Journalistik på nätet lever längre

JOURNALISTI
13.4.2018

Annakaisa Suni

annakaisa.suni@gmail.com

Skribenten är reporter på Svenska Dagbladet och bor i Stockholm.

Nyheter har fått en kortare livslängd sedan journalistiken flyttade till nätet. Men många andra typer av artiklar lever nu längre än under papperstidningens dagar, skriver Annakaisa Suni.

Hur länge lever en tidningsartikel? I åtminstone 134 år, visar det sig.

Något av det mest frustrerande jag fått göra som reporter på tidigare arbetsplatser är att skriva om i princip samma grej som tidningen publicerat någon månad tidigare. Egentligen hade inget nytt hänt, men då ämnet intresserade läsare ville man samla hem klicken. Det rättfärdigade man med att låta en reporter hitta en expert som sade samma sak som en annan expert sagt tidigare.

Ett ärligare och mer effektivt sätt är att låta texterna leva längre – i bästa fall över ett sekel.

 

Hela Svenska Dagbladets arkiv sedan tidningen grundades 1884 är numera tillgängligt – och dessutom sökbart – för prenumeranterna. Samt ett dagligt verktyg för journalisterna. Att digitalisera varenda Stockholmsnotis och bokrecension måste ha varit ett stort arbete, men det var bara en början.

Jag slutar inte att imponeras över hur smart och kreativt mina kolleger jobbar med materialet. Vi skriver kontinuerligt nya artiklar utifrån arkivet. Det går smidigt när man inte behöver stiga ner i källaren utan bara sätta sig vid datorn och knappa in sökord.

Till exempel har vi samlat tidstypiska, och i dag ofta uppseendeväckande, annonser från olika årtionden i en artikel. Insektsgift har sålts med rubrikordet ”massmord” och paraffininjektioner marknadsförts som skönhetsoperation. Artikeln är en av de senaste veckornas mest lästa på SvD.se.

En annan favorit bland läsarna är olika Stockholmshus- och kvarters historia.

 

Vi har också kunnat återpublicera SvD-reportern Ester Blenda Nordströms originalartiklar, bland annat den där hon wallraffade som piga i Småland. Fatima Bremmers bok Ett jävla solsken om Ester Blenda är ett av Sveriges mest hyllade faktaböcker i år och reportaget från 1914 har fått nya läsare.

Dessutom uppmuntrar SvD läsarna att själva söka i arkivet efter sina släktingar eller annat som intresserar dem. De får släktforskning och historiekunskap på köpet vid en prenumeration och förhoppningsvis en närmare relation till tidningen. En del vill dessutom dela med sig av berättelserna och ger nya uppslag till artiklar.

 

Nyheter har visserligen fått en kortare livslängd sedan journalistiken flyttade till nätet. Från ett dygn har den förkortats till kanske några timmar. Men många andra typer av artiklar lever nu längre än under papperstidningens dagar.

Det känns för mig väldigt hoppfullt och roligt. Ett välgjort journalistiskt arbete kan få relevans gång på gång igen och nå nya läsare.

Den klassiska långsamma artikeln är ett reportage, tidlös för läsarna men tidskrävande för reportern. Men en artikel med lång livslängd behöver inte alltid ta länge att skriva. Hyfsat snabbt kan man skriva guidande texter om till exempel för- och nackdelar med influensavaccinet eller om de bästa skatteavdragen.

Sådana artiklar med praktiska råd lever ofta länge och kan krokas ihop med aktuella nyheter.

Ett annat smart sätt att ge artiklar längre livslängd är att använda listformat eller bygga texten av fristående bitar. Till exempel funkar en lista över alla som Donald Trump sparkat under hela mandatperioden. Bara att uppdatera och återpublicera när en person till får lämna Vita huset!



5 2020
Arkisto

Tämä voi olla ainoa tilaisuutemme mediatukeen

Ruotsissa, Tanskassa ja Norjassa valtio on jakanut journalismille koronatukea 24 – 66 miljoonaa euroa normaalin mediatuen päälle. Suomessa tiedonvälitystä ei tueta, vielä. Nyt tilanne on kuitenkin lupaavampi kuin vuosikymmeniin, kirjoittaa Maria Pettersson.

Kuohuva toimitus on loistopaikka edetä uralla, Riikka Räisänen

Ylen uutis- ja ajankohtaistoimituksen päätoimittaja tietää jo, kuka kolumnisti seuraavaksi ehdottaa yhtiön rahoituksen leikkaamista.

Koronan mukana kiire katosi ja filosofia palasi

Kodissamme on nukuttu enemmän kuin aikoihin. Yhtenä yönä en saanut unta, kun olin nukkunut niin jumalattoman paljon edellisinä, kirjoittaa Lauri Rotko.

Medier med mössan i hand

”Det är problematiskt om mediernas roll och deras stödbehov villkoras med coronavirusutbrottet”, skriver Dan Lolax.

Mediatuki on demokratiatuki – ja poliitikkojen olisi aika ymmärtää se

”Median asia ei ole vain median asia. Se on kansalaisten asia. Ja tämä tuntuu poliitikoilta unohtuneen”, kirjoittaa Hanne Aho.

Arvoisat kansalaiset, muistakaa resilienssi!

”Lohdullista – mutta samalla oireellista – on se, että moni journalisti pyrkii edelleen selittämään resilienssin”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Verkko toi uutta ay-koulutukseen

”Verkkokoulutus osoittautui yllättävän käteväksi ja vuorovaikutukselliseksi koulutusmuodoksi”, kirjoittaa työehtoasiamies Terhi Tarvainen.

Direktsändningarnas man

Döda: Redaktör Tomas Ek 6. 1.1957 Helsingfors – 2. 5.2020 Helsingfors

Teräväkielinen pomo muisti myös kannustaa

Kuolleita: Päätoimittaja Pekka Hyvärinen 20. 7. 1951 Kuopio – 10. 5. 2020 Helsinki

Uutisia, ei niinkään analyysejä

Kuolleita: Toimittaja Olli Pohjanpalo 21. 3. 1954 Hamilton Kanada – 11. 5. 2020 Helsinki

”Julkaistu kuva oli hyvä kuva”

Kuolleita: Valokuvaaja Mauri Vuorinen 11. 10. 1928 Hämeenkyrö – 30. 3. 2020 Tampere

Oikeutta puolustava marjakapitalisti

Kuolleita: Toimittaja Helena Hyvärinen 6.11. 1950 Tampere – 1.5.2020 Tampere

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta