På jakt efter podd-diamanter

Yngre lyssnare vill inte sitta vid en stationär radioapparat och vänta på bra innehåll. Okej, det är ingen nyhet. Nyheten är att Svenska Yle nu aktivt öppnat sig utåt och den vägen försöker hitta morgondagens poddstjärnor.

Poddjakt. Poddar av folket för folket. Har du det som krävs? Strategichefen Alex Fager vid Svenska Yle letar efter nya poddidéer.

JOURNALISTI
4.5.2018

Magnus Londen, text
Karl Vilhjálmsson, foto

Det är lugna puckar i Yles korridorer denna måndagsmorgon. Enstaka public service tjänare hälsar förstrött på varandra, en caféanställd sorterar matbrickor, en hiss bryter tystnaden med ett dubbelpling. Men Alex Fagers smarttelefon bränner redan i handen – det är många som vill nå Svenska Yles strategichef.

Är man strateg ska man förstås syssla med strategi. Vad är det då statistiken säger om radiolyssnandet i dagens Svenskfinland?

För det första att Yle Vega har trogna lyssnare. Att kanalen inte tappar. Enligt Fager visar siffrorna för 2017 att Vega nu når 56 procent av finlandssvenskarna, och att man bland 35 – 44-åringar rentav kan skönja en liten ökning under de senaste tre åren.

 

Men i dag ska vi inte tala om det som funkar, utan om det som kräver strategi och åtgärder. Med andra ord: De ungas lyssnande på radio, eller audio som alla på Yle numera föredrar att kalla det. I begreppet audio ingår nämligen även poddar – och det är poddar som är framtiden.

”För tre år sedan började vi märka att lyssnandet i yngre målgrupper minskar. Så i fjol sparkade vi gång stora maskineriet för att satsa mera på poddar”, säger Fager.

Kanske man kunde säga bättre sent än aldrig, men det beror förstås på perspektivet. I USA och Sverige har poddar trendat högt redan i många år, men i Finland har det gått mycket trögare (se t.ex. Journalisten 10/2017).

Hur som helst. Nu satsar Svenska Yle hårt, och det bevisas av tidigare poddserier som Knapphandlarens hämnd av Ann-Catrin Granroth liksom Anne Hietanens färska Behandlingshemmet, bägge två genomarbetade storsatsningar.

I februari lanserade Svenska Yle dessutom en ny sportpodd med Antti Koivukangas och Christian Vuojärvi och i april sparkades Besser & Wisser igång med Marcus Rosenlund och Patrik Schauman vid mikrofonerna. Gemensamt för alla dessa och några till är att de görs av anställda på Svenska Yle.

Men nu höjs blicken också utanför Böle.

 

I slutet av mars skrev Svenska Yle nämligen ett upprop till allmänheten under rubriken ”Poddlabbet – Gör en podcast för oss!”

Alla som älskar poddar och som ruvar på en poddidé uppmanades göra en kort pilotversion utifrån sin idé. Deadlinen var 24 april och Eva Frantz var kontaktpersonen utåt. Hon är nöjd med responsen.

”Vi fick hela sextio riktigt intressanta förslag, och min spontana bedömning är att vi kommer att kunna göra poddar av åtminstone några av dem”, säger Frantz.

Ideń att vända sig till allmänheten för att hitta ”den nästa succépodcasten” föddes av en slump samtidigt på både Radio Extrem och Vega, så man gjorde gemensam sak. De yngsta som skickat in pilotversioner är i tonåren medan de äldsta är kring femtio.

I uppropet talas det rätt vagt om den ekonomiska ersättningen: ”du får givetvis betalt i proportion till hur lång tid det tar att göra ett avsnitt”, heter det.

Men enligt Frantz har ingen ställt ytterligare frågor om ersättningen och Alex Fager är inte heller orolig:

”Tiden det tar att göra en podd är det enda vi kan förhålla oss till, och vi följer förstås alla avtal som finns, till exempel Yhtyneet-avtalet för frilansare.”

Och han är noga med att påpeka med att Svenska Yle inte vill skapa gratisinnehåll, utan tvärtom vill hitta ”oslipade diamanter” som ska få skälig ersättning för sitt arbete.

Ingen ska heller oroa sig, säger Fager, för att Yle skulle låta sig inspireras av unika idéer från allmänheten och sedan kopiera konceptet för eget bruk:

”Vi är inte i idéstjälarbusinessen, ingen behöver vara rädd för det”.

 

Det är inte bara till allmänheten man vänder sig till. Skådespelaren Riko Eklundhs fyrdelade serie om inbördeskriget, Hungervalsen, vintern 2018 var kanske redan en antydan om vad som komma skall. Sommaren 2018 bjuder nämligen Svenska Yle på en intervjuserie med journalisten Paula Salovaara som programvärd samt programserien De finlandssvenska budorden med Jens Berg, Hufvudstadsbladets förre chefredaktör, som redaktör. Bägge både som poddar och på radio. Och i maj arrangerar Svenska Yle dessutom en extern pitch för produktionsbolag för att hitta nya poddar.

Vidare ska Yle Vega, för att få volym i poddutbudet, lansera etablerade pratprogram såsom till exempel Dokumenterat uttryckligen som poddar.

Parallellt med Svenska Yles fokus på poddar har Yle Vega, radiokanalen, i allt högre grad övergivit den klassiska programradion där ett visst program sänds ett visst klockslag.

”För den som vill ha koncentrerat prat är programradio en dålig kompromiss, det kan vara djupgående men inte mitt i prick. On demand kan däremot ge exakt det lyssnaren vill ha. Samtidigt blir radio mer och mer ett sällskap som inte hela tiden kräver aktivt lyssnande. Vi vet alla att folk inte längre läser tv-tablån, inom radio sker nu en likadan utveckling.”

Medan radion förr kunde fungera som ”folkbildande” det vill säga i klarspråk att lyssnaren lärde sig och fick aha-upplevelser bara genom att lyssna utmed dagen, går framtiden ut på att lyssnaren väljer vad hen vill bli bildad om genom att välja och vraka bland poddutbudet.

”Valet görs i on demand-världen. Du kan välja det du vill ha: lättare lyssning eller tyngre lyssning”, förklarar Fager.

 

Som ett led i den kampanjen, och kanske som en reaktion på hur svårnavigerbart Arenan kan vara, öppnade Svenska Yle en särskild sida för samtalspoddar i januari.

Ändå kommer man inte ifrån att lyssnarskaran på Svenska Yles poddar på Arenan är begränsad. Det är visserligen svårt att se hela sanningen eftersom några av poddarna finns tillgängliga även på andra plattformer (Itunes, Soundcloud). Men faktum kvarstår: förutom Ted&Kaj har nästan alla finlandssvenska poddar (förutom till exempel vissa sommarprat) på Arenan under tusen lyssnare per avsnitt.

Enligt Arenans offentliga statistik har många bara några hundra eller ännu färre lyssnare. Det är svagt om man tänker på att gammaldagsradio, Yle Vega, fortfarande kan toppa med kring 40 000 lyssnare vardagsmorgnar och att Finpanels statistik visar att över 100 000 finländska lyssnare ger Vega minst en kvart per standarddag.

Alex Fager påpekar ändå att audio på Arenan har ökat med tvåhundra procent på tre år, att trenden är tydlig: Poddar blir populärare. Frågan är bara om det är ekonomiskt hållbart att producera påkostade program för i värsta fall några hundra lyssnare och därför sänds i praktiken alla poddar också som program på Yle Vega.

”Principen är ändå podden först. En podd har ett speciellt tilltal, du är på tumanhand med den enskilda lyssnaren, där finns inga puffövergångar, det är rakt på sak”, förklarar Fager.

Poddar förväntas snart bli en seriös affärsverksamhet också i Finland, och även om Yle inte är en affärsverksamhet är Fager fast övertygad om riktningen:

”Svenska Yle ska vara en stark aktör med podcastar för finlandssvenskar på deras modersmål”.



9 2018
Arkisto
Maisemakonttori. Pilvikki Kause työskentelee yhteisöllisessä työhuoneessa Porton keskustassa. Monet työkavereista ovat eri alojen ”läppärikulkureita”. Naapuritavernassa lounasta saa alle neljällä eurolla. ”Maisemat työhuoneen ikkunasta herättävät aina kateutta”, Kause kertoo.

Hankala alku löytöretkeilijöiden maassa

Muutto uuteen maahan oli vaikeampi kuin kokenut freelancetoimittaja Pilvikki Kause osasi odottaa. Arjen yksinhuoltajana, sairastellessa ja keikkojen harvetessa hän alkoi epäillä, osaako enää kirjoittaakaan.

Spotlights reporter Annvi Gardbergs program om silvervatten nominerades till Snöspaden 2017 bland annat för att hon lyckades lyfta upp och väcka en bred samhällsdebatt om ett tidigare relativt okänt problem.

Hårt efterspel i silvervattnets spår

Yle Spotlights Annvi Gardberg hade räknat med att hennes avslöjande om folk som dricker silvervatten kunde ge höga svallvågor. Men hon hade inte räknat med hur hårt hennes intervjuobjekt skulle drabbas.

Viranomainen vastaa, jos tietopyyntö miellyttää

Toimittajat kertovat viranomaisten vastaavan asiakirjapyyntöihin hyvin, mutta vaikeissa aiheissa ensimmäinen vastaus on usein ”ei”. Jos tiedot jäävät saamatta, harva tekee muuta kuin urputtaa kollegalle.

Tasa-arvobotti on saanut pohtimaan haastateltavien valintoja, Koillissanomien toimituspäällikkö Jenny Halvari kertoo. Vasemmalla kesätoimittaja Vappu Jaakkola.

Journalismi jää kauas tasa-arvosta

Tasa-arvokeskustelu ei ole lisännyt naisten määrää uutisissa. Heinäkuussa parhaiten pärjäsi Koillissanomat. Helsingin Sanomien 50–50-tavoite on kaukana.

Uudistusmielinen uutisjournalisti

Helsingin Sanomista Iltalehden vastaavaksi päätoimittajaksi siirtyvä Erja Yläjärvi uskoo sääuutisiin ja lifestyle-sisältöihin.

Tuntematon koodari

Moni ei edes tiedä, että suomalaiset mediat käyttävät itsekin algoritmeja ja tekevät niiden avulla journalistisia ratkaisuja. Usein ratkaisuja tekee tuntematon koodari, kirjoittaa Elina Grundström.

Kirstu kilisemään kaukomailla

Freelanceriksi ulkomaille, mutta miten? Kokeneet toimittajat kertovat viisi vinkkiä.

Eläkkeellä oleva Heikki Kotilainen toi keräämänsä kuvalakanat näytille Journalistiliiton tiloihin Hakaniemeen. Toistuvia kuvituskuvia hän on kerännyt parin vuoden ajan. Kotilainen ei halua esiintyä ”besserwisserinä”, vain ihmettelevänä ja vähän huvittuneena seuraajana. ”Ei uutiskuva-addiktio mihinkään katoa.”

Joka päivä sama kuva poliisimerkistä

Vanhaa kuvatoimittajaa ja kuvaajaa ihmetyttää sisällöttömien kuvien viljely verkkojutuissa.

Kun tutkijanura ei tuntunutkaan omalta, Laura Koponen ryhtyi hyödyntämään tietojaan tiedetoimittajana. Tähtitieteessä eniten uutta raportoitavaa kertyy astrobiologian ja eksoplaneettojen tutkimuksesta. ”Ehkä maapallon hankaluudet ajavat ajattelemaan elämän edellytyksiä muualla avaruudessa.” Kuva otettiin Helsingin observatoriossa, jossa on myös Koposen työnantajan Ursan tiloja.

Arjen ympyröitä ylemmäs

Tähdet ja avaruus -lehden toimitussihteeri Laura Koponen saa työssään pyöritellä kokonaisen universumin asioita. ”Vaikeinta on tieteen eturintamaan liittyvä epävarmuus, ja joudun usein kirjoittamaan ’mahdollisesti, kenties, saattaa olla’.”

Journalistiliiton uusi lakimies Rami Lindström odottaa innolla muun muassa tes-neuvotteluja, joista hänellä on aiempaakin kokemusta. ”Niissä täytyy ottaa isoja kokonaisuuksia haltuun, huomioida eri intressit ja löytää ratkaisuja nopeasti. Saan itsestäni eniten irti, kun työ on muuta kuin tasaista hallinnointia.”

Auttaminen on kivaa

Journalistiliiton uusi lakimies Rami Lindström selvittää ensitöikseen Ylen irtisanomisia.

Hyvä draivi viehättää Ylessä

Stefani Urmas on aloittanut Ylen uutis- ja ajankohtaistoiminnan visuaalisuudesta vastaavana päällikkönä.

Ohjelmapäällikkö Nina Jokiaho nosti Radio Novan Suomen viime vuoden kuunnelluimmaksi kaupalliseksi radiokanavaksi.

Kuuntelijan kuuntelija

Radio Novan ohjelmapäällikkö Niina Jokiaho hilasi kanavan takaisin huipulle.

Kesä koko vuoden

Miten säilyttää lomaltapaluun olotila marraskuuhun? Nämä vinkit kirjautuvat vuodesta toiseen Nina Erhon ”kaikkien aikojen työhyvinvointisyksy” -listoille.

Stuntreportrar och föregångare

Det finns stuntreportage där det känns som om redaktörens eller redaktionens upplevelse spelar en större roll än publikens, skriver Lina Laurent.

Oikein ajoitetut sanat

Manu Marttinen ja joukko muita Taloussanomien määräaikaisia oli puimassa yt-neuvottelujen tilannetta, kun huoneeseen paukkasi vakitoimittaja kyselemään luottamusmieheltä omaa työasiaansa.

Karjalaisen tuottaja Laura Määttänen sai jo lapsena tuntuman ampumiseen, kun poliisi-isä vei hänet ampumaradalle.

Katse tähtäimeen ja mieli tyhjäksi

Laura Määttänen hakee mielen ja sormen harmoniaa urheiluammunnasta. Silloin ajatukset eivät ole otsikoinnissa.

Husiksen kulisseista

Staffan Bruunin kirja Mies joka rakasti uutisia on ”toimittajamuistelmat”, jonka loppu on omistettu Hbl:n poikkeuksellisen jyrkälle alamäelle.”Osa ilmiöistä on koko alalle tuttuja, mutta yksityiskohdat hätkähdyttävät”, kirjoittaa Nina Erho.

Somekansa sokissa

Sanakirja ei vielä tunne somekansaa, mutta sen suosio näyttää nousevan kohisten, kirjoittaa Vesa Heikkinen Kieli-kolumnissaan.

Ehdotus: SJL:n uudeksi nimeksi Mediantekijät

Tulevien vuosien taloutta ja toimintaa suunnitelleen työryhmän puheenjohtajan Lauri Lähteenmäen mukaan liiton satavuotisjuhla vuonna 2021 olisi hyvä ajankohta nimen vaihtamiselle.

Bernerin mediaryhmä jätti rahoituksen auki

”On riittämätöntä ja kestämätöntä, että esitetyille toimenpiteille ei ole varattu rahoitusta käytännöllisesti katsoen lainkaan”, SJL:n puheenjohtaja Hanne Aho sanoo.

Bärlund vill locka fler journalister

Från augusti är Johan Bärlund ny rektor för Social- och kommunalhögskolan i Helsingfors. Han ser det som en stor utmaning att åter få upp intresset för journalistikstudier.

HSS Media rekryterar reportrar

Senast i oktober kommer HSS Media att ha två nyanställda reportrar, varav en kommer att bli placerad i Vasa och en i Jakobstad.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta