Martha är i smöret igen

Det är hippt att sticka egna kläder och TV-utbudet domineras av program där man lagar traditionella maträtter av närodlade matvaror. Martha hade rätt hela tiden.

Medan mediehus lägger ner tidningar och ”koncentrerar sig på kärnverksamheten” satsar Marthaförbundet på att föra ut sitt budskap i flera kanaler. ”Papperstidningen ger en oersättlig läsupplevelse och kommer inte att försvinna i första taget”, säger Mikaela Groop, redaktionschef på tidningen Martha.

Tidskriften Martha

Har en upplaga på 8 650 och är därmed den största kvinnotidningen på svenska i Finland. Marthapodden kommer en gång per månad och har 500 – 600 lyssnare.

Ges ut i sex nummer per år av Finlands svenska Marthaförbund rf. som har cirka 10 000 medlemmar.

Under åren 1903 – 1958 kom Marthaförbundets tidning ut under namnet Husmodern, åren 1958 – 1965 hette den Marthabladet/Husmodern och sedan 1999 har den hetat Martha.

Innehållet speglar Marthaförbundets verksamhet inom kärnområdena hushåll och näring, miljöhänsyn i vardagen och vardagsekonomi.

JOURNALISTI
9.2.2018

Johan Svenlin, text
Karl Vilhjálmsson, Foto

Inom medievärlden råder allmänt en ängslan för att man ska satsa på fel grej och missa tåget. Marthaförbundet är inte den typen av organisation som sätter upp ett finger i luften och känner efter varifrån det blåser.

”Nej, tidskriften Martha har hållit fast vid samma grundvärderingar sedan den startades 1903, då med namnet Husmodern. Nu ser vi en motreaktion i samhället mot konsumismen och marthorna har alltid varit bra på att snappa upp vilka konkreta frågor och behov det finns i samhället”, säger Mikaela Groop, redaktionschef på tidningen Martha.

Vi sitter i hennes redaktionsrum på andra våningen i Marthaförbundets nya högkvarter på Busholmen i Helsingfors. Bland grannarna i det svenskspråkiga kvarteret finns Teater Viirus, Affärsmagasinet Forum, daghemmet Pärlan och Teknologföreningens restaurang Skøgul.

På andra sidan glasväggen sitter Marthaförbundets rådgivare och svarar på medlemmarnas frågor per telefon och webb. I bokhyllan på den motsatta väggen fylls flera hyllmeter av inbundna årgångar av förbundets tidning. Den har genom åren bytt namn, men hushåll, ekologi och vardagsekonomi flätar sig som en röd tråd igenom årgångarna.

”Ja, tidningen fyller 115 år så vi firar det bland annat genom att i varje nummer under året publicera citat ur artiklar från tidigare årgångar. Artiklarna har genom åren varit mycket välskrivna och de beskriver sin samtid väl.”

 

Själv firar Groop 20-årsjubileum i år som redaktionschef. Hennes journalistkarriär började på Svenska Yle, där hon jobbade 1986 – 1994, bland annat som researcher. Efter att ha skrivit en bok om interkulturell kommunikation blev hon värvad som lärare till Markkinointiinstituutti i Helsingfors. Det var under en ledighet från institutet, sommaren 1998, som hon utan några stora förväntningar gick till en intervju för en halvtidstjänst på Marthaförbundet.

”Det var kärlek vid första ögonkastet. Genast när jag kom in till intervjun kände jag att det här var något jag ville göra.”

Då handlade jobbet om att ge ut en tidning. Sedan dess har distributionskanalerna blivit fler. Tillsammans med sin kollega Karin Lindroos, som är informatör och ansvarar för Marthaförbundets visuella profil, gör Groop numera en tidning, en Marthapodd, inlägg på sociala medier, upprätthåller en webbplats och videostreamar evenemang. Och efter 20 år på samma jobb finns kärleken kvar.

”Ibland får jag frågan om jag inte tröttnar på att göra samma tidning. Jag brukar svara att det hela tiden händer nya saker och att tidningen ser helt annorlunda ut nu jämfört med hur den såg ut när jag kom hit.”

 

Frilansare producerar en stor del av innehållet i Martha. Som inköpare märker Groop att tillgången på frilansare ökat i svallvågorna av mediehusens uppsägningar.

”Dagens frilansare är duktiga, ambitiösa och pålitliga. Det hör till det roligaste i mitt arbete att hålla kontakten med dem. Ibland blir jag alldeles lycklig när någon gjort det där lilla extra som jag inte ens bett om.”

Tidningen är fortfarande flaggskeppet och det visuella intrycket högprioriterat. Läsaren ska få en magasinkänsla från första till sista sidan.

”Tidningen som medium är helt överlägsen för vissa typer av fördjupande artiklar och reportage. Jag är inte oroad över att papperstidningen ska försvinna, den ger en upplevelse som inte går att ersätta och kommer alltid att fylla vissa behov.”

En fråga som genomgående ställts ända sedan starten är vad tidningen ska få kosta. Dagens Martha kan inte köpas som lösnummer och inte heller tecknas som prenumeration. Enda sättet att få den är att bli medlem i Marthaförbundet.

”Som medlemstidning ska tidskriften Martha informera medlemmarna om vad som händer i förbundet, men också ge läsarna råd om hur de i sin vardag kan bidra till en hållbar utveckling enligt Marthaförbundets vision.”

 

Marthaförbundet riktar sig uttryckligen till kvinnor och behandlar ämnena hushåll, ekologi och vardagsekonomi. Hur går det ihop 2018?

”Vi vill inte fjättra kvinnor vid spisen, utan uppmanar alla att dela lika på hushållsarbetet. Vi är visserligen historiskt en kvinnoorganisation, men vi exkluderar ingen och vi är bara glada om vi får med fler män som medlemmar.”

I förra numret ingick en artikel där miljöbilar testades. Medier som tar upp miljö, hälsa eller ekonomi brukar hamna i skottgluggen. Det kommer nya rön från forskare varje vecka och självutnämnda experter från googleuniversitetet går igång på att breda ut sina egna teorier, vare sig det gäller vindkraft, GI-dieten eller klimatförändringen.

”Klimatförändringen är ett allvarligt ämne, men som individ känner man sig maktlös inför en så stor fråga. I stället försöker vi som experter på vardagen upplysa läsarna om hur de med små medel kan bidra, till exempel genom att minska matsvinnet, skära ner på köttkonsumtionen eller sortera sopor.”

Finns det ämnen som väcker ramaskri i er tidning?

”Inte ramaskri men vissa ämnen som konsumtion, vardagsekonomi och kemikaliebantning väcker många frågor hos våra läsare. Marthorna är vanligtvis hjälpsamma och om de reagerar på något i tidningen, till exempel att korsordet blivit svårare, påpekar de det på ett försynt sätt.”

Nästa nummer, med temat Livets goda, är under arbete. Martha fortsätter att spinna på sin röda tråd.

Tidskriften Martha

Har en upplaga på 8 650 och är därmed den största kvinnotidningen på svenska i Finland. Marthapodden kommer en gång per månad och har 500 – 600 lyssnare.

Ges ut i sex nummer per år av Finlands svenska Marthaförbund rf. som har cirka 10 000 medlemmar.

Under åren 1903 – 1958 kom Marthaförbundets tidning ut under namnet Husmodern, åren 1958 – 1965 hette den Marthabladet/Husmodern och sedan 1999 har den hetat Martha.

Innehållet speglar Marthaförbundets verksamhet inom kärnområdena hushåll och näring, miljöhänsyn i vardagen och vardagsekonomi.



9 2018
Arkisto
Maisemakonttori. Pilvikki Kause työskentelee yhteisöllisessä työhuoneessa Porton keskustassa. Monet työkavereista ovat eri alojen ”läppärikulkureita”. Naapuritavernassa lounasta saa alle neljällä eurolla. ”Maisemat työhuoneen ikkunasta herättävät aina kateutta”, Kause kertoo.

Hankala alku löytöretkeilijöiden maassa

Muutto uuteen maahan oli vaikeampi kuin kokenut freelancetoimittaja Pilvikki Kause osasi odottaa. Arjen yksinhuoltajana, sairastellessa ja keikkojen harvetessa hän alkoi epäillä, osaako enää kirjoittaakaan.

Spotlights reporter Annvi Gardbergs program om silvervatten nominerades till Snöspaden 2017 bland annat för att hon lyckades lyfta upp och väcka en bred samhällsdebatt om ett tidigare relativt okänt problem.

Hårt efterspel i silvervattnets spår

Yle Spotlights Annvi Gardberg hade räknat med att hennes avslöjande om folk som dricker silvervatten kunde ge höga svallvågor. Men hon hade inte räknat med hur hårt hennes intervjuobjekt skulle drabbas.

Viranomainen vastaa, jos tietopyyntö miellyttää

Toimittajat kertovat viranomaisten vastaavan asiakirjapyyntöihin hyvin, mutta vaikeissa aiheissa ensimmäinen vastaus on usein ”ei”. Jos tiedot jäävät saamatta, harva tekee muuta kuin urputtaa kollegalle.

Tasa-arvobotti on saanut pohtimaan haastateltavien valintoja, Koillissanomien toimituspäällikkö Jenny Halvari kertoo. Vasemmalla kesätoimittaja Vappu Jaakkola.

Journalismi jää kauas tasa-arvosta

Tasa-arvokeskustelu ei ole lisännyt naisten määrää uutisissa. Heinäkuussa parhaiten pärjäsi Koillissanomat. Helsingin Sanomien 50–50-tavoite on kaukana.

Uudistusmielinen uutisjournalisti

Helsingin Sanomista Iltalehden vastaavaksi päätoimittajaksi siirtyvä Erja Yläjärvi uskoo sääuutisiin ja lifestyle-sisältöihin.

Tuntematon koodari

Moni ei edes tiedä, että suomalaiset mediat käyttävät itsekin algoritmeja ja tekevät niiden avulla journalistisia ratkaisuja. Usein ratkaisuja tekee tuntematon koodari, kirjoittaa Elina Grundström.

Kirstu kilisemään kaukomailla

Freelanceriksi ulkomaille, mutta miten? Kokeneet toimittajat kertovat viisi vinkkiä.

Eläkkeellä oleva Heikki Kotilainen toi keräämänsä kuvalakanat näytille Journalistiliiton tiloihin Hakaniemeen. Toistuvia kuvituskuvia hän on kerännyt parin vuoden ajan. Kotilainen ei halua esiintyä ”besserwisserinä”, vain ihmettelevänä ja vähän huvittuneena seuraajana. ”Ei uutiskuva-addiktio mihinkään katoa.”

Joka päivä sama kuva poliisimerkistä

Vanhaa kuvatoimittajaa ja kuvaajaa ihmetyttää sisällöttömien kuvien viljely verkkojutuissa.

Kun tutkijanura ei tuntunutkaan omalta, Laura Koponen ryhtyi hyödyntämään tietojaan tiedetoimittajana. Tähtitieteessä eniten uutta raportoitavaa kertyy astrobiologian ja eksoplaneettojen tutkimuksesta. ”Ehkä maapallon hankaluudet ajavat ajattelemaan elämän edellytyksiä muualla avaruudessa.” Kuva otettiin Helsingin observatoriossa, jossa on myös Koposen työnantajan Ursan tiloja.

Arjen ympyröitä ylemmäs

Tähdet ja avaruus -lehden toimitussihteeri Laura Koponen saa työssään pyöritellä kokonaisen universumin asioita. ”Vaikeinta on tieteen eturintamaan liittyvä epävarmuus, ja joudun usein kirjoittamaan ’mahdollisesti, kenties, saattaa olla’.”

Journalistiliiton uusi lakimies Rami Lindström odottaa innolla muun muassa tes-neuvotteluja, joista hänellä on aiempaakin kokemusta. ”Niissä täytyy ottaa isoja kokonaisuuksia haltuun, huomioida eri intressit ja löytää ratkaisuja nopeasti. Saan itsestäni eniten irti, kun työ on muuta kuin tasaista hallinnointia.”

Auttaminen on kivaa

Journalistiliiton uusi lakimies Rami Lindström selvittää ensitöikseen Ylen irtisanomisia.

Hyvä draivi viehättää Ylessä

Stefani Urmas on aloittanut Ylen uutis- ja ajankohtaistoiminnan visuaalisuudesta vastaavana päällikkönä.

Ohjelmapäällikkö Nina Jokiaho nosti Radio Novan Suomen viime vuoden kuunnelluimmaksi kaupalliseksi radiokanavaksi.

Kuuntelijan kuuntelija

Radio Novan ohjelmapäällikkö Niina Jokiaho hilasi kanavan takaisin huipulle.

Kesä koko vuoden

Miten säilyttää lomaltapaluun olotila marraskuuhun? Nämä vinkit kirjautuvat vuodesta toiseen Nina Erhon ”kaikkien aikojen työhyvinvointisyksy” -listoille.

Stuntreportrar och föregångare

Det finns stuntreportage där det känns som om redaktörens eller redaktionens upplevelse spelar en större roll än publikens, skriver Lina Laurent.

Oikein ajoitetut sanat

Manu Marttinen ja joukko muita Taloussanomien määräaikaisia oli puimassa yt-neuvottelujen tilannetta, kun huoneeseen paukkasi vakitoimittaja kyselemään luottamusmieheltä omaa työasiaansa.

Karjalaisen tuottaja Laura Määttänen sai jo lapsena tuntuman ampumiseen, kun poliisi-isä vei hänet ampumaradalle.

Katse tähtäimeen ja mieli tyhjäksi

Laura Määttänen hakee mielen ja sormen harmoniaa urheiluammunnasta. Silloin ajatukset eivät ole otsikoinnissa.

Husiksen kulisseista

Staffan Bruunin kirja Mies joka rakasti uutisia on ”toimittajamuistelmat”, jonka loppu on omistettu Hbl:n poikkeuksellisen jyrkälle alamäelle.”Osa ilmiöistä on koko alalle tuttuja, mutta yksityiskohdat hätkähdyttävät”, kirjoittaa Nina Erho.

Somekansa sokissa

Sanakirja ei vielä tunne somekansaa, mutta sen suosio näyttää nousevan kohisten, kirjoittaa Vesa Heikkinen Kieli-kolumnissaan.

Ehdotus: SJL:n uudeksi nimeksi Mediantekijät

Tulevien vuosien taloutta ja toimintaa suunnitelleen työryhmän puheenjohtajan Lauri Lähteenmäen mukaan liiton satavuotisjuhla vuonna 2021 olisi hyvä ajankohta nimen vaihtamiselle.

Bernerin mediaryhmä jätti rahoituksen auki

”On riittämätöntä ja kestämätöntä, että esitetyille toimenpiteille ei ole varattu rahoitusta käytännöllisesti katsoen lainkaan”, SJL:n puheenjohtaja Hanne Aho sanoo.

Bärlund vill locka fler journalister

Från augusti är Johan Bärlund ny rektor för Social- och kommunalhögskolan i Helsingfors. Han ser det som en stor utmaning att åter få upp intresset för journalistikstudier.

HSS Media rekryterar reportrar

Senast i oktober kommer HSS Media att ha två nyanställda reportrar, varav en kommer att bli placerad i Vasa och en i Jakobstad.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta