Framför ens näsa

JOURNALISTI
23.3.2018

Dan Lolax

dan.lolax@aumedia.fi

Skribenten är samhällsreporter på Åbo Underrättelser. Skriver även Nyhetsbloggen.

Nyhetsnäsor är olika, kampen för att se vad som finns framför dem likaså, skriver Dan Lolax.

Enligt ett slitet uttryck ska en journalist ha näsa för nyheter. Jag vill tillägga George Orwells ord: ”Att se vad som finns framför ens näsa kräver en ständig kamp.”

Citatet understryker hur ingenting kan tas för givet. Liksom alltid när något har en mänsklig komponent kan vi inte utgå från att ”utveckling” per definition betyder ”framsteg”, åtminstone inte utan en medveten ansträngning.

Journalister tar inget för givet, eller hur? Ja och nej. Vi är hyfsat bra på att påminna oss själva om det fria ordets flyktighet. Samtidigt har vi svårt att granska oss själva genom de ord vi använder om andra.

Därför var Helsingin Sanomats förstasida på kvinnodagen en bra sak. Med endast en tredjedel av sidan fylld ville tidningen visa att man är medveten om hur ojämlikt kvinnor förekommer i artiklarna och att man tänker göra något åt det.

Kampanjen handlar om vem som svarar på frågorna. Men lika viktigt är att tänka på vem som ställer frågorna.

 

I förra numret av Journalisten sa David Mac Dougall News Now Finland att det internationella och mångkulturella Finland inte reflekteras i de redaktionella leden. Han har rätt.

Det finländska medielandskapet, inklusive det finlandssvenska, är monotont. Det här medför flera risker. En är att journalistiken förlorar sin relevans för dem som inte känner igen sig i den.

En är att ”vi och dem” -indelningen finns inbakad i det journalistiska greppet, goda avsikter till trots.

”Neutralitet” och ”objektivitet” förväxlas med ”norm”, det vill säga att när det är en journalist som inte överensstämmer med bilden av normfinländare som ställer frågorna så riskerar fokus bli på hen, medan journalistiken faller åt sidan eller misstänkliggörs.

Poängen här är inte att likställa mångfald med hudfärg utan att påstå att den redaktion som inte funderar på sin sammansättning – speciellt när det är dags att rekrytera – gör sig själv en björntjänst.

Det handlar inte om kvotering – som om det finns ett visst antal att sikta på – utan om att fundera på vad man vill bevaka och hur.

I den övervägningen gäller det att ta med hur det finländska samhället ser ut i dag. Personer med utländskt påbrå utgör kring sju procent av befolkningen.

 

Men kommer inte de finländska redaktionerna på sikt, och på ett naturligt sätt, bättre spegla samhället i stort?

Här gör sig missförståndet om utveckling och framsteg påmind.

Det som faller sig naturligt är oftast det som är bekvämast. Det som är bekvämast är att fortsätta i samma hjulspår.

Därför behöver de som har något att säga till om aktivt tänka på och tala om hur redaktionerna återspeglar samhället.

Någon vill säkert säga att det räcker med att följa hantverkets principer. Argumentet lyder att det inte ska spela någon roll om journalisten är, till exempel, en infödd medelålders man eller en ung kvinna med invandrarpåbrå. Journalistikens krav på objektivitet styr dem båda.

Journalistik kan inte reduceras till en uppsättning regler. Varje enskild journalist verkar som individ och, ja, medelåldersmannen och den unga kvinnan är underkastade samma principer men, nej, de kommer inte att ställa samma frågor.

Deras nyhetsnäsor är olika, kampen för att se vad som finns framför dem likaså.



6 2019
Arkisto
Ylessä työskentelevät Seurin veljekset löysivät toisensa aikuisuuden kynnyksellä. Ville (oik.) vei Ollin alaikäisenä Helsingin baareihin.” kuva: Jaakko Martikainen

Miltä tuntuu, kun haastateltavat kuvittelevat jatkuvasti puhuvansa veljelle?

Tai kun joutuu kilpailemaan perheenjäsenen kanssa saman alan työpaikoista? Toimittajina työskentelevät sisarusparit avasivat perhe- ja työsuhteitaan.

Jos työnantaja ei ole uskollinen, ei työntekijänkään tarvitse olla

”Työntekijän ei ole järkevää sitoutua tai joustaa enempää kuin työpaikka on valmis sitoutumaan ja joustamaan”, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Ylelle vinoilu loppuu sinun vahtivuorollasi, Johanna Lahti?

Johanna Lahti aloittaa marraskuussa Ilta-Sanomien uutena vastaavana päätoimittajana. ”Kiroiluni on asettunut sellaiselle tasolle, että minut voi päästää huoletta myös kalustettuihin huoneisiin.”

Lukijat maksavat luottamuksesta, epäpuhtaasta journalismista ja fermentointikursseista

Journalismia on aina rahoitettu muullakin kuin hardcore-uutisilla. Journalistien on vain vaikea myöntää sitä, kirjoittavat Annukka Oksanen ja Elina Yrjölä.

Näin syntyvät media-alan työehtosopimukset

Paljonko saat palkkaa, kuinka pitkä lomasi on ja joudutko tekemään kiky-tunteja? Muun muassa nämä kysymykset ratkaistaan syksyn ja talven tes-neuvotteluissa. Näin neuvotteluvalmistelut etenevät.

Maryan Abdulkarim on muun muassa kolumnisti, käsikirjoittaja, kirjailija ja taiteilija. ”Tätä urapolkua en osannut suunnitella, vaan asiat ovat seuranneet toisiaan. Kun joku pyytää mukaan johonkin, mietin aina, olenko riittävän hyvä tähän. Mutta kun epäilyistään huolimatta lähtee mukaan, huomaa, että okei – minusta on myös tähän.”

Miksi vähemmistön asiat näyttäytyvät enemmistön kiusana, kysyy Maryan Abdulkarim

”Sysäys ajatusteni sanallistamiseen oli Helsingin Sanomien juttu, jossa lukija kysyi, miksi suihku ja vessanpönttö sijoitetaan kylpyhuoneessa vierekkäin niin, että sukat kastuvat, ja arkkitehti vastasi, että esteettömyysmääräysten takia.”

Pari klikkausta voittaa pään raapimisen

”Arvailu ja kritiikitön googlailu ovat journalismissa edelleen turhan yleisiä menetelmiä varsinkin kiireessä. Ilahduttavan moni toimittaja on kuitenkin vähitellen löytänyt luotettavat verkkopalvelut”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Emojier som journalistik

”Uppdateringen är mångas första kontakt med den journalistik som följer och att fånga läsarens uppmärksamhet är i det här fallet att färga den”, skriver Dan Lolax.

Huolellinen töistä sopiminen helpottaa asiakkaan ja freelancerin elämää

Vaikka ulkoistettaessa työstä halutaan eroon, työn suunnittelu ei saisi päättyä ostajan päässä siihen, kun päätös ulkoistamisesta tehdään, kirjoittaa Hanna Kokkonen.

Raskaus ei ole syy olla jatkamatta määräaikaisuutta

”Raskauden tai äitiyden takia voi tulla helposti syrjityksi huomaamattaan. Aina työnantajakaan ei ymmärrä tekevänsä väärin”, kirjoittaa Journalistiliiton lakimies Rami Lindström.

Tommy Pohjola on kokenut penkoja

Tommy Pohjola aloittaa Journalistin määräaikaisena toimittajana 2. syyskuuta.

Alaston paparazzi nappasi uutiskuvan

”Vielä vettä tippuen kaivoin kameran laukusta, vaihdoin zoomin ja otin matalan tähtäysasennon kylmälle ikkunalaudalle”, kirjoittaa Jukka Järvelä.

Intohimoinen tekniikkatoimittaja

Kuolleita: Toimittaja Tero Lehto 25. 5. 1978 Espoo – 3. 7. 2019 Helsinki

Kotiseutu- ja paikallislehtimies

Kuolleita: paikallislehtimies Kurt Ratia 28. 9. 1943 Lahti – 11. 3. 2019 Hyvinkää

Intohimona radio

Kuolleita: toimittaja Heikki Peltonen 27. 6. 1947 Uusikaupunki – 3. 7. 2019 Merikarvia

Toimittajasta jäi muisto itärajalle

Kuolleita: toimittaja Urho Kinnunen 28. 6. 1930 Ilomantsi – 18. 6. 2019 Ilomantsi

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta