Ormen äter sin svans

JOURNALISTI
31.1.2019

Dan Lolax

Twitter: @danlolax

Skribenten är samhällsredaktör på Åbo Underrättelser.

Varför väcker Liike Nyt intresse? För att nyhetsmedierna bevakar den. Vi är en orm som äter sin egen svans, skriver Dan Lolax.

De senaste veckorna har jag blivit ordentligt trött på oss journalister och vår bransch.

Trött på flåset, på perspektivlösheten och historielösheten, på tyckandet och åsiktssnickrandet och på den ritualistiska självkritik som betydelselöst avrundar nyhetscykeln.

I ett virtuellt utrymme kämpar vi om plats med varandra – men också med slipade politiker och egentliga sakkunniga, liksom med självutnämnda experter och nättroll.

Allt upprepas om och om igen på en glidande skala av nyheter av större och mindre vikt; allt tär på journalistikens trovärdighet.

Jag vet att det finns bra journalistik, mer så än för 10 – 20 år sedan. Men samtidigt kan jag inte låta bli att undra: Har vi målat in oss i ett hörn genom att låta brådskan och klicken styra?

 

MTV Uutisets nyhetschef Jussi Kärki skriver ärligt att Hjallis Harkimo har medierna i sitt ledband (21. 1). Leder den insikten till förändring? Nej, för i nästa mening skriver Kärki att Liike Nyt väcker intresse, och att det är ett nyhetskriterium.

Varför väcker gruppen intresse? För att nyhetsmedierna bevakar den. Vi är en orm som äter sin egen svans.

Vi döper riksdagsval till ”klimatval” och sedan till ”invandrarval” och nästa månad till något annat, som om vår uppgift var att göra varumärken, och som om vi tvivlar på att folk klarar av att hålla mer än en tanke i huvudet samtidigt.

På grund av oss kanske de snart inte kan det.

Värst av allt: vi flåsar. Vi förlorar sinnet för proportioner och vi drar slutsatser där inga ännu finns att dra, av rädsla för att någon annan hinner dra dem före oss. Vi glömmer vår viktigaste uppgift: att ställa frågor och ifrågasätta.

Vad hjälper det att Yles Päivi Happonen sakligt sätter brotten i Uleåborg i perspektiv (18. 1), och ifrågasätter polisens sätt att informera om misstankarna, när det sker en vecka efter att skadan redan är skedd?

Vad hjälper en sådan tillbakablick när ett avgörande problem är att journalistkårens flockmentalitet gör det omöjligt för analysen att gå hand i hand med rapporteringen?

 

Ja vi ska skärskåda polisens sätt att informera men – här är en idé – tänk om vi gjorde det när polisen rapporterar i stället för att en vecka senare beskylla den för frågor som vi inte ställde.

Sexuellt våld mot kvinnor i Finland har länge påtalats som en fråga om mänskliga rättigheter. Hur ofattbart är det inte då att vår regering, i kölvattnet av en besinningslös rapportering om Uleåborgsfallen, utreder om Finland kan tumma på internationella avtal om dessa rättigheter?

Hur ofattbart är det inte att en sådan populism hejas på av dem som önskar att kvinnor som påtalar mänskliga rättigheter ska våldtas?

Vad hjälper det då att Helsingin Sanomats redaktionschef Jussi Pullinen föredömligt på Twitter (18. 1) öppnar upp arbetet med nyheten om regeringens utredning?

Vad hjälper det om journalister framstår som sansade endast i jämförelse med en spritt språngande galen regering?

Den avvägda journalistiken släntrar efter. Den är en falnande glöd, det sista man ser innan mörkret omsluter en gammal nyhet – och sedan kan en ny nyhetscykel ta vid.

Det gör att vi inte kan hantera komplexa frågor med den seriositet som de förtjänar.

Jag vet att jag inte erbjuder lösningar. Jag återkommer till det. Ha överseende med en trött journalist.



6 2019
Arkisto
Ylessä työskentelevät Seurin veljekset löysivät toisensa aikuisuuden kynnyksellä. Ville (oik.) vei Ollin alaikäisenä Helsingin baareihin.” kuva: Jaakko Martikainen

Miltä tuntuu, kun haastateltavat kuvittelevat jatkuvasti puhuvansa veljelle?

Tai kun joutuu kilpailemaan perheenjäsenen kanssa saman alan työpaikoista? Toimittajina työskentelevät sisarusparit avasivat perhe- ja työsuhteitaan.

Jos työnantaja ei ole uskollinen, ei työntekijänkään tarvitse olla

”Työntekijän ei ole järkevää sitoutua tai joustaa enempää kuin työpaikka on valmis sitoutumaan ja joustamaan”, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Ylelle vinoilu loppuu sinun vahtivuorollasi, Johanna Lahti?

Johanna Lahti aloittaa marraskuussa Ilta-Sanomien uutena vastaavana päätoimittajana. ”Kiroiluni on asettunut sellaiselle tasolle, että minut voi päästää huoletta myös kalustettuihin huoneisiin.”

Lukijat maksavat luottamuksesta, epäpuhtaasta journalismista ja fermentointikursseista

Journalismia on aina rahoitettu muullakin kuin hardcore-uutisilla. Journalistien on vain vaikea myöntää sitä, kirjoittavat Annukka Oksanen ja Elina Yrjölä.

Näin syntyvät media-alan työehtosopimukset

Paljonko saat palkkaa, kuinka pitkä lomasi on ja joudutko tekemään kiky-tunteja? Muun muassa nämä kysymykset ratkaistaan syksyn ja talven tes-neuvotteluissa. Näin neuvotteluvalmistelut etenevät.

Maryan Abdulkarim on muun muassa kolumnisti, käsikirjoittaja, kirjailija ja taiteilija. ”Tätä urapolkua en osannut suunnitella, vaan asiat ovat seuranneet toisiaan. Kun joku pyytää mukaan johonkin, mietin aina, olenko riittävän hyvä tähän. Mutta kun epäilyistään huolimatta lähtee mukaan, huomaa, että okei – minusta on myös tähän.”

Miksi vähemmistön asiat näyttäytyvät enemmistön kiusana, kysyy Maryan Abdulkarim

”Sysäys ajatusteni sanallistamiseen oli Helsingin Sanomien juttu, jossa lukija kysyi, miksi suihku ja vessanpönttö sijoitetaan kylpyhuoneessa vierekkäin niin, että sukat kastuvat, ja arkkitehti vastasi, että esteettömyysmääräysten takia.”

Pari klikkausta voittaa pään raapimisen

”Arvailu ja kritiikitön googlailu ovat journalismissa edelleen turhan yleisiä menetelmiä varsinkin kiireessä. Ilahduttavan moni toimittaja on kuitenkin vähitellen löytänyt luotettavat verkkopalvelut”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Emojier som journalistik

”Uppdateringen är mångas första kontakt med den journalistik som följer och att fånga läsarens uppmärksamhet är i det här fallet att färga den”, skriver Dan Lolax.

Huolellinen töistä sopiminen helpottaa asiakkaan ja freelancerin elämää

Vaikka ulkoistettaessa työstä halutaan eroon, työn suunnittelu ei saisi päättyä ostajan päässä siihen, kun päätös ulkoistamisesta tehdään, kirjoittaa Hanna Kokkonen.

Raskaus ei ole syy olla jatkamatta määräaikaisuutta

”Raskauden tai äitiyden takia voi tulla helposti syrjityksi huomaamattaan. Aina työnantajakaan ei ymmärrä tekevänsä väärin”, kirjoittaa Journalistiliiton lakimies Rami Lindström.

Tommy Pohjola on kokenut penkoja

Tommy Pohjola aloittaa Journalistin määräaikaisena toimittajana 2. syyskuuta.

Alaston paparazzi nappasi uutiskuvan

”Vielä vettä tippuen kaivoin kameran laukusta, vaihdoin zoomin ja otin matalan tähtäysasennon kylmälle ikkunalaudalle”, kirjoittaa Jukka Järvelä.

Intohimoinen tekniikkatoimittaja

Kuolleita: Toimittaja Tero Lehto 25. 5. 1978 Espoo – 3. 7. 2019 Helsinki

Kotiseutu- ja paikallislehtimies

Kuolleita: paikallislehtimies Kurt Ratia 28. 9. 1943 Lahti – 11. 3. 2019 Hyvinkää

Intohimona radio

Kuolleita: toimittaja Heikki Peltonen 27. 6. 1947 Uusikaupunki – 3. 7. 2019 Merikarvia

Toimittajasta jäi muisto itärajalle

Kuolleita: toimittaja Urho Kinnunen 28. 6. 1930 Ilomantsi – 18. 6. 2019 Ilomantsi

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta