päätoimittaja Reijo Ruokanen sanoo.

Ylen karjalankielinen freelancer Natalia Giloeva pitää karjalankielisiä uutisia päätyönään. Häntä ilahduttaa, että esimerkiksi uutisia varten luotu počinruočči eli siansaksa on levinnyt muiden karjalankielisten käyttöön. ”Haluaisin että karjalaiset vaikuttaisivat itse kieleensä, ettei sitä tekisi ainoastaan kääntäjä tai lautakunta.”

Kuibo parem karjalakse?

Vähemmistökielen sanasto kasvaa käännösuutisilla ja Facebook-kyselyillä.

Näin syntyy Ylen Tulosilta

Eduskuntavaali-illan tv-lähetyksen valmistelu alkaa melkein vuotta ennen h-hetkeä. Vaali-iltana on töissä satoja yleläisiä.

Zeldan viides, kulisseja käsittelevä numero syntyy paljolti sähköisten viestimien varassa, koska Hanna Valle opiskelee Amsterdamissa. Aiempien numeroiden teemat ovat ruumis, rakkaus, valta ja mieli. ”Zeldan lähtökohta on feministinen, mutta annamme tilaa käsitellä monenlaisia tuntemuksia ja havaintoja. On hienoa laajentaa lukijoiden näkemystä maailmasta ja rakenteista, jotka siihen vaikuttavat.”

Vapaaehtoisten kokeilujen koti

Visuaalinen suunnittelija Hanna Valle halusi rakentaa ympärilleen yhteisön, jonka kanssa käsitellä tärkeitä aiheita. Syntyi verkkolehti Zelda.

Vikesin toiminnanjohtaja Auli Starck vieraili maaliskuussa Myanmarissa Yangon Film Schoolissa. Maan poliittisesta tilanteesta huolimatta opiskelijat ovat pystyneet tekemään myös kriittisiä dokumentteja. Kuvassa on Starckin kanssa koulun henkilökuntaa, opiskelijoita ja valmistuneita, jotka ovat edelleen mukana sen toiminnassa, vasemmalta Nwaye Zar Che Soe, Wai Mar Nyunt, Lindsey Merrison, Aleksandra Minkiewicz, Starck, Soe Arkar Htun, Khin Myanmar.

Kokoaan suurempi "nollaseiska"

Viestintä ja kehitys -säätiö moninkertaistaa journalisteilta kerätyn solidaarisuusrahan. Kuluva vuosi on Vikesin viidestoista.

Vinnande samarbete. Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund vid prisutdelning i januari i år.

Avslöjade Danmarks största bankskandal – belönades med Cavlingpriset

Samarbetet mellan Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund fungerade väl, men det nationsöverskridande granskande arbetet krävde också råd och kunskapsdelning från kollegor runt om i världen.

Terveystiedon toimittaja

Uusi päätoimittaja Anne Lahnajärvi haluaa Mediuutisten tuottavan lääkäreiden puheenaiheet.

Apua ammatillisiin unelmiin

Haaveiletko tietokirjan kirjoittamisesta, valokuvanäyttelystä tai opintomatkasta? Journalisti listaa apurahoja journalisteille, kuvittajille ja kääntäjille.

Journalisti täyttää huhtikuussa 95 vuotta. ”Vuosien saatossa lehti on muuttunut järjestökentän rasahdusten raportoijasta koko median, journalismin ja viestintäalan suuntaa kommentoivaksi ja muokkaavaksi voimaksi”, sanoo päätoimittaja Maria Pettersson.

Journalistin paperiversio uudistui, verkkolehti uudistuu seuraavaksi

Päätoimittaja Maria Pettersson lupaa alan syvällistä arviointia ja reilua mediakritiikkiä.

När intrycket är färgat

Fullständig objektivitet är en platonsk idé men hurdant intryck journalisten gör är hårdvaluta. Lämnar intrycket en partifärg är devalveringen i full gång, skriver Dan Lolax.

Tähtien määrä katosi puolueen nimestä

Vanhoilla puolueilla on teksteissä vakiintuneet käyttönimensä ja lyhenteensä, mutta toimiiko sama ”aakkosmankeli” uusilla, pohtii Ville Eloranta.

Avoimuus parantaisi palkkakeskustelua

Media-alan työn tulokset ovat kaikkien nähtävillä, mutta miksi työstä maksettava korvaus ei ole, kysyy Tytti Oras.

Taloutta tv-uutisissa kommentoineista poliitikoista yli 90 prosenttia miehiä

Muita miesvetoisia aiheita olivat muun muassa ulko- ja turvallisuuspolitiikka, sisäpolitiikka, vaalit ja teollisuus, ilmenee Joonas Lehtosen pro gradusta.

Väinöt sekaisin

Elettiin vuotta 1975. Olin Savon Sanomien kesätoimittajana Helsingissä. Etyk-hulinan lomassa tapahtui muutakin – muun muassa kesätoimittajan nimisekoilu, kirjoittaa Ilkka Vänttinen.

Sopimalla voi pelastaa työpaikan

Journalistiliiton juristi Sanna Nikula ei vieläkään ole varma, mikä sai työnantajan muuttamaan mielensä. Kertaalleen irtisanotulle löytyi kuitenkin uusi työ.

Koura- ja Bonnier-palkinnot jaettiin

KOURA-koulutusrahasto palkitsi tv-, radio- ja verkkosisältöjä kuudessa kategoriassa. Erikoispalkinnot saivat Ylen Sara Rigatellin ja MTV:n Timo Innasen jutut seksuaalisesta ahdistelusta ja häirinnästä.

Kainuulainen urheilumies on poissa

Kuolleita: Toimittaja Seppo Karppinen 9.1.1944 Kajaani – 7.12.2018 Kajaani

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta