Dags att vakna till digitalt självförsvar

JOURNALISTI
4.5.2018

Lina Laurent

lina.laurent@vintermedia.fi

Skribenten är frilansjournalist från Helsingfors och Kuru.

Datasäkerheten är lite som med besluten att införa en mer hälsosam livsstil, skriver Lina Laurent. ”Jag har i flera års tid försummat datasäkerheten trots att jag innerst inne vetat vad som borde göras.”

Lämnar du dörren olåst när du går hemifrån? Eller cykeln olåst mitt i centrum?

Freja Wedenborgs frågor berör något i mitt inre och jag kanske inbillar mig men visst känns det som om också en del kolleger i bänkraderna framför och bakom också skruvar på sig lite obekvämt.

Temat är digitalt självförsvar och platsen grävkonferensen Tutki i Helsingfors. Tillsammans med programmeraren och utbildaren Aslak Ransby berättar Freja Wedenborg, journalist, utbildare och författare till boken Cryptoguide for journalister, hur journalister kan bli bättre på datasäkerhet, både för sin egen och för sina potentiella källors skull.

 

Egentligen borde det här inte vara några nyheter. Det är inte första gången jag påminns om bra lösenord, kryptering, säkra sätt att kommunicera med mera. Också tidningen Journalisten har lyft fram frågan tidigare. Men ändå känner jag hur skammen sköljer över mig.

Ja, jag har delvis använt samma lösenord i flera olika webbtjänster.

Nej, varken min externa hårdskiva eller telefon är krypterad.

Min bärbara dator har egentligen inget lösenord alls.

Ja, jag har kontaktat källor på Messenger.

Men nej. Jag lämnar aldrig dörren eller cykeln olåsta. Tvärtom – min kära cykel låser jag alltid fast i någon stabil konstruktion med minst ett starkt U-lås, ibland också med en extra vajer.

 

Jag har i flera års tid försummat datasäkerheten trots att jag innerst inne vetat vad som borde göras. Det är lite som med besluten att införa en mer hälsosam livsstil: från och med i morgon ska jag gå och lägga mig tidigare, äta mindre socker, träna mer och öva upp min rörlighet – kanske börja med yoga, eller pilates.

Skillnaden är att valet att leva eller inte leva mer hälsosamt främst påverkar mig själv medan slarv i datasäkerheten kan drabba dem jag är i kontakt med professionellt. I värsta fall kan en källa råka riktigt illa ut. Bara att ha haft kontakt med en journalist kan vara ödesdigert för visselblåsare, i vissa länder kan det till och med leda till döden.

Det fina med Wedenborgs och Ransbys föreläsning var att syftet trots allt inte var att få journalisterna att känna sig som dåliga människor utan att hjälpa oss att bli bättre.

När det kommer till kritan är det egentligen ganska lätt att ta de första stegen: Kryptera dina arbetsredskap och skapa starka lösenord (använd bland annat en lösenordstjänst för att inte behöva skapa 50 olika lösenord). Det är också bra att installera Signal och fundera på vilka säkerhetsrisker du egentligen möter.

 

Ett av kärnbudskapen i föreläsningen var att vi ska stärka datasäkerheten innan vi verkligen behöver den – då är det antagligen för sent. Du som jobbar på en redaktion kan ta upp detta med dina kolleger och framför allt med it-avdelningen – datasäkerhet är en kollektiv gärning.

Jobbar du i en grupp spelar det ingen roll hur noga du själv är om de andra inte följer samma rutiner. Inga lösenord i världen hjälper heller om du på tåget eller på ditt favoritkafé lämnar din dator eller telefon framme och öppen när du går på toaletten.

Och nej. Jag har inte börjat med pilates men nog krypterat min hårdskiva.


Vill du veta mer? Läs Wedenborgs och Ransbys tips på cryptoguide.dk



6 2020
Arkisto

Ylen heikentäminen ei ratkaise kaupallisen median ongelmia

Kaupallista mediaa ei tueta toiveilla euroista vaan ihan oikeilla euroilla, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Kun kyse on elämästä ja kuolemasta, päättäjille ei voi antaa työrauhaa

”Kotona pelkäävälle ihmiselle toimittajasta tulee kirjaimellisesti elintärkeä. Tappavan pandemian aikana kysymykset ovat perimmäisiä”, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Suunnittelet kolumnin kirjoittamista, Tomi Einonen

MTV Uutisten vastaava päätoimittaja keskustelee alaistensa kanssa, kun haluaa saada yhteiskunnalliset näkemyksensä esille.

Verkosta tuli suomalaisten tärkein uutislähde

Sanomalehtien verkkosivut ohittivat televisiolähetykset suomalaisten ykkösuutislähteenä. Verkkouutiset luetaan aiempaa useammin älypuhelimella, kertoo kansainvälinen tutkimus.

Oletko käynyt Terveydenvoinnin laitoksella?

”Yhdysrakenteet vaikuttavat joskus leviävän paikkoihin, joissa alkaa tuntua, ettei kirjoittaja enää lainkaan tiedä sääntöjen perusteita”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vad väljer just du bort från historien?

”Låt den där ena reportern göra en lite större grej på sin idé, trots att det inte direkt har att göra med pandemin. Historien tackar”, skriver Liselott Lindström.

Black isolla B:llä

”Keskustelu epätasa-arvosta ja rasismista on kuumentunut monissa amerikkalaistoimituksissa”, kirjoittaa Juha Rekola.

Syksyllä voi taas keskittyä työnhaun sijaan opiskeluun

Journalistiliiton suositus kesätyöntekijöiden rekrytoinnin aikataulusta on saamassa jatkoa, kirjoittaa Laura Forsén.

Uutismies ja kupletisti

Kuolleita: Toimittaja Janne Linnovaara 15. 6. 1970 Jämsänkoski – 28. 5. 2020 Helsinki

Porilainen monilla mausteilla

Kuolleita: Toimittaja Juha-Pekka Lammi 28. 8. 1953 Pori – 13. 4. 2020 Tampere

Asiantunteva toimittaja tallensi piano- ja urkumusiikkia

Kuolleita: Musiikkitoimittaja Leena Santalahti 21. 2. 1943 Heinola – 23. 5. 2020 Espoo

Energinen kirjallisuuden kääntäjä

Kuolleita: Suomentaja Tarja Roinila 27. 1. 1964 Jyväskylä – 19. 5. 2020 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta