Journalistik på nätet lever längre

JOURNALISTI
13.4.2018

Annakaisa Suni

annakaisa.suni@gmail.com

Skribenten är reporter på Svenska Dagbladet och bor i Stockholm.

Nyheter har fått en kortare livslängd sedan journalistiken flyttade till nätet. Men många andra typer av artiklar lever nu längre än under papperstidningens dagar, skriver Annakaisa Suni.

Hur länge lever en tidningsartikel? I åtminstone 134 år, visar det sig.

Något av det mest frustrerande jag fått göra som reporter på tidigare arbetsplatser är att skriva om i princip samma grej som tidningen publicerat någon månad tidigare. Egentligen hade inget nytt hänt, men då ämnet intresserade läsare ville man samla hem klicken. Det rättfärdigade man med att låta en reporter hitta en expert som sade samma sak som en annan expert sagt tidigare.

Ett ärligare och mer effektivt sätt är att låta texterna leva längre – i bästa fall över ett sekel.

 

Hela Svenska Dagbladets arkiv sedan tidningen grundades 1884 är numera tillgängligt – och dessutom sökbart – för prenumeranterna. Samt ett dagligt verktyg för journalisterna. Att digitalisera varenda Stockholmsnotis och bokrecension måste ha varit ett stort arbete, men det var bara en början.

Jag slutar inte att imponeras över hur smart och kreativt mina kolleger jobbar med materialet. Vi skriver kontinuerligt nya artiklar utifrån arkivet. Det går smidigt när man inte behöver stiga ner i källaren utan bara sätta sig vid datorn och knappa in sökord.

Till exempel har vi samlat tidstypiska, och i dag ofta uppseendeväckande, annonser från olika årtionden i en artikel. Insektsgift har sålts med rubrikordet ”massmord” och paraffininjektioner marknadsförts som skönhetsoperation. Artikeln är en av de senaste veckornas mest lästa på SvD.se.

En annan favorit bland läsarna är olika Stockholmshus- och kvarters historia.

 

Vi har också kunnat återpublicera SvD-reportern Ester Blenda Nordströms originalartiklar, bland annat den där hon wallraffade som piga i Småland. Fatima Bremmers bok Ett jävla solsken om Ester Blenda är ett av Sveriges mest hyllade faktaböcker i år och reportaget från 1914 har fått nya läsare.

Dessutom uppmuntrar SvD läsarna att själva söka i arkivet efter sina släktingar eller annat som intresserar dem. De får släktforskning och historiekunskap på köpet vid en prenumeration och förhoppningsvis en närmare relation till tidningen. En del vill dessutom dela med sig av berättelserna och ger nya uppslag till artiklar.

 

Nyheter har visserligen fått en kortare livslängd sedan journalistiken flyttade till nätet. Från ett dygn har den förkortats till kanske några timmar. Men många andra typer av artiklar lever nu längre än under papperstidningens dagar.

Det känns för mig väldigt hoppfullt och roligt. Ett välgjort journalistiskt arbete kan få relevans gång på gång igen och nå nya läsare.

Den klassiska långsamma artikeln är ett reportage, tidlös för läsarna men tidskrävande för reportern. Men en artikel med lång livslängd behöver inte alltid ta länge att skriva. Hyfsat snabbt kan man skriva guidande texter om till exempel för- och nackdelar med influensavaccinet eller om de bästa skatteavdragen.

Sådana artiklar med praktiska råd lever ofta länge och kan krokas ihop med aktuella nyheter.

Ett annat smart sätt att ge artiklar längre livslängd är att använda listformat eller bygga texten av fristående bitar. Till exempel funkar en lista över alla som Donald Trump sparkat under hela mandatperioden. Bara att uppdatera och återpublicera när en person till får lämna Vita huset!



10 2019
Arkisto

Ymmärrys ei lisäänny tiedonmuruja tuuttaamalla tai kollegaa nälvimällä

Kuluneiden parin viikon aikana me journalistit olemme onnistuneet julkaisemaan paljon tietoa, mutta ymmärryksen lisääminen on jäänyt jalkoihin, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson pääkirjoituksessaan.

Autoilua puolustavia ja maahanmuuttoa vastustavia toimittajia on liian vähän, Karri Kannala

Helsingin Uutisten päätoimittajalla on voimakkaita mielipiteitä, mutta usein hän jättää ne kertomatta.

MTV:n työehtosopimuksesta ovat neuvotelleet Ulla Rannikko (MTV, vasemmalla edessä), Jaakko Sainio (Palta) ja Heidi Aho (Palta), Tuomas Aalto (Journalistiliitto), Petri Savolainen (Journalistiliitto), Petteri Savolainen (MTV:n luottamusmies) ja Kari Pyrhönen (Media- ja ohjelmatyöntekijät).

Media-alan tes-neuvottelut etenevät hitaasti

Av-kääntäjien sopimusta jatkettiin vuodella.

Jospa lukija ei olekaan ensisijaisesti kuluttaja?

Viime vuosituhannella journalistit suhtautuivat yleisöön kuin opettamista vailla oleviin hallintoalamaisiin. Nyt hallintoalamaisesta on tullut kuluttaja, kirjoittavat Annukka Oksanen ja Elina Yrjölä.

Jouluradio on brändi ja mielentila

Kauppakeskus Redistä käsin toimivasta Jouluradiosta on kasvanut monikanavainen radiobrändi. Joululauluja kuunnellaan ympäri vuoden, kertoo toimituspäällikkö Riitta Kalliorinne.

Leena Hirvonen haluaa Nokian Uutisten lukijoiden aamukahvipöytään

Uusi päätoimittaja uskoo, että mikropaikallisen journalismin merkitys on entistä suurempi, kun kaikkea mahdollista on saatavilla.

Kuka johtaa työmarkkinateatteria?

”Työnantajat ajavat siis samaan aikaan vientivetoista mallia ja puhuvat paikallisen sopimisen puolesta. Kumpikaan ei kuitenkaan tosiasiassa tunnu maistuvan”, kirjoittaa Rami Lindström kolumnissaan.

Hej arbetsgivare! Frilansaren är den lojalaste arbetstagaren du kan få

Det känns ofta som om inte heller arbetsgivarna förstår att en frilans egentligen är billigare än en fast anställd då alla osynliga kostnader beaktas, skriver Liselott Lindström.

Haloo! Oletko pahassa paikassa?

Janne Flinkkilä ehti vain aloittaa puhelun, kun hän tajusi jo tehneensä ison mokan.

Toimittaja oli jämäkkä mentori

Kuolleita: Toimittaja Helena Vehkaoja-Mäkelä 3. 5. 1940 Ylistaro – 28. 10. 2019 Helsinki

Tiukka haastattelija

Toimittaja Leif Henry Salmén 19. 1. 1952 Helsinki – 19. 11. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta