Dags att vakna till digitalt självförsvar

Datasäkerheten är lite som med besluten att införa en mer hälsosam livsstil, skriver Lina Laurent. ”Jag har i flera års tid försummat datasäkerheten trots att jag innerst inne vetat vad som borde göras.”
JOURNALISTI
4.5.2018

Lina Laurent

lina.laurent@vintermedia.fi

Skribenten är frilansjournalist från Helsingfors och Kuru.

Lämnar du dörren olåst när du går hemifrån? Eller cykeln olåst mitt i centrum?

Freja Wedenborgs frågor berör något i mitt inre och jag kanske inbillar mig men visst känns det som om också en del kolleger i bänkraderna framför och bakom också skruvar på sig lite obekvämt.

Temat är digitalt självförsvar och platsen grävkonferensen Tutki i Helsingfors. Tillsammans med programmeraren och utbildaren Aslak Ransby berättar Freja Wedenborg, journalist, utbildare och författare till boken Cryptoguide for journalister, hur journalister kan bli bättre på datasäkerhet, både för sin egen och för sina potentiella källors skull.

 

Egentligen borde det här inte vara några nyheter. Det är inte första gången jag påminns om bra lösenord, kryptering, säkra sätt att kommunicera med mera. Också tidningen Journalisten har lyft fram frågan tidigare. Men ändå känner jag hur skammen sköljer över mig.

Ja, jag har delvis använt samma lösenord i flera olika webbtjänster.

Nej, varken min externa hårdskiva eller telefon är krypterad.

Min bärbara dator har egentligen inget lösenord alls.

Ja, jag har kontaktat källor på Messenger.

Men nej. Jag lämnar aldrig dörren eller cykeln olåsta. Tvärtom – min kära cykel låser jag alltid fast i någon stabil konstruktion med minst ett starkt U-lås, ibland också med en extra vajer.

 

Jag har i flera års tid försummat datasäkerheten trots att jag innerst inne vetat vad som borde göras. Det är lite som med besluten att införa en mer hälsosam livsstil: från och med i morgon ska jag gå och lägga mig tidigare, äta mindre socker, träna mer och öva upp min rörlighet – kanske börja med yoga, eller pilates.

Skillnaden är att valet att leva eller inte leva mer hälsosamt främst påverkar mig själv medan slarv i datasäkerheten kan drabba dem jag är i kontakt med professionellt. I värsta fall kan en källa råka riktigt illa ut. Bara att ha haft kontakt med en journalist kan vara ödesdigert för visselblåsare, i vissa länder kan det till och med leda till döden.

Det fina med Wedenborgs och Ransbys föreläsning var att syftet trots allt inte var att få journalisterna att känna sig som dåliga människor utan att hjälpa oss att bli bättre.

När det kommer till kritan är det egentligen ganska lätt att ta de första stegen: Kryptera dina arbetsredskap och skapa starka lösenord (använd bland annat en lösenordstjänst för att inte behöva skapa 50 olika lösenord). Det är också bra att installera Signal och fundera på vilka säkerhetsrisker du egentligen möter.

 

Ett av kärnbudskapen i föreläsningen var att vi ska stärka datasäkerheten innan vi verkligen behöver den – då är det antagligen för sent. Du som jobbar på en redaktion kan ta upp detta med dina kolleger och framför allt med it-avdelningen – datasäkerhet är en kollektiv gärning.

Jobbar du i en grupp spelar det ingen roll hur noga du själv är om de andra inte följer samma rutiner. Inga lösenord i världen hjälper heller om du på tåget eller på ditt favoritkafé lämnar din dator eller telefon framme och öppen när du går på toaletten.

Och nej. Jag har inte börjat med pilates men nog krypterat min hårdskiva.


Vill du veta mer? Läs Wedenborgs och Ransbys tips på cryptoguide.dk



15 2018
Arkisto

Sanan saattajat

Kristillinen media on huono bisnes, jota tehdään kutsumuksen voimalla. Aivan erityisen hankala sitä on tehdä niin, että se kelpaisi kaikille, sanoo alan konkari Kirsi Rostamo.

Elämäntapajohtaja

Journalistiliiton puheenjohtajaksi uudelleen valittu Hanne Aho uskoo liiton jäsenmäärän kääntyvän nousuun.

Aishi Zidania kiitettiin palkintoperusteissa myös siitä, etteivät painostus, uutistyön vääristely-yritykset ja nettiviha ole lannistaneet häntä. Jarno Liskin todettiin tekevän monin paikoin riskialtista tutkivaa journalismia sinnikkäästi ja peräänantamattomasti ilman työsuhteen turvaa.

Sananvapauden käyttäjät

Kun ympäristö painostaa, Aishi Zidan ja Jarno Liski nojaavat journalistin perustehtävään. Työ palkittiin Sananvapauden miekalla.

KSF Medias fjolårsresultat, ett minus på 4,2 miljoner euro, var bättre än på många år. Nya vd:n Anna Hellersedt litar på att det nu är en bra tidpunkt för bolaget att införa en ny betallösning för digital journalistik.

Efter stormen

KSF Medias nya vd Anna Hellerstedt betonar öppen kommunikation inom bolaget och vill förankra stora linjer hos personalen. Främsta löfte hittills: mer fokus på journalistiken – hur det ska förverkligas har vi inte ännu sett.

Tv-ohjaaja ja toimittaja Marja Jaakola on halunnut olla työvuosien jälkeen kuin kuka tahansa. Hän ei ole työskennellyt eläkkeellä. Kuva: Liisa Huima

Ei ole valtaa loistoa

Eläkkeellä identiteetti on rakennettava uudelleen. Toimittajalle se voi olla vaikeaa.

Liikaa keskustelua

Medioiden verkkokeskusteluissa vihan lietsomisen ja asiallisen kommentoinnin välissä on leveä vyöhyke, jolla delete-nappia painetaan liian harvoin, kirjoittaa Asko Lehtonen.

Älä soita sille enää koskaan!

Mediayhtiö harkitsi kieltävänsä tuurajia käyttämästä lähdesuojan alaisia tietoja muissa töissä. Ajatus lähteiden ”omistamisesta” on omituinen, kokenut oikeustoimittaja sanoo.

Jouluihminen. A-lehtien tuottaja Elisa Miinin aloittaa jouluvalmistelut jo elokuussa ja lopettaa joulunvieton tapaninpäivänä. ”Ajatukseni kääntyvät välipäivinä jo pois joulusta ja kohti uutta vuotta, kun olen jo joulua pitkään siinä vaiheessa viettänyt.”

Glögiä jo elokuussa

A-lehtien tuottaja Elisa Miininin kotona on kaksi joulukuusta. Toiseen niistä saa koskea vain hän.

Pekka Vahvasen Kone kaikkivaltias -kirja on saanut kehuja siitä, että ’joku on tätä järjettömyyttä vastaan’. Toisaalta se on kirvoittanut kritiikkiä etenkin teknologiapiireistä. ”Uskon, että kun tunnepitoista kritiikkiä saa, on osunut johonkin oikeaan kohtaan.”

Kadonneen onnen jäljillä

Tutkimusten valossa teknologis-taloudellinen kehitys ei ole enää vuosikymmeniin tehnyt meistä onnellisempia, sanoo digitalisaation ongelmista kirjan kirjoittanut Pekka Vahvanen.

Milloin freelancer on jäävi?

Mikä on eettinen aikaväli jutulle tiettyyn lehteen ja jutulle saman lehden kustantajasta? Vaikuttaako juttutyyppi asiaan? Vastausten pohtimiseen tarvitaan lisää konkreettisia eväitä, kirjoittaa Anna-Sofia Nieminen.

Edellistä työtä jatkamaan

Tiina Ojutkangas aloittaa tammikuussa Kokkolassa ilmestyvän Keskipohjanmaan päätoimittajana.

Dags att tända lyset

På redaktionerna i Finland finns en hel del att lära av Demokratijouren, om hur man bygger upp konkreta rutiner som förebygger hot och hat, skriver Johan Svenlin.

Perehdy tietoturvaan tänään

Vaikka et työskentelisi erityistä tietoturvaa vaativien lähteiden ja aiheiden parissa, ala perehtyä niiden suojaamiseen nyt. Toimittajan salausopas kertoo, miksi se kannattaa.

75 prosenttia

Mistä tietää, että vaalit ovat lähestymässä? Yksi varma merkki on numerohokemien vyöry journalistisiin teksteihin, kirjoittaa Vesa Heikkinen.

Liftaamalla ehtii paremmin

Kirjaan uppoutunut Juha Mäkinen ei huomannut nousta bussiin, mutta onneksi juttukeikalle ehtii toisellakin tavalla.

Otavamedia jatkaa yt-kierrosta ensi vuonna

Otavamedia aloittaa yt-neuvottelut kuvaryhmässään 2. tammikuuta 2019. Yt-neuvotteluja on viime viikkona päättynyt Otavamediassa, Sanoma Media Finlandissa, Aamulehdessä ja A-lehdissä.

Färre fotografer på Hufvudstadsbladet

”Jag är övertygad om att läsarna inte kommer att uppleva någon försämring av bildjournalistiken i HBL framöver”, säger chefredaktör Susanna Landor.

Håkans leder Studentbladet

Som chefredaktör vill Håkans bland annat närma sig studentkårer som tidigare lämnat Svenska studerandes intresseorganisation.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta