Medan mediehus lägger ner tidningar och ”koncentrerar sig på kärnverksamheten” satsar Marthaförbundet på att föra ut sitt budskap i flera kanaler. ”Papperstidningen ger en oersättlig läsupplevelse och kommer inte att försvinna i första taget”, säger Mikaela Groop, redaktionschef på tidningen Martha.

Martha är i smöret igen

Tidskriften Martha

Har en upplaga på 8 650 och är därmed den största kvinnotidningen på svenska i Finland. Marthapodden kommer en gång per månad och har 500 – 600 lyssnare.

Ges ut i sex nummer per år av Finlands svenska Marthaförbund rf. som har cirka 10 000 medlemmar.

Under åren 1903 – 1958 kom Marthaförbundets tidning ut under namnet Husmodern, åren 1958 – 1965 hette den Marthabladet/Husmodern och sedan 1999 har den hetat Martha.

Innehållet speglar Marthaförbundets verksamhet inom kärnområdena hushåll och näring, miljöhänsyn i vardagen och vardagsekonomi.

JOURNALISTI
9.2.2018

Johan Svenlin, text
Karl Vilhjálmsson, Foto

Det är hippt att sticka egna kläder och TV-utbudet domineras av program där man lagar traditionella maträtter av närodlade matvaror. Martha hade rätt hela tiden.

Inom medievärlden råder allmänt en ängslan för att man ska satsa på fel grej och missa tåget. Marthaförbundet är inte den typen av organisation som sätter upp ett finger i luften och känner efter varifrån det blåser.

”Nej, tidskriften Martha har hållit fast vid samma grundvärderingar sedan den startades 1903, då med namnet Husmodern. Nu ser vi en motreaktion i samhället mot konsumismen och marthorna har alltid varit bra på att snappa upp vilka konkreta frågor och behov det finns i samhället”, säger Mikaela Groop, redaktionschef på tidningen Martha.

Vi sitter i hennes redaktionsrum på andra våningen i Marthaförbundets nya högkvarter på Busholmen i Helsingfors. Bland grannarna i det svenskspråkiga kvarteret finns Teater Viirus, Affärsmagasinet Forum, daghemmet Pärlan och Teknologföreningens restaurang Skøgul.

På andra sidan glasväggen sitter Marthaförbundets rådgivare och svarar på medlemmarnas frågor per telefon och webb. I bokhyllan på den motsatta väggen fylls flera hyllmeter av inbundna årgångar av förbundets tidning. Den har genom åren bytt namn, men hushåll, ekologi och vardagsekonomi flätar sig som en röd tråd igenom årgångarna.

”Ja, tidningen fyller 115 år så vi firar det bland annat genom att i varje nummer under året publicera citat ur artiklar från tidigare årgångar. Artiklarna har genom åren varit mycket välskrivna och de beskriver sin samtid väl.”

 

Själv firar Groop 20-årsjubileum i år som redaktionschef. Hennes journalistkarriär började på Svenska Yle, där hon jobbade 1986 – 1994, bland annat som researcher. Efter att ha skrivit en bok om interkulturell kommunikation blev hon värvad som lärare till Markkinointiinstituutti i Helsingfors. Det var under en ledighet från institutet, sommaren 1998, som hon utan några stora förväntningar gick till en intervju för en halvtidstjänst på Marthaförbundet.

”Det var kärlek vid första ögonkastet. Genast när jag kom in till intervjun kände jag att det här var något jag ville göra.”

Då handlade jobbet om att ge ut en tidning. Sedan dess har distributionskanalerna blivit fler. Tillsammans med sin kollega Karin Lindroos, som är informatör och ansvarar för Marthaförbundets visuella profil, gör Groop numera en tidning, en Marthapodd, inlägg på sociala medier, upprätthåller en webbplats och videostreamar evenemang. Och efter 20 år på samma jobb finns kärleken kvar.

”Ibland får jag frågan om jag inte tröttnar på att göra samma tidning. Jag brukar svara att det hela tiden händer nya saker och att tidningen ser helt annorlunda ut nu jämfört med hur den såg ut när jag kom hit.”

 

Frilansare producerar en stor del av innehållet i Martha. Som inköpare märker Groop att tillgången på frilansare ökat i svallvågorna av mediehusens uppsägningar.

”Dagens frilansare är duktiga, ambitiösa och pålitliga. Det hör till det roligaste i mitt arbete att hålla kontakten med dem. Ibland blir jag alldeles lycklig när någon gjort det där lilla extra som jag inte ens bett om.”

Tidningen är fortfarande flaggskeppet och det visuella intrycket högprioriterat. Läsaren ska få en magasinkänsla från första till sista sidan.

”Tidningen som medium är helt överlägsen för vissa typer av fördjupande artiklar och reportage. Jag är inte oroad över att papperstidningen ska försvinna, den ger en upplevelse som inte går att ersätta och kommer alltid att fylla vissa behov.”

En fråga som genomgående ställts ända sedan starten är vad tidningen ska få kosta. Dagens Martha kan inte köpas som lösnummer och inte heller tecknas som prenumeration. Enda sättet att få den är att bli medlem i Marthaförbundet.

”Som medlemstidning ska tidskriften Martha informera medlemmarna om vad som händer i förbundet, men också ge läsarna råd om hur de i sin vardag kan bidra till en hållbar utveckling enligt Marthaförbundets vision.”

 

Marthaförbundet riktar sig uttryckligen till kvinnor och behandlar ämnena hushåll, ekologi och vardagsekonomi. Hur går det ihop 2018?

”Vi vill inte fjättra kvinnor vid spisen, utan uppmanar alla att dela lika på hushållsarbetet. Vi är visserligen historiskt en kvinnoorganisation, men vi exkluderar ingen och vi är bara glada om vi får med fler män som medlemmar.”

I förra numret ingick en artikel där miljöbilar testades. Medier som tar upp miljö, hälsa eller ekonomi brukar hamna i skottgluggen. Det kommer nya rön från forskare varje vecka och självutnämnda experter från googleuniversitetet går igång på att breda ut sina egna teorier, vare sig det gäller vindkraft, GI-dieten eller klimatförändringen.

”Klimatförändringen är ett allvarligt ämne, men som individ känner man sig maktlös inför en så stor fråga. I stället försöker vi som experter på vardagen upplysa läsarna om hur de med små medel kan bidra, till exempel genom att minska matsvinnet, skära ner på köttkonsumtionen eller sortera sopor.”

Finns det ämnen som väcker ramaskri i er tidning?

”Inte ramaskri men vissa ämnen som konsumtion, vardagsekonomi och kemikaliebantning väcker många frågor hos våra läsare. Marthorna är vanligtvis hjälpsamma och om de reagerar på något i tidningen, till exempel att korsordet blivit svårare, påpekar de det på ett försynt sätt.”

Nästa nummer, med temat Livets goda, är under arbete. Martha fortsätter att spinna på sin röda tråd.

Tidskriften Martha

Har en upplaga på 8 650 och är därmed den största kvinnotidningen på svenska i Finland. Marthapodden kommer en gång per månad och har 500 – 600 lyssnare.

Ges ut i sex nummer per år av Finlands svenska Marthaförbund rf. som har cirka 10 000 medlemmar.

Under åren 1903 – 1958 kom Marthaförbundets tidning ut under namnet Husmodern, åren 1958 – 1965 hette den Marthabladet/Husmodern och sedan 1999 har den hetat Martha.

Innehållet speglar Marthaförbundets verksamhet inom kärnområdena hushåll och näring, miljöhänsyn i vardagen och vardagsekonomi.



9 2019
Arkisto

Kuolema toimituksessa

Kollegan kuolema pysäyttää toimituksen ja tuo työyhteisön hoidettavaksi paljon käytännön asioita. Surun hoitamiseen ei sen sijaan ole valmista reseptiä.

Daniel Nissén, Lukas Kallenberg,  Mathilda Kull och Karolina Åsmus jobbar på Vasabladet. De unga journalisterna upplever att inhoppare och fast anställda behandlas likvärdigt. Alla är inbjudna till samma personalfester och interna fortbildningar och ingår i samma diskussionsforum. ”Man är en i gänget. Det är viktigt att man får vara med i gemenskapen för att trivas på jobbet”, säger Mathilda Kull.

Journalistförbundet ifrågasätter en praxis där många inhoppare jobbar heltid länge

Under vilka villkor jobbar inhopparna och hur mycket av jobbet görs egentligen av dem? Journalisten utredde en brokig praxis.

Naistenlehdet laajentavat naiskuvaa

”Juuri naistenlehdet ovat tehneet naisia näkyviksi ja laajentaneet naiskuvaa sekä lisänneet ylipäänsä suvaitsevaisuutta kertomalla erilaisuudesta”, kirjoittaa Iina Artima-Kyrki.

Työnantaja esittää poikkeuksellisen törkeitä muutoksia työehtosopimuksiin

Mitä tapahtuu, jos työntekijä marssii neuvottelupöytään samanlaisin esityksin kuin työnantaja? kysyy Maria Pettersson.

Politiikkaa on helpompi tehdä, kun toimittajat eivät kyttää, Veli Liikanen

Vihreät päätti lopettaa puoluelehtensä rahoittamisen toimitusta kuulematta. Puoluesihteeri Veli Liikanen ei halua avata aiheesta käymiään keskusteluja.

Moraalittomien väitteiden jyrkkä tuomitseminen ei välttämättä ole tehokasta

Jos jatkuvasti puhumme jostain radikaalina pidetystä ajatuksesta, tuolla ajatuksella on hyvät mahdollisuudet muuttua yhteiskunnan silmissä hiljalleen maltilliseksi ja mahdolliseksi, Janne Zareff pohtii kolumnissaan.

Du skall icke normalisera

Dan Lolax har svårt att acceptera tanken att det finns ämnen som journalister inte ska gå och peta i.

Työehdoista neuvotellaan salassa – miksiköhän?

Neuvottelut työn ehdoista pitävät Journalistiliiton puheenjohtajan kiireisenä. Eräs pimeä perinne mietityttää Hanne Ahoa.

Näin syntyy MTV:n meteorologin sääennuste

Forecan ja MTV:n meteorologi Miina Manninen tietää viikonlopun sään ennen kuin muu Suomi herää.

Olen Retail Manager, sanoi haastateltava

Yhä suurempi osuus yritysväestä tuntuu uskovan, että englanti parantaa menestyksen mahdollisuuksia kotimaassakin, Ville Eloranta kirjoittaa.

”Ilmastonmuutos trendaa nyt kaikkialla, ja ihan syystä. Mutta järjestöt ja brändit käyttävät ilmastoahdistusta keppihevosena omalle asialleen. Joskus on vaikea erottaa, mikä on aiheellista ja mikä ei”, Maria Veitola sanoo.

Maria Veitola kysyy tyhmiä ja se kannattaa

”Se ei aina ole helppoa, mutta usein toimittajan kannattaisi tekeytyä vähän hölmöksi. Katselijat ja kuuntelijat kiittävät, kun tulee parempi ohjelma”, toimittaja Maria Veitola sanoo.

Moni maalittamiseen soveltuva rikosnimike on asianomistajarikos. Yksittäisen virkamiehen kynnys rikosilmoituksen tekemiseen voi olla korkea. Muiden muassa poliisi, syyttäjät, tuomarit ja käräjäoikeuksien laamannit toivovat asiaan pikaista muutosta.

Maalittaminen halutaan kriminalisoida, mutta asia etenee hitaasti

Päättäjät puhuvat julkisuudessa asian kiireellisyydestä, mutta oikeusministeriössä mitään hanketta ei ole käynnissä.

Tapahtumien ”sivutuotteena” syntyy yhteisöllisyyttä

”Jo Helsingin Sanomalehtimiesyhdistyksen ja Aikakauslehdentoimittajien yhdistyksen yhdistymistä suunniteltaessa tavoitteeksi otettiin hyvät jäsentilaisuudet”, kirjoittaa toiminnanjohtaja Kaija Plit.

Tinkimätön toimittaja ja aktiivinen osallistuja

Kuolleita: Toimittaja Tuula Helariutta 24. 4. 1949 Punkalaidun – 10. 9. 2019 Huittinen

”Journalistin tehtävä on kysyä miksi”

Kuolleita: Toimittaja Martti ”Maxi” Kaukonen 15. 9. 1947 Rovaniemi – 12. 10. 2019 Kuopio

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta