För tio år sedan var Jannike Store planeringschef på Radio Vega. I dag är hon teatertekniker på Unga Teatern och elektriker med det egna bolaget ”Käringen med strömmen”. På teatern gör hon allt från scenografier till kluriga tekniska lösningar. Hon har bland annat konstruerat radiostyrda höns (Pettson och Findus) och självlysande äpplen (Mio min Mio).

”De mest givande kaffepauserna finns på raksan”

JOURNALISTI
31.1.2019

Lina Laurent, text
Karl Vilhjálmsson, foto

De bytte bransch, men har haft stor nytta av sin journalistiska bakgrund. Möt Jannike Store, Eva Hagman och Sanne Wikström som alla valde ”Plan B”.

Teatertekniker Jannike Store arbetar med en hemlig lucka som behövs för att Alice (i Underlandet), ska kunna försvinna som genom ett trollslag i en rutmönstrad gång. Det är en månad till premiären för Unga teaterns nya musikal och scenen är fylld av halvfärdiga konstruktioner. Jannike Store har byggt en stor del av dem, enligt scenografen Janne Siltavuoris ritningar.

För drygt tio år sedan var Jannike Store planeringschef på Radio Vega med det övergripande ansvaret för sändningen. Hon hade börjat på Svenska Yle den vanliga vägen, som reporter på Radio Extrem, dit hon sökte sig ”av en slump”. Sedan blev hon producent för aktualiteter och flyttade småningom över till Vega där hon blev planeringschef. Det sista året på Svenska Yle, 2008, var hon både planeringschef och vikarierade kanalchefen, med det övergripande ansvaret för innehållet.

”Efter det kände jag att jag kunde be om alterneringsledighet utan att skämmas”.

Jannike Store har alltid byggt och jobbat med händerna på fritiden. Under alterneringsledigheten stod valet mellan timmerman och elektriker. Valet föll på det senare.

”Dels för att jobbsituationen är bra, dels för att inte vem som helst kan bli elektriker – man behöver utbildning och tillstånd. Jag var också en god bit över 40 och tänkte att timmerman i längden kunde bli för tungt fysiskt.”

Redan i början av studierna tänkte Jannike Store att hon säger upp sig från Yle ifall hon trivs. Det gjorde hon och fick jobb dagen efter att hon utexaminerats.

”Jag var inte den bästa elektrikern, men fick genast jobb på företaget där jag gjort praktik. Chefen sade att jag med mina sociala kunskaperna stack ut.”

Fördelarna av att ha jobbat i mediebranschen är många, säger Jannike Store. Tack vare social kompetens och en bred allmänbildning har hon lätt för att småprata med kunderna. Hon har också lätt för att lära sig nytt, söka information och sålla fram det mest relevanta.

”Jag är ganska snabb på att scanna in helheter och det har varit till stor hjälp.”

Jannike Store har jobbat på Unga Teatern sedan 2015. Vid sidan om jobbar hon som elektriker via eget företag. När Jannike Store är i sin verkstad eller på en byggplats är radion alltid på. Hon lyssnar främst på Ylen Ykkönen men byter vid givna klockslag till Vega för att få nyheterna. Hon är en storkonsument av podcastar, följer med Yle, Hufvudstadsbladet, Helsingin Sanomat och framför allt Yles Text-tv – och har mycket synpunkter på journalistiken.

”Kravet på konsumenten har blivit vansinnigt stort. Man ska kunna skilja på vad som kan vara sant och vad som inte är det.”

Jannike Store tycker också att redaktionerna borde bli bättre på att lyfta upp komplexiteten i olika frågor.

”Lite provokativt kan jag säga att det på en byggarbetsplats finns fler röster och fler intressanta åsikter än det fanns på redaktionens morgonmöte, som var hur roligt som helst men ofta tyckte vi alla ganska lika. De mest givande kaffepauserna finns på raksan (byggplatsen)”.

Saknar du journalistiken?

”Absolut. Jag har ett brinnande samhällsintresse och skulle vilja delta i samhällsdebatten. Jag kunde i sinom tid bli den nya Jutta Zilliacus i De äldres råd, den som berättar hur saker och ting ligger till på riktigt.”

 

Eva Hagman svarar i telefon i hemmet i Ekenäs. Hon har nyligen kommit hem från tre intensiva närstudiedagar vid yrkeshögskolan Novia i Åbo. Eva Hagman var tidigare journalist på Västra Nyland. I dag studerar hon till socionom och räknar med att bli klar till sommaren. Framför sig har hon ännu sitt examensarbete (om ensamhet) och sin sista praktikperiod.

Eva Hagman är en av dem som blev uppsagda under KSF Medias stora nedskärningar i augusti 2016.

Tanken på att hon ville lära sig något nytt hade funnits där länge, liksom även en känsla av att jobbet som journalist kanske inte skulle vara för evigt. Redan 2014 hade Eva Hagman börjat se sig om efter alternativ. Med familj, barn i skolan och bostadslån konstaterade hon att det inte fick ta alltför lång tid att studera till ett nytt yrke. Hon hittade till slut socionomstudierna, men planerna låg på is några år. I mars 2016 ansökte Eva Hagman om en studieplats och sedan kom samarbetsförhandlingen där hon miste jobbet.

Den största skillnaden mellan studierna och arbetet som journalist, finns enligt Eva Hagman i förhållningssättet till problem.

”När man läser socialt arbete talas det mycket om resursförstärkande arbete och till exempel resursstarka barn. Man ska se det som är bra och vad som fungerar, även om det finns problem. Nyhetsjournalistik är rätt problemorienterad och det har varit utmanande att tänka i nya banor.”

Hur har ditt journalistiska kunnande hjälpt dig?

”Många har sagt att jag har det så lätt eftersom jag kan skriva. Visst kan jag formulera mig men skrivandet är annorlunda, man ska ha referenser till källor och hänvisa på ett visst sätt.”

Eva Hagman konstaterar ändå att hon tack vare den långa arbetskarriären, med ständiga deadlines, har vissa rutiner som hjälper i studierna.

”Jag gör någonting varje dag. Jag väntar inte på helig inspiration.”

 

Snön täcker marken och temperaturen ligger rejält under noll. Sanne Wikströms tankar är redan stadigt fästa på våren och den kommande odlingssäsongen. Hon planerar att experimentera med vindruvor och ingefära.

”Ingefäran man får köpa i butiken är så dålig.”

För fem år sedan ägnade sig Sanne Wikström också åt odling, men då var det främst en fritidssysselsättning. Till vardags var hon nyhetschef på Västra Nyland. Visserligen hade hon studerat till trädgårdsmästare vid sidan om arbetet och fått klart för sig att hon ville byta bransch.

”Det såg mörkt ut i mediebranschen.”

När KSF Media 2014 genomförde ett sparprogram valde Sanne Wikström att gå frivilligt genom en ”paketlösning”.

”Jag tror att det är nyttigt att bryta sig ur sin bekvämlighetszon, både som journalist och som person. Man blir lätt fast i en stress som ingen mår bra av.”

Sanne Wikström valde att börja studera till hortonom vid Hämeen ammattikorkeakoulu. Sin examen torde hon få på våren. Att gå över språkgränsen var ett medvetet val, för att pröva på något nytt. Hon ville fördjupa sig i livsmedelsproduktion, som är ett stort och globalt ämne, och tänkte att specialkunskapen skulle komma till nytta som frilansjournalist. Drömjobbet kombinerar forskning och journalistisk kunskap.

”Jag vill jobba med att popularisera forskning, men det kräver att man kan tillräckligt om forskarnas värld. Jag tror också att det finns kunder som behöver frilansar som kan odling och bioekonomi.”

Vid sidan om studierna har Sanne Wikström jobbat med olika frilansuppdrag, via den egna firman Punkt. Från mars 2018 har hon också jobbat deltid som projektkoordinator på Lantmäteriverkets forskningsenhet Geodatacentralen. Den journalistiska bakgrunden har varit till stor nytta både i studierna och i arbetet som projektkoordinator.

”Framför allt har jag vanan att ta reda på saker och så har jag vanan att kunna kontakta vilka människor som helst.”



3 2019
Arkisto

Inhimillinen erehdys

Toimittaja Ilkka Pernu luuli päässeensä unelmaduuniin, mutta huomasi pian antaneensa journalistin ammattitaitonsa markkinointiviestinnälle. Entistä useampi toimittaja tekee journalismin ohella konsultointia ja muuta viestintätyötä. Heikentääkö se median uskottavuutta?

”Joka jutussa on oltava ilmastonäkökulma”

Vihreän Langan päätoimittajan Riikka Suomisen mukaan media alisuorittaa ilmastonmuutoksen.

Kansainvälinen kuvajournalismi vaatii lentämistä – siksi siitä on luovuttava, sanoo Touko Hujanen

Ilmastonmuutosnäkökulma lävisti Vuoden kuvajournalistin koko työn ja arjen.

Oikeasti haluaisit olla muotitoimittaja, Pekka Mervola

Keskisuomalaisen päätoimittaja kirjoittaa paljon kolumneja, joista syntyy usein kohuja. Ylestä hän puhuu pomonsa kanssa korkeintaan kerran kuussa.

Toimittajien keskiluokkaisuus vaikuttaa uutisointiin köyhiä koskevista laeista

Toimittajat unohtivat sote-uudistuksesta sosiaalipalveluiden puolen. Sen unohtivat myös lainsäätäjät, mutta eipä heitä siitä juuri tiedotusvälineissäkään muistuteltu. Miksi olisi, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Jukka Koivulan, 32, mielestä Jyväskylän kaltaiset yliopistokaupungit häviävät siinä, etteivät työllistä kouluttamiaan toimittajia niin hyvin kuin voisivat. Itse hän muutti Jyväskylään reilu neljä vuotta sitten Maaseudun Tulevaisuuden aluetoimittajaksi.

Yli tuhat kolmekymppistä katosi

Kolmekymppisissä on käynyt media-alalla kato, kertovat Journalistiliiton ja työnantajien tilastot. Taantuma teki alalle tulosta vaikeaa.

Hanna Ilkko maskeeraa näyttelijä Hannu-Pekka Björkmanin Nyrkki-tv-sarjan kuvauksissa Vantaalla.

"Luulin että puuteroit vaan neniä"

Maskeeraajan täytyy tietää, mitä seuraavassa kohtauksessa tapahtuu.

Stark röst. Samar Yazbek var det stora affischnamnet på årets upplaga av Umeå Littfest, där hon berättade om situationen i Syrien och arbetet med boken Nitton kvinnor – Berättelser om syriskt motstånd.

Samlar in berättelser om motståndet

Samar Yazbek låter nitton kvinnor berätta om de fasor de upplevde under Syriekrisens första år.

Koulutusmyynnistä lisätuloja mediataloille

Mediatalot tekevät lisäbisnestä kouluttamalla yrityksiä ja viranomaisia. ”On eduksi journalismille, mitä paremmin sekä haastattelija että haastateltava osaavat hommansa”, Tekniikan Maailman päätoimittaja Reijo Ruokanen sanoo.

Ylen karjalankielinen freelancer Natalia Giloeva pitää karjalankielisiä uutisia päätyönään. Häntä ilahduttaa, että esimerkiksi uutisia varten luotu počinruočči eli siansaksa on levinnyt muiden karjalankielisten käyttöön. ”Haluaisin että karjalaiset vaikuttaisivat itse kieleensä, ettei sitä tekisi ainoastaan kääntäjä tai lautakunta.”

Kuibo parem karjalakse?

Vähemmistökielen sanasto kasvaa käännösuutisilla ja Facebook-kyselyillä.

Näin syntyy Ylen Tulosilta

Eduskuntavaali-illan tv-lähetyksen valmistelu alkaa melkein vuotta ennen h-hetkeä. Vaali-iltana on töissä satoja yleläisiä.

Zeldan viides, kulisseja käsittelevä numero syntyy paljolti sähköisten viestimien varassa, koska Hanna Valle opiskelee Amsterdamissa. Aiempien numeroiden teemat ovat ruumis, rakkaus, valta ja mieli. ”Zeldan lähtökohta on feministinen, mutta annamme tilaa käsitellä monenlaisia tuntemuksia ja havaintoja. On hienoa laajentaa lukijoiden näkemystä maailmasta ja rakenteista, jotka siihen vaikuttavat.”

Vapaaehtoisten kokeilujen koti

Visuaalinen suunnittelija Hanna Valle halusi rakentaa ympärilleen yhteisön, jonka kanssa käsitellä tärkeitä aiheita. Syntyi verkkolehti Zelda.

Vikesin toiminnanjohtaja Auli Starck vieraili maaliskuussa Myanmarissa Yangon Film Schoolissa. Maan poliittisesta tilanteesta huolimatta opiskelijat ovat pystyneet tekemään myös kriittisiä dokumentteja. Kuvassa on Starckin kanssa koulun henkilökuntaa, opiskelijoita ja valmistuneita, jotka ovat edelleen mukana sen toiminnassa, vasemmalta Nwaye Zar Che Soe, Wai Mar Nyunt, Lindsey Merrison, Aleksandra Minkiewicz, Starck, Soe Arkar Htun, Khin Myanmar.

Kokoaan suurempi "nollaseiska"

Viestintä ja kehitys -säätiö moninkertaistaa journalisteilta kerätyn solidaarisuusrahan. Kuluva vuosi on Vikesin viidestoista.

Vinnande samarbete. Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund vid prisutdelning i januari i år.

Avslöjade Danmarks största bankskandal – belönades med Cavlingpriset

Samarbetet mellan Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund fungerade väl, men det nationsöverskridande granskande arbetet krävde också råd och kunskapsdelning från kollegor runt om i världen.

Terveystiedon toimittaja

Uusi päätoimittaja Anne Lahnajärvi haluaa Mediuutisten tuottavan lääkäreiden puheenaiheet.

Apua ammatillisiin unelmiin

Haaveiletko tietokirjan kirjoittamisesta, valokuvanäyttelystä tai opintomatkasta? Journalisti listaa apurahoja journalisteille, kuvittajille ja kääntäjille.

Journalisti täyttää huhtikuussa 95 vuotta. ”Vuosien saatossa lehti on muuttunut järjestökentän rasahdusten raportoijasta koko median, journalismin ja viestintäalan suuntaa kommentoivaksi ja muokkaavaksi voimaksi”, sanoo päätoimittaja Maria Pettersson.

Journalistin paperiversio uudistui, verkkolehti uudistuu seuraavaksi

Päätoimittaja Maria Pettersson lupaa alan syvällistä arviointia ja reilua mediakritiikkiä.

När intrycket är färgat

Fullständig objektivitet är en platonsk idé men hurdant intryck journalisten gör är hårdvaluta. Lämnar intrycket en partifärg är devalveringen i full gång, skriver Dan Lolax.

Tähtien määrä katosi puolueen nimestä

Vanhoilla puolueilla on teksteissä vakiintuneet käyttönimensä ja lyhenteensä, mutta toimiiko sama ”aakkosmankeli” uusilla, pohtii Ville Eloranta.

Avoimuus parantaisi palkkakeskustelua

Media-alan työn tulokset ovat kaikkien nähtävillä, mutta miksi työstä maksettava korvaus ei ole, kysyy Tytti Oras.

Taloutta tv-uutisissa kommentoineista poliitikoista yli 90 prosenttia miehiä

Muita miesvetoisia aiheita olivat muun muassa ulko- ja turvallisuuspolitiikka, sisäpolitiikka, vaalit ja teollisuus, ilmenee Joonas Lehtosen pro gradusta.

Väinöt sekaisin

Elettiin vuotta 1975. Olin Savon Sanomien kesätoimittajana Helsingissä. Etyk-hulinan lomassa tapahtui muutakin – muun muassa kesätoimittajan nimisekoilu, kirjoittaa Ilkka Vänttinen.

Sopimalla voi pelastaa työpaikan

Journalistiliiton juristi Sanna Nikula ei vieläkään ole varma, mikä sai työnantajan muuttamaan mielensä. Kertaalleen irtisanotulle löytyi kuitenkin uusi työ.

Koura- ja Bonnier-palkinnot jaettiin

KOURA-koulutusrahasto palkitsi tv-, radio- ja verkkosisältöjä kuudessa kategoriassa. Erikoispalkinnot saivat Ylen Sara Rigatellin ja MTV:n Timo Innasen jutut seksuaalisesta ahdistelusta ja häirinnästä.

Kainuulainen urheilumies on poissa

Kuolleita: Toimittaja Seppo Karppinen 9.1.1944 Kajaani – 7.12.2018 Kajaani

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta