För tio år sedan var Jannike Store planeringschef på Radio Vega. I dag är hon teatertekniker på Unga Teatern och elektriker med det egna bolaget ”Käringen med strömmen”. På teatern gör hon allt från scenografier till kluriga tekniska lösningar. Hon har bland annat konstruerat radiostyrda höns (Pettson och Findus) och självlysande äpplen (Mio min Mio).

”De mest givande kaffepauserna finns på raksan”

JOURNALISTI
31.1.2019

Lina Laurent, text
Karl Vilhjálmsson, foto

De bytte bransch, men har haft stor nytta av sin journalistiska bakgrund. Möt Jannike Store, Eva Hagman och Sanne Wikström som alla valde ”Plan B”.

Teatertekniker Jannike Store arbetar med en hemlig lucka som behövs för att Alice (i Underlandet), ska kunna försvinna som genom ett trollslag i en rutmönstrad gång. Det är en månad till premiären för Unga teaterns nya musikal och scenen är fylld av halvfärdiga konstruktioner. Jannike Store har byggt en stor del av dem, enligt scenografen Janne Siltavuoris ritningar.

För drygt tio år sedan var Jannike Store planeringschef på Radio Vega med det övergripande ansvaret för sändningen. Hon hade börjat på Svenska Yle den vanliga vägen, som reporter på Radio Extrem, dit hon sökte sig ”av en slump”. Sedan blev hon producent för aktualiteter och flyttade småningom över till Vega där hon blev planeringschef. Det sista året på Svenska Yle, 2008, var hon både planeringschef och vikarierade kanalchefen, med det övergripande ansvaret för innehållet.

”Efter det kände jag att jag kunde be om alterneringsledighet utan att skämmas”.

Jannike Store har alltid byggt och jobbat med händerna på fritiden. Under alterneringsledigheten stod valet mellan timmerman och elektriker. Valet föll på det senare.

”Dels för att jobbsituationen är bra, dels för att inte vem som helst kan bli elektriker – man behöver utbildning och tillstånd. Jag var också en god bit över 40 och tänkte att timmerman i längden kunde bli för tungt fysiskt.”

Redan i början av studierna tänkte Jannike Store att hon säger upp sig från Yle ifall hon trivs. Det gjorde hon och fick jobb dagen efter att hon utexaminerats.

”Jag var inte den bästa elektrikern, men fick genast jobb på företaget där jag gjort praktik. Chefen sade att jag med mina sociala kunskaperna stack ut.”

Fördelarna av att ha jobbat i mediebranschen är många, säger Jannike Store. Tack vare social kompetens och en bred allmänbildning har hon lätt för att småprata med kunderna. Hon har också lätt för att lära sig nytt, söka information och sålla fram det mest relevanta.

”Jag är ganska snabb på att scanna in helheter och det har varit till stor hjälp.”

Jannike Store har jobbat på Unga Teatern sedan 2015. Vid sidan om jobbar hon som elektriker via eget företag. När Jannike Store är i sin verkstad eller på en byggplats är radion alltid på. Hon lyssnar främst på Ylen Ykkönen men byter vid givna klockslag till Vega för att få nyheterna. Hon är en storkonsument av podcastar, följer med Yle, Hufvudstadsbladet, Helsingin Sanomat och framför allt Yles Text-tv – och har mycket synpunkter på journalistiken.

”Kravet på konsumenten har blivit vansinnigt stort. Man ska kunna skilja på vad som kan vara sant och vad som inte är det.”

Jannike Store tycker också att redaktionerna borde bli bättre på att lyfta upp komplexiteten i olika frågor.

”Lite provokativt kan jag säga att det på en byggarbetsplats finns fler röster och fler intressanta åsikter än det fanns på redaktionens morgonmöte, som var hur roligt som helst men ofta tyckte vi alla ganska lika. De mest givande kaffepauserna finns på raksan (byggplatsen)”.

Saknar du journalistiken?

”Absolut. Jag har ett brinnande samhällsintresse och skulle vilja delta i samhällsdebatten. Jag kunde i sinom tid bli den nya Jutta Zilliacus i De äldres råd, den som berättar hur saker och ting ligger till på riktigt.”

 

Eva Hagman svarar i telefon i hemmet i Ekenäs. Hon har nyligen kommit hem från tre intensiva närstudiedagar vid yrkeshögskolan Novia i Åbo. Eva Hagman var tidigare journalist på Västra Nyland. I dag studerar hon till socionom och räknar med att bli klar till sommaren. Framför sig har hon ännu sitt examensarbete (om ensamhet) och sin sista praktikperiod.

Eva Hagman är en av dem som blev uppsagda under KSF Medias stora nedskärningar i augusti 2016.

Tanken på att hon ville lära sig något nytt hade funnits där länge, liksom även en känsla av att jobbet som journalist kanske inte skulle vara för evigt. Redan 2014 hade Eva Hagman börjat se sig om efter alternativ. Med familj, barn i skolan och bostadslån konstaterade hon att det inte fick ta alltför lång tid att studera till ett nytt yrke. Hon hittade till slut socionomstudierna, men planerna låg på is några år. I mars 2016 ansökte Eva Hagman om en studieplats och sedan kom samarbetsförhandlingen där hon miste jobbet.

Den största skillnaden mellan studierna och arbetet som journalist, finns enligt Eva Hagman i förhållningssättet till problem.

”När man läser socialt arbete talas det mycket om resursförstärkande arbete och till exempel resursstarka barn. Man ska se det som är bra och vad som fungerar, även om det finns problem. Nyhetsjournalistik är rätt problemorienterad och det har varit utmanande att tänka i nya banor.”

Hur har ditt journalistiska kunnande hjälpt dig?

”Många har sagt att jag har det så lätt eftersom jag kan skriva. Visst kan jag formulera mig men skrivandet är annorlunda, man ska ha referenser till källor och hänvisa på ett visst sätt.”

Eva Hagman konstaterar ändå att hon tack vare den långa arbetskarriären, med ständiga deadlines, har vissa rutiner som hjälper i studierna.

”Jag gör någonting varje dag. Jag väntar inte på helig inspiration.”

 

Snön täcker marken och temperaturen ligger rejält under noll. Sanne Wikströms tankar är redan stadigt fästa på våren och den kommande odlingssäsongen. Hon planerar att experimentera med vindruvor och ingefära.

”Ingefäran man får köpa i butiken är så dålig.”

För fem år sedan ägnade sig Sanne Wikström också åt odling, men då var det främst en fritidssysselsättning. Till vardags var hon nyhetschef på Västra Nyland. Visserligen hade hon studerat till trädgårdsmästare vid sidan om arbetet och fått klart för sig att hon ville byta bransch.

”Det såg mörkt ut i mediebranschen.”

När KSF Media 2014 genomförde ett sparprogram valde Sanne Wikström att gå frivilligt genom en ”paketlösning”.

”Jag tror att det är nyttigt att bryta sig ur sin bekvämlighetszon, både som journalist och som person. Man blir lätt fast i en stress som ingen mår bra av.”

Sanne Wikström valde att börja studera till hortonom vid Hämeen ammattikorkeakoulu. Sin examen torde hon få på våren. Att gå över språkgränsen var ett medvetet val, för att pröva på något nytt. Hon ville fördjupa sig i livsmedelsproduktion, som är ett stort och globalt ämne, och tänkte att specialkunskapen skulle komma till nytta som frilansjournalist. Drömjobbet kombinerar forskning och journalistisk kunskap.

”Jag vill jobba med att popularisera forskning, men det kräver att man kan tillräckligt om forskarnas värld. Jag tror också att det finns kunder som behöver frilansar som kan odling och bioekonomi.”

Vid sidan om studierna har Sanne Wikström jobbat med olika frilansuppdrag, via den egna firman Punkt. Från mars 2018 har hon också jobbat deltid som projektkoordinator på Lantmäteriverkets forskningsenhet Geodatacentralen. Den journalistiska bakgrunden har varit till stor nytta både i studierna och i arbetet som projektkoordinator.

”Framför allt har jag vanan att ta reda på saker och så har jag vanan att kunna kontakta vilka människor som helst.”



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta