Var är mitten?

JOURNALISTI
9.2.2018

Annakaisa Suni, text

annakaisa.suni@gmail.com

Skribenten är reporter på Svenska Dagbladet och bor i Stockholm.

Helheten frågor i en intervju borde återspegla samhället – när samhället förändras måste frågorna förändras, skriver Annakaisa Suni.

Hur många asylsökande är en nivå Sverige klarar av? Den frågan ställde jag alldeles nyligen i en intervju med Miljöpartiets språkrör i Svenska Dagbladet.

För bara fem år sedan väckte en snarlik fråga raseri i Mediesverige. ”Hur mycket invandring tål Sverige?” frågade programledaren i partiledardebatten i SVT:s Agenda hösten 2012.

Författaren Marcus Priftis skrev att frågan var så främlingsfientlig i sin konstruktion att man inte kunde svara på den utan att bekräfta rasistiska osanningar. De här osanningarna var enligt honom att invandring är en belastning för Sverige, att det går att sätta ett maxantal för invandrare och att Sverige är nära den gränsen.

SVT fick dessutom så mycket kritik via mejl och på sociala medier att public service-bolaget valde att bemöta den i en ny artikel.

Pia Bernhardson, projektledare för Agenda, sa att formuleringen visst var tillspetsad. Men man valde ändå att lyfta frågan därför att antalet asylsökande och anhöriginvandrare ökat kraftigt, och därför att regeringen problematiserat frågan genom att tala om att en allt större del av invandrarna är lågutbildade.

 

Det där var alltså 2012, och jag minns att även jag var förbryllad över SVT:s formulering. I dag tycker jag att det är helt på sin plats att ställa frågan som jag gjorde till Miljöpartiet. Intressant nog märker jag att jag resonerar på liknande sätt som Agenda gjorde. Det var regeringen som började, så tänker även jag.

Hösten 2015 ansåg nämligen den rödgröna regeringen att antalet asylsökande blivit så stort att Sverige inte längre klarade av att ta emot dem. Man införde gräns- och id-kontroller för att göra det svårare att komma till Sverige, gick från permanenta till tidsbegränsade uppehållstillstånd och minskade möjligheterna för de som flytt att få sin familj till Sverige.

När Miljöpartiet nu inför höstens val vill återgå till en mer generös flyktingpolitik tyckte jag det var viktigt att fråga vilken volym de har i åtanke. Det var ett av cirka trettiotal frågor – jag frågade även bland annat om det är rätt att EU betalar Turkiet för att de ska hålla flyktingar borta.

 

Vi journalister har mycket makt när vi formulerar frågorna. Jag tänker att helheten frågor i en intervju borde återspegla samhället – när samhället förändras måste frågorna förändras. Men samtidigt borde frågorna främja ett demokratiskt och empatiskt samhälle som inte bygger på rasism och sexism. Det handlar verkligen inte om att bekänna politisk färg, utan om att stå upp för åtminstone en lägstanivå av anständighet.

Min något högtravande idé utmanades av en radioreporter som nyligen utbildade oss skrivande journalister i hur man får bra svar. När journalister ställer frågor utifrån en föreställd mittenposition försöker vi bara imponera på våra kolleger, ansåg han. Ett bättre samtal blir det ofta när man testar att ställa sig på olika sidor om mitten.

Ett intressant råd som jag tänker följa, med stor försiktighet. För var är mitten? Uppenbarligen har den flyttat på fem år.



6 2019
Arkisto
Ylessä työskentelevät Seurin veljekset löysivät toisensa aikuisuuden kynnyksellä. Ville (oik.) vei Ollin alaikäisenä Helsingin baareihin.” kuva: Jaakko Martikainen

Miltä tuntuu, kun haastateltavat kuvittelevat jatkuvasti puhuvansa veljelle?

Tai kun joutuu kilpailemaan perheenjäsenen kanssa saman alan työpaikoista? Toimittajina työskentelevät sisarusparit avasivat perhe- ja työsuhteitaan.

Jos työnantaja ei ole uskollinen, ei työntekijänkään tarvitse olla

”Työntekijän ei ole järkevää sitoutua tai joustaa enempää kuin työpaikka on valmis sitoutumaan ja joustamaan”, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Ylelle vinoilu loppuu sinun vahtivuorollasi, Johanna Lahti?

Johanna Lahti aloittaa marraskuussa Ilta-Sanomien uutena vastaavana päätoimittajana. ”Kiroiluni on asettunut sellaiselle tasolle, että minut voi päästää huoletta myös kalustettuihin huoneisiin.”

Lukijat maksavat luottamuksesta, epäpuhtaasta journalismista ja fermentointikursseista

Journalismia on aina rahoitettu muullakin kuin hardcore-uutisilla. Journalistien on vain vaikea myöntää sitä, kirjoittavat Annukka Oksanen ja Elina Yrjölä.

Näin syntyvät media-alan työehtosopimukset

Paljonko saat palkkaa, kuinka pitkä lomasi on ja joudutko tekemään kiky-tunteja? Muun muassa nämä kysymykset ratkaistaan syksyn ja talven tes-neuvotteluissa. Näin neuvotteluvalmistelut etenevät.

Maryan Abdulkarim on muun muassa kolumnisti, käsikirjoittaja, kirjailija ja taiteilija. ”Tätä urapolkua en osannut suunnitella, vaan asiat ovat seuranneet toisiaan. Kun joku pyytää mukaan johonkin, mietin aina, olenko riittävän hyvä tähän. Mutta kun epäilyistään huolimatta lähtee mukaan, huomaa, että okei – minusta on myös tähän.”

Miksi vähemmistön asiat näyttäytyvät enemmistön kiusana, kysyy Maryan Abdulkarim

”Sysäys ajatusteni sanallistamiseen oli Helsingin Sanomien juttu, jossa lukija kysyi, miksi suihku ja vessanpönttö sijoitetaan kylpyhuoneessa vierekkäin niin, että sukat kastuvat, ja arkkitehti vastasi, että esteettömyysmääräysten takia.”

Pari klikkausta voittaa pään raapimisen

”Arvailu ja kritiikitön googlailu ovat journalismissa edelleen turhan yleisiä menetelmiä varsinkin kiireessä. Ilahduttavan moni toimittaja on kuitenkin vähitellen löytänyt luotettavat verkkopalvelut”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Emojier som journalistik

”Uppdateringen är mångas första kontakt med den journalistik som följer och att fånga läsarens uppmärksamhet är i det här fallet att färga den”, skriver Dan Lolax.

Huolellinen töistä sopiminen helpottaa asiakkaan ja freelancerin elämää

Vaikka ulkoistettaessa työstä halutaan eroon, työn suunnittelu ei saisi päättyä ostajan päässä siihen, kun päätös ulkoistamisesta tehdään, kirjoittaa Hanna Kokkonen.

Raskaus ei ole syy olla jatkamatta määräaikaisuutta

”Raskauden tai äitiyden takia voi tulla helposti syrjityksi huomaamattaan. Aina työnantajakaan ei ymmärrä tekevänsä väärin”, kirjoittaa Journalistiliiton lakimies Rami Lindström.

Tommy Pohjola on kokenut penkoja

Tommy Pohjola aloittaa Journalistin määräaikaisena toimittajana 2. syyskuuta.

Alaston paparazzi nappasi uutiskuvan

”Vielä vettä tippuen kaivoin kameran laukusta, vaihdoin zoomin ja otin matalan tähtäysasennon kylmälle ikkunalaudalle”, kirjoittaa Jukka Järvelä.

Intohimoinen tekniikkatoimittaja

Kuolleita: Toimittaja Tero Lehto 25. 5. 1978 Espoo – 3. 7. 2019 Helsinki

Kotiseutu- ja paikallislehtimies

Kuolleita: paikallislehtimies Kurt Ratia 28. 9. 1943 Lahti – 11. 3. 2019 Hyvinkää

Intohimona radio

Kuolleita: toimittaja Heikki Peltonen 27. 6. 1947 Uusikaupunki – 3. 7. 2019 Merikarvia

Toimittajasta jäi muisto itärajalle

Kuolleita: toimittaja Urho Kinnunen 28. 6. 1930 Ilomantsi – 18. 6. 2019 Ilomantsi

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta