Hej arbetsgivare! Frilansaren är den lojalaste arbetstagaren du kan få

JOURNALISTI
12.12.2019

Liselott Lindström

Skribenten är Afrikastringer för Yle och SVT, bosatt i Nairobi.

Det känns ofta som om inte heller arbetsgivarna förstår att en frilans egentligen är billigare än en fast anställd då alla osynliga kostnader beaktas, skriver Liselott Lindström.

Få människor går med på att jobba för så dålig timlön som frilansjournalister förutsätts jobba för. Men vi gör det för att vi verkligen älskar vårt jobb.

I november publicerade Yle en stor granskning om bostadsförmedlare. Där framkom att många av dem betalar flera hundra eller upp till tusen euro per månad åt arbetsgivaren, bara för att få jobba! Jag kände att jag inte kunde bli riktigt lika bestört som många andra. Det lät rätt mycket som mitt liv.

När jag bestämde mig för att bli frilans på heltid för ett par år sedan förstod jag riskerna, men jag ville så gärna göra det jag brinner för.

 

Min hemstad Nairobi är en knutpunkt för frilansjournalister, och många knagglar sig fram genom att sälja till otaliga arbetsgivare för struntsummor. De betalar alla utgifter själv, söker stipendier om nätterna och våndas när ännu en uppdragsgivare inte brytt sig om att betala arvodet i tid. Förr var också jag nöjd så länge en frilansresa inte gick på minus.

Kontrasten till de anställda korrespondenterna är enorm. De får barnens skola betald, har partnern med som hemmaförälder, får dagpenning på sina arbetsresor, kör en fyrhjulsdriven jeep och bor stora hus i de lummiga förorterna till Nairobi.

 

Jag ligger där mitt emellan. Jag har inga garanterade inkomster, men två regelbundna uppdragsgivare som i främsta hand köper sina Afrika-nyheter av mig. Jag får resa rätt regelbundet och får resekostnaderna betalda. Men jag är frilans, och med det kommer alla känslor som frilanslivet för med sig.

En frilans har inte råd med dåliga dagar. Ryktet är allt man har och blir man stämplad som jobbig är det kört. Man jobbar helgdagar och övertid utan extra ersättning och man har aldrig betald semester. Man jobbar också ofta trots att man är sjuk. Ändå känner man att man är en dyr oangelägenhet.

När jag var i Etiopien hände flera oförutsägbara saker som gjorde att en del kostnader blev mycket högre än väntat. Jag funderade om det skulle vara bäst att betala själv – blir jag för dyr vill de inte skicka mig på resor längre. Jag valde till slut ändå att fakturera allt och hoppades det skulle finnas förståelse i andra ändan. Det fanns det som tur.

 

Många jämför löner med arvoden, trots att de är två helt olika saker. Det känns ofta som om inte heller arbetsgivarna förstår att en frilans egentligen är billigare än en fast anställd då alla osynliga kostnader beaktas. Jag betalar själv försäkringar, pensionsavgifter, resor till och från Finland, telefonräkningar, internet och annat jag behöver för att kunna jobba. På utrustning har jag lagt ut ungefär 12 000 euro.

Visst kan det kännas konstigt för en arbetstagare med månadslön att jag får 250 euro för att göra en live på TV – det tar ju bara två minuter! Men där ingår också allt osynligt arbete, som hundratals researchtimmar som kanske inte leder nån vart.

Det är få andra som går med på att jobba för så usel timlön som frilansjournalister förutsätts jobba för. Men det borde vara i alla fastanställdas intresse att se till att frilansarna får tillräckligt betalt. Om arbetsgivaren inser att frilansarna är billigare är det ju vettigare att utlokalisera allt. För det finns inte en lojalare arbetstagare än en frilansjournalist.



5 2021
Arkisto

Ensin ne hakivat journalistit. Silloin me sanoimme, että tämä ei käy.

Meidän suomalaisten pitää auttaa kollegoja muissa maissa. Se on oikein, mutta samalla autamme myös itseämme, kirjoittaa päätoimittaja Maria Pettersson.

Teit paikallisesta varuskunnasta 46-sivuisen erikoisliitteen, koska fanitat armeijaa, Pasi Koivumaa

Karjalaisen päätoimittaja on toimituksessa pidetty hahmo, mutta epäilee Stalinin ja Hitlerin ajatelleen itsestään samoin.

Näin saat kesätyöstäsi kaiken irti

Kokeneet toimittajat jakavat vinkit kesätyöntekijöille. Näillä pääset paremmin alkuun kesätöissä ja kenties koko urallasi.

Mitä journalistin pitää ymmärtää työnantajansa taloudesta?

Iso osinko voi olla hälytysmerkki – tai törkeilyä, jos yrityksessä on samaan aikaan menossa rankka säästöohjelma, kirjoittavat Annukka Oksanen ja Elina Yrjölä.

Journalisternas och hjälporganisationernas relation är problematisk

För några år sedan jobbade jag som frivillig informatör för en finsk organisation i Uganda. Det var en upplevelse jag aldrig skulle vilja ha ogjord – men inte heller göra om, skriver Liselott Lindström.

En onnistunut pilaamaan suomen kielen sääntöjä

Kun minut pyydettiin median edustajaksi suomen kielen lautakuntaan, eräs Helsingin Sanomien lukija ei vaikuttanut vilpittömän ilahtuneelta, kirjoittaa Ville Eloranta.

Kyselytunnilla valtuutetut kysyivät hallitukselta ja toimistolta liiton toimintaan ja linjauksiin liittyviä kysymyksiä. Puheenjohtaja Hanne Aho vastaa etäyhteyksin osallistuneille valtuutetuille.

Journalistiliiton kevätvaltuusto toivoi joustoa työhön

Valtuutetut toivoivat liiton edistävän etätyömahdollisuuksia myös korona-ajan jälkeen.

Media keskittyi – pitäisikö myös Journalistiliiton jäsenyhdistysten yhdistää voimansa?

Median ja työn muutokset vähentävät sijainnin merkitystä toiminnan järjestämisessä, kirjoittaa Tapio Räihä.

Kova kiire tarkastajan juttusille

Kun poliisi pysäytti toimittajan ja kuvaajan nopeusratsiaan, Mika Heikkilä turvautui pieneen valkoiseen valheeseen.

Luja ja luotettava pohjalainen

Toimittaja Päivi Leppilahti 23. 6. 1960 Teuva – 21. 3. 2021 Kankaanpää

Lehtikuvauksen uranuurtaja

Kuolleita: Kuvapäällikkö Antti Suominen 16. 9. 1938 Pori – 9. 4. 2021 Ulvila

Laajasti urheilusta ja liikunnasta

Kuolleita: Urheilutoimittaja Erkki Poutanen 19. 11. 1950 Jyväskylä – 4. 4. 2021 Tuusula

Monen lajin mestari

Kuolleita: Toimittaja Matti Korhonen 28. 11. 1928 Liminka – 1. 3. 2021 Oulu

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta