Martha är i smöret igen

Det är hippt att sticka egna kläder och TV-utbudet domineras av program där man lagar traditionella maträtter av närodlade matvaror. Martha hade rätt hela tiden.

Medan mediehus lägger ner tidningar och ”koncentrerar sig på kärnverksamheten” satsar Marthaförbundet på att föra ut sitt budskap i flera kanaler. ”Papperstidningen ger en oersättlig läsupplevelse och kommer inte att försvinna i första taget”, säger Mikaela Groop, redaktionschef på tidningen Martha.

Tidskriften Martha

Har en upplaga på 8 650 och är därmed den största kvinnotidningen på svenska i Finland. Marthapodden kommer en gång per månad och har 500 – 600 lyssnare.

Ges ut i sex nummer per år av Finlands svenska Marthaförbund rf. som har cirka 10 000 medlemmar.

Under åren 1903 – 1958 kom Marthaförbundets tidning ut under namnet Husmodern, åren 1958 – 1965 hette den Marthabladet/Husmodern och sedan 1999 har den hetat Martha.

Innehållet speglar Marthaförbundets verksamhet inom kärnområdena hushåll och näring, miljöhänsyn i vardagen och vardagsekonomi.

JOURNALISTI
9.2.2018

Johan Svenlin, text
Karl Vilhjálmsson, Foto

Inom medievärlden råder allmänt en ängslan för att man ska satsa på fel grej och missa tåget. Marthaförbundet är inte den typen av organisation som sätter upp ett finger i luften och känner efter varifrån det blåser.

”Nej, tidskriften Martha har hållit fast vid samma grundvärderingar sedan den startades 1903, då med namnet Husmodern. Nu ser vi en motreaktion i samhället mot konsumismen och marthorna har alltid varit bra på att snappa upp vilka konkreta frågor och behov det finns i samhället”, säger Mikaela Groop, redaktionschef på tidningen Martha.

Vi sitter i hennes redaktionsrum på andra våningen i Marthaförbundets nya högkvarter på Busholmen i Helsingfors. Bland grannarna i det svenskspråkiga kvarteret finns Teater Viirus, Affärsmagasinet Forum, daghemmet Pärlan och Teknologföreningens restaurang Skøgul.

På andra sidan glasväggen sitter Marthaförbundets rådgivare och svarar på medlemmarnas frågor per telefon och webb. I bokhyllan på den motsatta väggen fylls flera hyllmeter av inbundna årgångar av förbundets tidning. Den har genom åren bytt namn, men hushåll, ekologi och vardagsekonomi flätar sig som en röd tråd igenom årgångarna.

”Ja, tidningen fyller 115 år så vi firar det bland annat genom att i varje nummer under året publicera citat ur artiklar från tidigare årgångar. Artiklarna har genom åren varit mycket välskrivna och de beskriver sin samtid väl.”

 

Själv firar Groop 20-årsjubileum i år som redaktionschef. Hennes journalistkarriär började på Svenska Yle, där hon jobbade 1986 – 1994, bland annat som researcher. Efter att ha skrivit en bok om interkulturell kommunikation blev hon värvad som lärare till Markkinointiinstituutti i Helsingfors. Det var under en ledighet från institutet, sommaren 1998, som hon utan några stora förväntningar gick till en intervju för en halvtidstjänst på Marthaförbundet.

”Det var kärlek vid första ögonkastet. Genast när jag kom in till intervjun kände jag att det här var något jag ville göra.”

Då handlade jobbet om att ge ut en tidning. Sedan dess har distributionskanalerna blivit fler. Tillsammans med sin kollega Karin Lindroos, som är informatör och ansvarar för Marthaförbundets visuella profil, gör Groop numera en tidning, en Marthapodd, inlägg på sociala medier, upprätthåller en webbplats och videostreamar evenemang. Och efter 20 år på samma jobb finns kärleken kvar.

”Ibland får jag frågan om jag inte tröttnar på att göra samma tidning. Jag brukar svara att det hela tiden händer nya saker och att tidningen ser helt annorlunda ut nu jämfört med hur den såg ut när jag kom hit.”

 

Frilansare producerar en stor del av innehållet i Martha. Som inköpare märker Groop att tillgången på frilansare ökat i svallvågorna av mediehusens uppsägningar.

”Dagens frilansare är duktiga, ambitiösa och pålitliga. Det hör till det roligaste i mitt arbete att hålla kontakten med dem. Ibland blir jag alldeles lycklig när någon gjort det där lilla extra som jag inte ens bett om.”

Tidningen är fortfarande flaggskeppet och det visuella intrycket högprioriterat. Läsaren ska få en magasinkänsla från första till sista sidan.

”Tidningen som medium är helt överlägsen för vissa typer av fördjupande artiklar och reportage. Jag är inte oroad över att papperstidningen ska försvinna, den ger en upplevelse som inte går att ersätta och kommer alltid att fylla vissa behov.”

En fråga som genomgående ställts ända sedan starten är vad tidningen ska få kosta. Dagens Martha kan inte köpas som lösnummer och inte heller tecknas som prenumeration. Enda sättet att få den är att bli medlem i Marthaförbundet.

”Som medlemstidning ska tidskriften Martha informera medlemmarna om vad som händer i förbundet, men också ge läsarna råd om hur de i sin vardag kan bidra till en hållbar utveckling enligt Marthaförbundets vision.”

 

Marthaförbundet riktar sig uttryckligen till kvinnor och behandlar ämnena hushåll, ekologi och vardagsekonomi. Hur går det ihop 2018?

”Vi vill inte fjättra kvinnor vid spisen, utan uppmanar alla att dela lika på hushållsarbetet. Vi är visserligen historiskt en kvinnoorganisation, men vi exkluderar ingen och vi är bara glada om vi får med fler män som medlemmar.”

I förra numret ingick en artikel där miljöbilar testades. Medier som tar upp miljö, hälsa eller ekonomi brukar hamna i skottgluggen. Det kommer nya rön från forskare varje vecka och självutnämnda experter från googleuniversitetet går igång på att breda ut sina egna teorier, vare sig det gäller vindkraft, GI-dieten eller klimatförändringen.

”Klimatförändringen är ett allvarligt ämne, men som individ känner man sig maktlös inför en så stor fråga. I stället försöker vi som experter på vardagen upplysa läsarna om hur de med små medel kan bidra, till exempel genom att minska matsvinnet, skära ner på köttkonsumtionen eller sortera sopor.”

Finns det ämnen som väcker ramaskri i er tidning?

”Inte ramaskri men vissa ämnen som konsumtion, vardagsekonomi och kemikaliebantning väcker många frågor hos våra läsare. Marthorna är vanligtvis hjälpsamma och om de reagerar på något i tidningen, till exempel att korsordet blivit svårare, påpekar de det på ett försynt sätt.”

Nästa nummer, med temat Livets goda, är under arbete. Martha fortsätter att spinna på sin röda tråd.

Tidskriften Martha

Har en upplaga på 8 650 och är därmed den största kvinnotidningen på svenska i Finland. Marthapodden kommer en gång per månad och har 500 – 600 lyssnare.

Ges ut i sex nummer per år av Finlands svenska Marthaförbund rf. som har cirka 10 000 medlemmar.

Under åren 1903 – 1958 kom Marthaförbundets tidning ut under namnet Husmodern, åren 1958 – 1965 hette den Marthabladet/Husmodern och sedan 1999 har den hetat Martha.

Innehållet speglar Marthaförbundets verksamhet inom kärnområdena hushåll och näring, miljöhänsyn i vardagen och vardagsekonomi.



1 2019
Arkisto

Kasvukipuja

Voimisteluvalmentamista käsitelleestä Urheilulehden jutusta syntyi jälkipyykki, jonka takia Urheilutoimittajain liitosta erosi jäseniä. Se kertoo urheilujournalismin muutoksesta, joka on ollut tuloillaan pitkään.

Vihaviestien vyörytyksessä

Oikeustoimittaja Päivi Happonen ihmetteli Ylen blogissa Oulun poliisin tiedotuslinjaa. Poliisi kritisoi Happosta Twitterissä ja se aiheutti vihaviestien tulvan.

IS:ssa uutisia tekevät kaikki osastot. ”Sanoisin, että osastojen välillä on enemmän yhteistyötä kuin kilpailua. Yleensä IS:n saamasta uutisesta iloitaan osastorajojen yli”, sanoo Ilta-Sanomien uutispäällikkö Elina Koivisto (toinen oikealta). Kuvassa myös politiikan erikoistoimittaja Timo Haapala, Uutis- ja yhteiskuntatoimituksen esimies Miia Honkanen, rikostoimittaja Niko Ranta, urheilun esimies Vesa Rantanen ja toimittaja Miikka Hujanen.

STT:n siteerausmäärät romahtivat

STT:n eniten siteeraamien viestimien kärkikymmenikkö pysyi lähes ennallaan, mutta siteerausten määrä laski yli kolmanneksen. Kärjessä jatkavat Yle ja HS. Ilta-Sanomat kipusi neljänneksi, ja Maaseudun Tulevaisuus nousi ensi kertaa kymmenen joukkoon.

Uudelleenjärjestelyjen jälkeen pääkirjoituksia kirjoittavat Aamulehdessä toimituksen johtoryhmä, uutispäälliköt ja osa toimittajista, sanoo päätoimittaja Jussi Tuulensuu. ”Linjan noudattamisesta vastaa päätoimittaja, joka myös muodostaa tarvittaessa lehden kannan merkittävimpiin aiheisiin.” Kuvassa Yleisradio haastattelee Tuulensuuta Aamulehden yt-neuvottelujen seurauksista 29. marraskuuta.

Kuka päättää lehden linjan?

Aamulehti lakkautti pääkirjoituksista huolehtineen artikkelitoimituksensa ja vähensi pääkirjoitusten määrää. Satakunnan Kansa luopui erityisistä pääkirjoittajista jo vuonna 2015. Mitä tekevät muut maakuntalehdet?

Uutiset vaikuttavat vaaleihin

Vaikka vaalitentteihin valittaisiin kuinka hienoja ja tärkeitä teemoja, ne eivät välttämättä jätä äänestäjien tietoisuuteen edes haaleaa muistijälkeä. Uutiset jättävät, kirjoittaa Elina Grundström.

För tio år sedan var Jannike Store planeringschef på Radio Vega. I dag är hon teatertekniker på Unga Teatern och elektriker med det egna bolaget ”Käringen med strömmen”. På teatern gör hon allt från scenografier till kluriga tekniska lösningar. Hon har bland annat konstruerat radiostyrda höns (Pettson och Findus) och självlysande äpplen (Mio min Mio).

”De mest givande kaffepauserna finns på raksan”

De bytte bransch, men har haft stor nytta av sin journalistiska bakgrund. Möt Jannike Store, Eva Hagman och Sanne Wikström som alla valde ”Plan B”.

Jussi Turunen valmistui Itä-Suomen yliopiston Joensuun kampukselta teologian maisteriksi neljä vuotta sitten, mutta palasi tekemään ylioppilaslehti Uljasta. Vaikka lehden äkillinen lakkauttaminen oli erikoinen kokemus, Turusen paloa journalistin työhön se ei sammuttanut.

Ei niin uljas loppu

Ylioppilaslehti Uljas lakkautettiin vain 34 päivää uuden päätoimittajan palkkaamisen jälkeen. Turun ja Tampereen ylioppilaslehdissä tilanne elää, mutta Oulun lehti sai rehtorista ystävän.

Valtaa vain muiden myöntyessä

Kun tietokirjailija väittää omiaan, kustannustoimittaja korjaa keskustellen. Antti Heikkilän kohukirjan kaltaisen teoksen kustannuspäätöstä hänen on kuitenkin vaikea muuttaa muuksi.

Tuija Siltamäki saatteli Aviisin määrittelemättömän mittaiselle ilmestymistauolle. Hänet kuvattiin tammikuussa Tampereen ylioppilaskunnan toimistossa, josta melkein koko henkilökunta on muuttanut korkeakoulujen yhdistyessä syntyneen uuden ylioppilaskunnan tiloihin Hervantaan.

Kuin viimeistä Aviisia

Tuija Siltamäki päätoimitti mahdollisesti maailmanhistorian viimeisen Aviisin. ”Ylioppilaslehtien tulevaisuudessa huolettaa halu sitoutua yhteisiin asioihin, jotka eivät ole joka hetki mieluisia.”

Airin Bahmani kirjoitti Syyrian sota -kirjaa Kansalliskirjaston rauhassa.

Kenttätöissä Irakissa

Toimittaja Airin Bahmani haastattelee Lähi-idässä Syyrian sodan uhreja, poliitikkoja ja feministejä.

Av-kääntäjä Jukka Sorsa pelkää, että av-kääntämisestä on tulossa matalapalkka-ala, jolle ei kannata kouluttautua. Hänen työnsä Pre-Textin työsuhteisena freelancerina ovat vähentyneet viime vuosina.

Kolmen kastin kääntäjät

Av-kääntäjä Jukka Sorsa haluaa tes-neuvotteluissa kohentaa erityisesti ei-työsuhteisten freelancereiden asemaa. He ovat kääntäjistä heikoimmassa asemassa.

Kuvat kätevästi Etuovesta tai Oikotieltä

Moni toimitus poimii ilmaiskuvia juttuihinsa asunnonvälityssivustoilta. Käyttöehdot antavat konserneille oikeuden kuvien julkaisuun ilman eri korvausta.

Cheerleadingissä ei ole pakollisia liikkeitä, vaan jokainen esitys on erilainen. Tämä tekee arvostelusta haastavaa. Cheerleading-tuomari Anne Achtén kanssa harjoittelemassa oli helsinkiläisen Funky Team Gorillaz -joukkueen jäseniä.

Tyylipisteiden jakaja

Radiotuottaja Anne Achté arvioi olevansa Euroopan ahkerin cheerleading-tuomari.

Palvelujournalismia aikuistuville

Säde Mäkipää, 26, on aloittanut Improbatur-lehden päätoimittajana.

Ormen äter sin svans

Varför väcker Liike Nyt intresse? För att nyhetsmedierna bevakar den. Vi är en orm som äter sin egen svans, skriver Dan Lolax.

Ihan vain eduskuntavaalit

Kun me toimittajat nimeämme vaalit, kyse on tarinan käännekohdan etsimisestä. Mutta tiedättekö mitä? Vallankumousta ei ole tulossa, Janne Zareff kirjoittaa.

Gallupin aika

Kapeneeko puolueen etumatka toiseen tai hiipuuko puolueen kannatus vielä silläkin hetkellä, kun lukija lukee gallup-uutista, kysyy Vesa Heikkinen.

Tyhmänä uskaltaa

Kun Teollisuusneuvos ehdotti löylyjen jälkeen, että myös Aamulehti kutsuisi koripallojoukkuetta Nansoksi, Matti Mörttinen ei epäillyt vastata suorasukaisesti.

Tärkeä, mutta aina epävarma näyttö

Kari Raivion Näytön paikka -kirja korostaa tutkitun tiedon tärkeyttä, mutta muistuttaa sen iäti epävarmasta luonteesta – siitä, miten huonosti se sopii journalismin joko-tai-maailmaan, kirjoittaa Marja Honkonen.

Linda Pelkonen voitti hovissa

Helsingin hovioikeus on tuominnut toimittaja Linda Pelkoselle lukuisia kertoja soitelleen miehen laittomasta uhkauksesta sakkoihin.

Psykologiliitto antoi potkut päätoimittajalleen

Hannele Peltosen potkujen taustalla ovat päätoimittajan ja lehteä kustantavan Psykologiliiton johdon väliset jännitteet, joista Journalisti kertoi viime syksynä.

Ommöblering i HSS-toppen

HSS Media byter vd. Under rekryteringsprocessen sköts jobbet av Vasabladets chefredaktör Niklas Nyberg.

Gardberg: Viktigt ha stöd då det stormar

Yle Spotlights Annvi Gardberg har tilldelats Topeliuspriset. Journalisten bad Gardberg om tre tips på hur en journalist klarar sig då det stormar som hårdast.

Yhdistykset

Journalistiliiton jäsenyhdistykset tiedottavat.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta