Hängmattan hägrar också för förlagsredaktören

Alla texter som ska ges ut i bokform behöver redigeras av proffs. Den som försöker ta en genväg riskerar att boken blir full av stavfel och upprepningar.

Slutspurt i juni. För en förlagsredaktör är sommaren en intensiv period. Alla böcker som ska ut till höstens bokmässor måste gå i tryck senast under juni. ”Innan boken går i tryck kan man vara lite hysterisk och dubbelkolla att allt är okej. Sedan tar man det lugnt tills den ska recenseras”, säger Myrika Ekbom.

Förlagsredaktör Myrika Ekbom ger fem boktips inför sommaren

Kerstin Ekman: Gubbas hage (och alla andra böcker av Kerstin Ekman, den här är nyutkommen).

Hilary Mantel: Wolf Hall och Bring up the Bodies (på svenska Wolf Hall och För in de döda). Fantastiskt bra och spännande historiska romaner om Henrik den VIII:s tid.

Ulla Donner: Spleenish (serieroman).

Emelie Enckell: Generalens dotter (fin biografi om intressant kvinna).

Ellen Strömberg: Jaga vatten (stark debutroman).

JOURNALISTI
15.6.2018

Johan Svenlin, text
Karl Wilhjálmsson, kuva

Regnet må smattra mot fönstret eller solen skina på en blå himmel, det är sommar och dags att koppla av från jobbet och den digitala vardagen. Det finns knappast någon bättre metod än att läsa en god bok. Också för en som dagligen arbetar med bokmanus är läsning det ultimata sättet att koppla av.

”För oss är sommaren en arbetsintensiv period, men visst läser jag också för njutningens skull. Inget slår en bra deckare”, säger Myrika Ekbom, en av tre förlagsredaktörer på Schildts & Söderströms.

Vi har slagit oss ned på en bänk i Helsingfors utanför Ständerhuset, som är granne med förlaget. Ibland får vi pausa när vi blir överröstade av ivriga skolklasser på utflykt eller av gnisslande spårvagnar som passerar.

”Hösten bokmässor i Göteborg och Helsingfors är väldigt viktiga och de böcker som ska presenteras där måste gå i tryck inom juni”, förklarar hon.

Bakom varje bok som ges ut ligger många timmar av hårt arbete. Det ska till författare, pärmillustratör, ibland en översättare och en rad andra proffs. Förlagsredaktörerna är en oumbärlig yrkesgrupp i processen, men de håller sig i bakgrunden.

”Vi vill helst inte synas. Texten ska tala för sig själv. Om den är njutbar att läsa är den också välredigerad. Vi är en liten yrkeskår nationellt och i Svenskfinland bara ett fåtal.”

En förlagsredaktör i Svenskfinland jobbar vanligtvis med både fakta och fiktion. På större förlag är specialiseringen smalare.

”Jag trivs med att arbetsuppgifterna är mångsidiga. Förutom att jag jobbar med bokmanus skriver jag katalogtexter, medverkar på bokmässor och gör en massa andra roliga saker.”

 

Inflödet av bokmanus är stort och det är förlagsredaktörerna som till stor del avgör vilka böcker som kommer att ges ut.

”Jag och mina kollegor läser oerhört många manus på ett år. Ett och samma manus blir läst av flera redaktörer. Sedan jobbar vi var och en vidare med tio–femton manus på ett år, med vissa mer aktivt och med andra mindre aktivt.”

Debutanter bidrar till en stor del av manusfloden, men det är få som lyckas övertyga förlagsredaktörerna. Många tror att handlingen är det viktigaste, men det är inte det främsta urvalskriteriet.

”Jag brukar fråga mig om det här är en berättelse som jag själv skulle vilja läsa som bokkonsument. Har texten driv? Vill jag veta hur det fortsätter? Under arbetets gång kan man fixa till brister i intrig och språk, men om texten inte väcker mitt och mina kollegors intresse blir den refuserad.”

På senare år har en del författare lockats att ta genvägar till bokutgivningar på egna förlag och sparat in på bland annat redigeringen. Det syns i texten, anser Ekbom. Hon påminner om att det alltid är författaren skriver, men förlagsredaktören har en viktig uppgift att hjälpa och sparra författaren.

”Alla texter behöver redaktionell bearbetning, även rutinerade författares texter. Vi måste se till att det inte finns stavfel eller strukturella fel, som upprepningar eller logiska hopp. Facklitteratur kräver noggrann koll av fakta och bildrättigheter. Dessutom blir böcker bättre om de ser bra ut och därför är frågor om spaltbredd, typsnitt och ombrytning viktiga.”

 

Många journalister skriver böcker och enligt Ekbom kan man generalisera dem i viss mån.

”Journalister är ofta goda berättare och punktliga med deadlines, men det är inte självklart att alla journalister skriver bra skönlitteratur.”

När sedan ett bokmanus är processat och redo för tryck går förlagsredaktören in i ett ambivalent tillstånd.

”Ofta känner jag mig nöjd över att resultatet blivit bra, men samtidigt blir jag nervös och måste hysteriskt kolla att alla detaljer är okej. Samma nervositet kommer tillbaka när boken ska recenseras.”

När det gäller recensionerna är hela bokbranschen oroad över att tidningarnas kultursidor fått krympande resurser.

”Bokutgivningen ligger ungefär på samma mängd som tidigare, men antalet recensioner har klart minskat. Det skulle också behövas en återväxt av duktiga recensenter så att den läsande allmänheten vet vad som kommer ut på marknaden.”

Hon framhåller att utgivningen av böcker måste hållas strikt för att kvaliteten inte ska sjunka.

”Om alla skulle ge ut sina böcker, vem skulle då läsa dem?”

Myrika Ekbom har själv har inga egna projekt i skrivbordslådan.

”Nej, ribban ligger så högt efter att ha läst så mycket bra litteratur. Det här är ett drömjobb för en som älskar att läsa och jag nöjer mig med det.”

Förlagsredaktör Myrika Ekbom ger fem boktips inför sommaren

Kerstin Ekman: Gubbas hage (och alla andra böcker av Kerstin Ekman, den här är nyutkommen).

Hilary Mantel: Wolf Hall och Bring up the Bodies (på svenska Wolf Hall och För in de döda). Fantastiskt bra och spännande historiska romaner om Henrik den VIII:s tid.

Ulla Donner: Spleenish (serieroman).

Emelie Enckell: Generalens dotter (fin biografi om intressant kvinna).

Ellen Strömberg: Jaga vatten (stark debutroman).

Förlagen sätter stopp för manusflödet

Alla skriver numera och många har en dröm om att ge ut sina litterära verk i bokform. Det syns också i postlådorna hos de finlandssvenska förlagen. På Förlagets webbplats kan man läsa att det råder manusstopp sedan 10 februari.

”Det stämmer, vi har hela nästa års utgivning fulltecknad och vill inte göra väntelistan längre. Det behöver finnas möjligheter att ta in nya aktuella manus när vi fått ut höstböckerna”, säger Tapani Ritamäki, förläggare på Förlaget.

Enligt sitt motto på webbplatsen vill Förlaget ’öka den litterära mångfalden’.

”Vi ger ut böcker i alla genrer och försöker hitta åtminstone en skönlitterär debutant varje år. Det varierar från år till år, beroende på utbudet.”

Han tillägger att skrivintresset är bra för bokbranschen, men att allt inte ska ges ut.

”Vårt mål är att ge ut böcker som håller litterärt, vilket oftast innebär att de också håller kommersiellt. Det finns ingen motsättning mellan det som är bra och det som säljer”, säger Ritamäki.

Uppstickaren Vilda Förlag startade sin verksamhet 2016, men har nu stängt sin manuslucka. Det ideellt drivna förlaget gav ut tre böcker 2016 och lika många 2017, men har nu tagit en paus på obestämd tid.

”Vi har helt enkelt inte personresurser att bedriva verksamheten just nu. De som skickar in manus får besked om att vi inte behandlar dem och att de får pröva sin lycka annanstans”, berättar Birgitta Stenius-Mladenov, en av förlagets fem bakgrundspersoner.

Hon medger att inflödet varit överraskande stort.

”Hittills i år har vi fått in tiotals manus som skickats tillbaka och det kommer också bokmanus från Sverige, trots att vi inte har några distributionskanaler där.”

Även Förlaget får in manus från Sverige.

”Vi vill sälja i Sverige och tar därför gärna emot manus därifrån. De håller generellt en hög nivå, även om vår teori är att en stor del av dem refuserats av förlag i Sverige”, säger Tapani Ritamäki.

På Förlags Ab Scriptums webbplats står att deadliner för manus är 31 mars och 31 oktober, men ingen på förlaget har svarat på telefon eller mejl.



1 2019
Arkisto

Kasvukipuja

Voimisteluvalmentamista käsitelleestä Urheilulehden jutusta syntyi jälkipyykki, jonka takia Urheilutoimittajain liitosta erosi jäseniä. Se kertoo urheilujournalismin muutoksesta, joka on ollut tuloillaan pitkään.

Vihaviestien vyörytyksessä

Oikeustoimittaja Päivi Happonen ihmetteli Ylen blogissa Oulun poliisin tiedotuslinjaa. Poliisi kritisoi Happosta Twitterissä ja se aiheutti vihaviestien tulvan.

IS:ssa uutisia tekevät kaikki osastot. ”Sanoisin, että osastojen välillä on enemmän yhteistyötä kuin kilpailua. Yleensä IS:n saamasta uutisesta iloitaan osastorajojen yli”, sanoo Ilta-Sanomien uutispäällikkö Elina Koivisto (toinen oikealta). Kuvassa myös politiikan erikoistoimittaja Timo Haapala, Uutis- ja yhteiskuntatoimituksen esimies Miia Honkanen, rikostoimittaja Niko Ranta, urheilun esimies Vesa Rantanen ja toimittaja Miikka Hujanen.

STT:n siteerausmäärät romahtivat

STT:n eniten siteeraamien viestimien kärkikymmenikkö pysyi lähes ennallaan, mutta siteerausten määrä laski yli kolmanneksen. Kärjessä jatkavat Yle ja HS. Ilta-Sanomat kipusi neljänneksi, ja Maaseudun Tulevaisuus nousi ensi kertaa kymmenen joukkoon.

Uudelleenjärjestelyjen jälkeen pääkirjoituksia kirjoittavat Aamulehdessä toimituksen johtoryhmä, uutispäälliköt ja osa toimittajista, sanoo päätoimittaja Jussi Tuulensuu. ”Linjan noudattamisesta vastaa päätoimittaja, joka myös muodostaa tarvittaessa lehden kannan merkittävimpiin aiheisiin.” Kuvassa Yleisradio haastattelee Tuulensuuta Aamulehden yt-neuvottelujen seurauksista 29. marraskuuta.

Kuka päättää lehden linjan?

Aamulehti lakkautti pääkirjoituksista huolehtineen artikkelitoimituksensa ja vähensi pääkirjoitusten määrää. Satakunnan Kansa luopui erityisistä pääkirjoittajista jo vuonna 2015. Mitä tekevät muut maakuntalehdet?

Uutiset vaikuttavat vaaleihin

Vaikka vaalitentteihin valittaisiin kuinka hienoja ja tärkeitä teemoja, ne eivät välttämättä jätä äänestäjien tietoisuuteen edes haaleaa muistijälkeä. Uutiset jättävät, kirjoittaa Elina Grundström.

För tio år sedan var Jannike Store planeringschef på Radio Vega. I dag är hon teatertekniker på Unga Teatern och elektriker med det egna bolaget ”Käringen med strömmen”. På teatern gör hon allt från scenografier till kluriga tekniska lösningar. Hon har bland annat konstruerat radiostyrda höns (Pettson och Findus) och självlysande äpplen (Mio min Mio).

”De mest givande kaffepauserna finns på raksan”

De bytte bransch, men har haft stor nytta av sin journalistiska bakgrund. Möt Jannike Store, Eva Hagman och Sanne Wikström som alla valde ”Plan B”.

Jussi Turunen valmistui Itä-Suomen yliopiston Joensuun kampukselta teologian maisteriksi neljä vuotta sitten, mutta palasi tekemään ylioppilaslehti Uljasta. Vaikka lehden äkillinen lakkauttaminen oli erikoinen kokemus, Turusen paloa journalistin työhön se ei sammuttanut.

Ei niin uljas loppu

Ylioppilaslehti Uljas lakkautettiin vain 34 päivää uuden päätoimittajan palkkaamisen jälkeen. Turun ja Tampereen ylioppilaslehdissä tilanne elää, mutta Oulun lehti sai rehtorista ystävän.

Valtaa vain muiden myöntyessä

Kun tietokirjailija väittää omiaan, kustannustoimittaja korjaa keskustellen. Antti Heikkilän kohukirjan kaltaisen teoksen kustannuspäätöstä hänen on kuitenkin vaikea muuttaa muuksi.

Tuija Siltamäki saatteli Aviisin määrittelemättömän mittaiselle ilmestymistauolle. Hänet kuvattiin tammikuussa Tampereen ylioppilaskunnan toimistossa, josta melkein koko henkilökunta on muuttanut korkeakoulujen yhdistyessä syntyneen uuden ylioppilaskunnan tiloihin Hervantaan.

Kuin viimeistä Aviisia

Tuija Siltamäki päätoimitti mahdollisesti maailmanhistorian viimeisen Aviisin. ”Ylioppilaslehtien tulevaisuudessa huolettaa halu sitoutua yhteisiin asioihin, jotka eivät ole joka hetki mieluisia.”

Airin Bahmani kirjoitti Syyrian sota -kirjaa Kansalliskirjaston rauhassa.

Kenttätöissä Irakissa

Toimittaja Airin Bahmani haastattelee Lähi-idässä Syyrian sodan uhreja, poliitikkoja ja feministejä.

Av-kääntäjä Jukka Sorsa pelkää, että av-kääntämisestä on tulossa matalapalkka-ala, jolle ei kannata kouluttautua. Hänen työnsä Pre-Textin työsuhteisena freelancerina ovat vähentyneet viime vuosina.

Kolmen kastin kääntäjät

Av-kääntäjä Jukka Sorsa haluaa tes-neuvotteluissa kohentaa erityisesti ei-työsuhteisten freelancereiden asemaa. He ovat kääntäjistä heikoimmassa asemassa.

Kuvat kätevästi Etuovesta tai Oikotieltä

Moni toimitus poimii ilmaiskuvia juttuihinsa asunnonvälityssivustoilta. Käyttöehdot antavat konserneille oikeuden kuvien julkaisuun ilman eri korvausta.

Cheerleadingissä ei ole pakollisia liikkeitä, vaan jokainen esitys on erilainen. Tämä tekee arvostelusta haastavaa. Cheerleading-tuomari Anne Achtén kanssa harjoittelemassa oli helsinkiläisen Funky Team Gorillaz -joukkueen jäseniä.

Tyylipisteiden jakaja

Radiotuottaja Anne Achté arvioi olevansa Euroopan ahkerin cheerleading-tuomari.

Palvelujournalismia aikuistuville

Säde Mäkipää, 26, on aloittanut Improbatur-lehden päätoimittajana.

Ormen äter sin svans

Varför väcker Liike Nyt intresse? För att nyhetsmedierna bevakar den. Vi är en orm som äter sin egen svans, skriver Dan Lolax.

Ihan vain eduskuntavaalit

Kun me toimittajat nimeämme vaalit, kyse on tarinan käännekohdan etsimisestä. Mutta tiedättekö mitä? Vallankumousta ei ole tulossa, Janne Zareff kirjoittaa.

Gallupin aika

Kapeneeko puolueen etumatka toiseen tai hiipuuko puolueen kannatus vielä silläkin hetkellä, kun lukija lukee gallup-uutista, kysyy Vesa Heikkinen.

Tyhmänä uskaltaa

Kun Teollisuusneuvos ehdotti löylyjen jälkeen, että myös Aamulehti kutsuisi koripallojoukkuetta Nansoksi, Matti Mörttinen ei epäillyt vastata suorasukaisesti.

Tärkeä, mutta aina epävarma näyttö

Kari Raivion Näytön paikka -kirja korostaa tutkitun tiedon tärkeyttä, mutta muistuttaa sen iäti epävarmasta luonteesta – siitä, miten huonosti se sopii journalismin joko-tai-maailmaan, kirjoittaa Marja Honkonen.

Linda Pelkonen voitti hovissa

Helsingin hovioikeus on tuominnut toimittaja Linda Pelkoselle lukuisia kertoja soitelleen miehen laittomasta uhkauksesta sakkoihin.

Psykologiliitto antoi potkut päätoimittajalleen

Hannele Peltosen potkujen taustalla ovat päätoimittajan ja lehteä kustantavan Psykologiliiton johdon väliset jännitteet, joista Journalisti kertoi viime syksynä.

Ommöblering i HSS-toppen

HSS Media byter vd. Under rekryteringsprocessen sköts jobbet av Vasabladets chefredaktör Niklas Nyberg.

Gardberg: Viktigt ha stöd då det stormar

Yle Spotlights Annvi Gardberg har tilldelats Topeliuspriset. Journalisten bad Gardberg om tre tips på hur en journalist klarar sig då det stormar som hårdast.

Yhdistykset

Journalistiliiton jäsenyhdistykset tiedottavat.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta