Framför ens näsa

JOURNALISTI
23.3.2018

Dan Lolax

dan.lolax@aumedia.fi

Skribenten är samhällsreporter på Åbo Underrättelser. Skriver även Nyhetsbloggen.

Nyhetsnäsor är olika, kampen för att se vad som finns framför dem likaså, skriver Dan Lolax.

Enligt ett slitet uttryck ska en journalist ha näsa för nyheter. Jag vill tillägga George Orwells ord: ”Att se vad som finns framför ens näsa kräver en ständig kamp.”

Citatet understryker hur ingenting kan tas för givet. Liksom alltid när något har en mänsklig komponent kan vi inte utgå från att ”utveckling” per definition betyder ”framsteg”, åtminstone inte utan en medveten ansträngning.

Journalister tar inget för givet, eller hur? Ja och nej. Vi är hyfsat bra på att påminna oss själva om det fria ordets flyktighet. Samtidigt har vi svårt att granska oss själva genom de ord vi använder om andra.

Därför var Helsingin Sanomats förstasida på kvinnodagen en bra sak. Med endast en tredjedel av sidan fylld ville tidningen visa att man är medveten om hur ojämlikt kvinnor förekommer i artiklarna och att man tänker göra något åt det.

Kampanjen handlar om vem som svarar på frågorna. Men lika viktigt är att tänka på vem som ställer frågorna.

 

I förra numret av Journalisten sa David Mac Dougall News Now Finland att det internationella och mångkulturella Finland inte reflekteras i de redaktionella leden. Han har rätt.

Det finländska medielandskapet, inklusive det finlandssvenska, är monotont. Det här medför flera risker. En är att journalistiken förlorar sin relevans för dem som inte känner igen sig i den.

En är att ”vi och dem” -indelningen finns inbakad i det journalistiska greppet, goda avsikter till trots.

”Neutralitet” och ”objektivitet” förväxlas med ”norm”, det vill säga att när det är en journalist som inte överensstämmer med bilden av normfinländare som ställer frågorna så riskerar fokus bli på hen, medan journalistiken faller åt sidan eller misstänkliggörs.

Poängen här är inte att likställa mångfald med hudfärg utan att påstå att den redaktion som inte funderar på sin sammansättning – speciellt när det är dags att rekrytera – gör sig själv en björntjänst.

Det handlar inte om kvotering – som om det finns ett visst antal att sikta på – utan om att fundera på vad man vill bevaka och hur.

I den övervägningen gäller det att ta med hur det finländska samhället ser ut i dag. Personer med utländskt påbrå utgör kring sju procent av befolkningen.

 

Men kommer inte de finländska redaktionerna på sikt, och på ett naturligt sätt, bättre spegla samhället i stort?

Här gör sig missförståndet om utveckling och framsteg påmind.

Det som faller sig naturligt är oftast det som är bekvämast. Det som är bekvämast är att fortsätta i samma hjulspår.

Därför behöver de som har något att säga till om aktivt tänka på och tala om hur redaktionerna återspeglar samhället.

Någon vill säkert säga att det räcker med att följa hantverkets principer. Argumentet lyder att det inte ska spela någon roll om journalisten är, till exempel, en infödd medelålders man eller en ung kvinna med invandrarpåbrå. Journalistikens krav på objektivitet styr dem båda.

Journalistik kan inte reduceras till en uppsättning regler. Varje enskild journalist verkar som individ och, ja, medelåldersmannen och den unga kvinnan är underkastade samma principer men, nej, de kommer inte att ställa samma frågor.

Deras nyhetsnäsor är olika, kampen för att se vad som finns framför dem likaså.



4 2021
Arkisto

Merja Ylä-Anttila pitää Yle-lain uudistusta tarpeettomana, mutta välttelee kommentoimasta sitä julkisesti

Merja Ylä-Anttila tuli Ylen toimitusjohtajaksi vuonna 2018. Hän on sen jälkeen ehtinyt uudistaa Ylen organisaation, jättää kädenjälkensä Ylen strategiaan ja tutustua hieman uusiin kollegoihinsa kahvittelemalla noin neljänsadan yleläisen kanssa.

Median ammattilaisen on tiedettävä, kenen ideologiaa edistää

Tiedotusvälineen pitää saada itse valita, mitä sanoja ja käsitteitä käyttää. On kuitenkin tiedettävä, mistä käsitteet ovat peräisin ja kenen ideologiaa ne pönkittävät, kirjoittaa päätoimittaja Maria Pettersson.

Väkivalta varjostaa ja mustasukkaisuus piinaa – miksi otsikoissa raiskaukset vain tapahtuvat, kysyy toimittaja Sara Harju

Sukupuolittuneessa ja seksuaalisessa väkivallassa tekijä usein ohitetaan käyttämällä passiivia ikään kuin väkivalta olisi hallitsematon voima, jota vastaan ei voi pyristellä.

Toimittajana saat kätevästi näkyvyyttä sometilillesi ja laukkumallistollesi, Jenni Alexandrova

Radiotoimittaja Jenni Alexandrova kirjoittaa blogissaan viineistä ja ihmettelee, miksi Alko ei ole lähettänyt hänelle lahjaviinejä.

Liian pitkälle menevä tasa-arvo on hyvä tarina, mutta harvoin totta

Tällaisessa ilmapiirissä ei ole suuri ihme, että maan suurin sanomalehti alkaa nähdä kaiken paitsi luonnontieteellisen tutkimuksen luisuvan tieteellisyydestä kohti silkkaa ”intersektionaalista ideologiaa”, kirjoittaa Janne Zareff.

Näin Journalistiliitto toimii

Satavuotiaalla Journalistiliitolla on toimisto Helsingin Hakaniemessä, mutta jäseniä ympäri maan. Mitä tekevät liiton toimitusosastot, paikallisyhdistykset, valtuusto, hallitus ja toimisto?

Kuusi vuotta sitten freelancerit petettiin. Nyt lainsäätäjät voivat turvata luovan työn tekijöiden elannon.

Luovan työn tekijöiden kohtuulliset korvaukset voitaisiin varmistaa, kun EU-pykäliä tuodaan kotimaiseen tekijänoikeuslainsäädäntöön, kirjoittaa Sanna Nikula.

Uudet puolueet eivät sopeutuneet kirjoitusohjeeseen

”Moni uusi puolueennimi oli rakenteeltaan erilainen kuin vanhat, joten niiden erisnimisyyden häivyttäminen alkukirjaintempulla tuntui oudolta robotiikalta”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Den ensidiga bevakningen av rikspolitiken

Att den åländska riksdagsledamoten är den mest frekvent intervjuade rikspolitikern i de åländska medierna är varken konstigt eller fel, det är avsaknaden av andra röster som är det, skriver Felicia Bredenberg.

Kun hätä on suurin, on kollega lähellä

Juuri kun Radio Novan uutiset olivat alkamassa, ankkuri Jussi Karhunen tunsi muljahduksen mahassaan.

Totuuden tyyni tulkki on poissa

Toimittaja Jorma Lehto 2. 3. 1947 Seinäjoki – 25. 3. 2021 Mustasaari

”Alla finlandssvenska medier är dåliga på något sätt”

Vårens näst sista Mediespråkswebbinarium kräver självironi och god humor. Den 23 april ger sig komikern Alfred Backa nämligen på den finlandssvenska journalistiken i en roast där alla får sig kring öronen.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta