Vinnande samarbete. Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund vid prisutdelning i januari i år.

Avslöjade Danmarks största bankskandal – belönades med Cavlingpriset

Cavlingpriset

Danmarks mest prestigfyllda journalistpris heter Cavlingprisen.

Det delas ut i januari varje år till en journalist eller en grupp av journalister som under året innan uppmärktsammats för sitt mod och sin talang.

Priset inrättades 1944 av Dansk Journalistforbund till minne av författaren och journalisten Henrik Cavling, som 40 år tidigare grundat fackförbundet. Priset delades för första gången ut 1945.

Nomineringar och val av pristagare hanteras av Cavlingkommittén, utsedd av Dansk Journalistförbund. Mottagare av priset ska vara medlemmar i denna fackförening.

JOURNALISTI
28.3.2019

Fayme Alm, text
Jonas Pryner Andersen/ Dansk journalistförbund, bild

Samarbetet mellan Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund fungerade väl, men det nationsöverskridande granskande arbetet krävde också råd och kunskapsdelning från kollegor runt om i världen.

Runt om i Europa bänkade sig en kväll i september 2017 ett tjugotal journalister runt sina mobiler för att ta en öl tillsammans. Samlingsplatsen var en tråd på Signal, appen som krypterar meddelanden. Mötet var ett välkommet gemensamt avbrott efter månaders granskning av hur stora summor svarta pengar passerat banker i olika länder för att tvättas vita.

Tre av journalisterna, Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund, var från danska Berlingske Tidende och kom att bli 2018 års Cavling-pristagare. Motivering var att de hade avslöjat Danmarks genom tiderna största bankskandal.

Den globala penningtvätten är omfattande. Varje år omsätts biljoner kronor när svarta pengar från illegala aktiviteter tvättas vita för att kunna användas till konsumtion eller till investeringar i legal affärsverksamhet. Processen gynnas av det moderna bankväsendets snabba elektroniska överföringar vilket fått många länder att skärpa lagstiftningen mot penningtvätt. Så även Danmark.

Vad de tre Berlingske-journalisterna granskat och avslöjat har de sammanfattat i en artikel som ger överblick. Här berättar de hur de gick till väga.


Ett tips från det östeuropeiska journalistnätverket OCCRP (Organized crime and corruption reporting project) väckte deras nyfikenhet. Hur kunde så stora mängder svarta pengar som flödade ut ur Ryssland hamna hos Danske Bank?

I mars 2017 arbetade Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund på Berlingskes grävande redaktion. Där och då började de granska oändliga mängder kontoutdrag utan att veta vad det skulle leda till.

Tipset gällde en konkret penningtvätt där banker på Cypern och i Lettland och så Danske

Bank, som tredje största bank, var inblandade i. De tre journalisterna undrade vad man känt till i Danske Bank och vilket ansvar man tagit.

”När vi satt igång med att granska kontoutdrag från banken kunde vi konstatera att mycket var dolt för våra ögon. Vad vi däremot kunde se var att banken bröt mot penningtvättslagen. Det som sker på ett företags bankkonto, ska avspegla dess verksamhet, men i många fall gjorde det inte det”, säger Eva Jung.

 

Detta blev upptakten till det som de tre journalisterna Bendtsen, Jung och Lund skulle komma att kalla den första delen av sin penningtvättsgranskning. Den skulle följas av vad de kallar en andra del, där svarta pengar från statliga verksamheter och statskontrollerade verksamheter i Azerbajdzjan hamnade i fickan på europeiska ämbetsmän och politiker.

”Här var det ett annat set av företag och det hela var också mer amatöristiskt arrangerat och därför ännu mer uppseendeväckande. Pengarna från Ryssland som hamnade hos en europeisk politiker är en hård och illustrativ historia, som berättar om korruption mitt i Europa”, säger Simon Bendtsen

 

Under hela förloppet var det enorma mängder data och transaktioner som skulle granskas för att kunna följa vilka transaktioner som gått via Danske Bank, hur Danske Bank agerat samt hur många varningar Danske Bank fått. En granskning som krävde både effektivitet och systematik, men de smidiga metoderna lyste med sin frånvaro.

”Det var svårt att få tag på teknik som funkar för det finns ingen smart eller lätt metod att hitta de mest explosiva transaktionerna på. Istället fick vi sitta och granska pdf-filer och Excel-dokument och använda oss av pivottabeller. När vi fann ett namn, googlade vi det, sökte i olika register och i databaser för att få fram mera. Ett enormt trist arbete”, säger Simon Bendtsen.

Samarbetet mellan de tre journalisterna på Berlingske fungerade väl, men det nationsöverskridande granskande arbetet krävde också råd och kunskapsdelning från kollegor runt om i världen som satt med samma uppdrag och blev något av en utmaning, berättar Eva Jung:

”Vi journalister i Europa fick hjälp av OCCRP med att skapa en egen Wiki där vi kunde dela upplysningar. Här fanns det inga dumma frågor att ställa, allt var fritt. Efterhand kom nya journalister från olika länder med. De fick liksom vi börja från scratch, men nu var det vi som fick förklara för dem. Det var en härlig känsla att både få och ge så mycket kollegial hjälp.”

 

Cavling-pristagarna slapp att bli pressade av sina källor under den tid på närmre två år som de granskade Danske Bank. Förmodligen för att de tre journalisterna vidtog de åtgärder som krävdes för att bevara källornas anonymitet.

”Vi arbetade mycket med källskydd och med namnskydd och har inte kommunicerat per telefon. Det är förmodligen anledningen till att våra källor inte satt press på oss att sluta skriva, även om de ibland varit bekymrade”, säger Eva Jung

Inte heller har huvudmännen utövat någon press eller visat på motstånd, fortsätter Eva Jung.

”De sätter sig över lag och rätt och bryr sig förmodligen inte. Pengarna har gått vidare.”

Och även om Bendtsen, Jung och Lund tror att de kan sätta upp banker på gråa eller svarta listor, så funkar fortfarande penningtvätt.

”Huvudmännen gömmer sig bakom strukturer, de är duktiga på det, och behöver fortfarande bankerna”, säger Simon Bendtsen.

 

Nu skriver de tre journalisterna tillsammans på en bok. Samarbetet dem emellan fungerar fortfarande bra, men bokskrivandet stöter ändå på patrull, säger Simon Bendtsen.

”Det är besvärligt, för det är en allvarlig sak för flera människor. Dessutom försöker många att putta oss i en bestämd riktning. Vi har pekat på några huvudmän, de är få av många, men vem var de? Var kom deras pengar ifrån? Ryktena surrar. Och vilken var deras roll i Danske Bank?

Det här kommer att pågå många år framöver. Penningtvätt på detta sätt är ett hav av banker och transaktioner, så vi tar gärna emot nya kontoutdrag.”

Cavlingpriset

Danmarks mest prestigfyllda journalistpris heter Cavlingprisen.

Det delas ut i januari varje år till en journalist eller en grupp av journalister som under året innan uppmärktsammats för sitt mod och sin talang.

Priset inrättades 1944 av Dansk Journalistforbund till minne av författaren och journalisten Henrik Cavling, som 40 år tidigare grundat fackförbundet. Priset delades för första gången ut 1945.

Nomineringar och val av pristagare hanteras av Cavlingkommittén, utsedd av Dansk Journalistförbund. Mottagare av priset ska vara medlemmar i denna fackförening.



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta