Medan mediehus lägger ner tidningar och ”koncentrerar sig på kärnverksamheten” satsar Marthaförbundet på att föra ut sitt budskap i flera kanaler. ”Papperstidningen ger en oersättlig läsupplevelse och kommer inte att försvinna i första taget”, säger Mikaela Groop, redaktionschef på tidningen Martha.

Martha är i smöret igen

Tidskriften Martha

Har en upplaga på 8 650 och är därmed den största kvinnotidningen på svenska i Finland. Marthapodden kommer en gång per månad och har 500 – 600 lyssnare.

Ges ut i sex nummer per år av Finlands svenska Marthaförbund rf. som har cirka 10 000 medlemmar.

Under åren 1903 – 1958 kom Marthaförbundets tidning ut under namnet Husmodern, åren 1958 – 1965 hette den Marthabladet/Husmodern och sedan 1999 har den hetat Martha.

Innehållet speglar Marthaförbundets verksamhet inom kärnområdena hushåll och näring, miljöhänsyn i vardagen och vardagsekonomi.

JOURNALISTI
9.2.2018

Johan Svenlin, text
Karl Vilhjálmsson, Foto

Det är hippt att sticka egna kläder och TV-utbudet domineras av program där man lagar traditionella maträtter av närodlade matvaror. Martha hade rätt hela tiden.

Inom medievärlden råder allmänt en ängslan för att man ska satsa på fel grej och missa tåget. Marthaförbundet är inte den typen av organisation som sätter upp ett finger i luften och känner efter varifrån det blåser.

”Nej, tidskriften Martha har hållit fast vid samma grundvärderingar sedan den startades 1903, då med namnet Husmodern. Nu ser vi en motreaktion i samhället mot konsumismen och marthorna har alltid varit bra på att snappa upp vilka konkreta frågor och behov det finns i samhället”, säger Mikaela Groop, redaktionschef på tidningen Martha.

Vi sitter i hennes redaktionsrum på andra våningen i Marthaförbundets nya högkvarter på Busholmen i Helsingfors. Bland grannarna i det svenskspråkiga kvarteret finns Teater Viirus, Affärsmagasinet Forum, daghemmet Pärlan och Teknologföreningens restaurang Skøgul.

På andra sidan glasväggen sitter Marthaförbundets rådgivare och svarar på medlemmarnas frågor per telefon och webb. I bokhyllan på den motsatta väggen fylls flera hyllmeter av inbundna årgångar av förbundets tidning. Den har genom åren bytt namn, men hushåll, ekologi och vardagsekonomi flätar sig som en röd tråd igenom årgångarna.

”Ja, tidningen fyller 115 år så vi firar det bland annat genom att i varje nummer under året publicera citat ur artiklar från tidigare årgångar. Artiklarna har genom åren varit mycket välskrivna och de beskriver sin samtid väl.”

 

Själv firar Groop 20-årsjubileum i år som redaktionschef. Hennes journalistkarriär började på Svenska Yle, där hon jobbade 1986 – 1994, bland annat som researcher. Efter att ha skrivit en bok om interkulturell kommunikation blev hon värvad som lärare till Markkinointiinstituutti i Helsingfors. Det var under en ledighet från institutet, sommaren 1998, som hon utan några stora förväntningar gick till en intervju för en halvtidstjänst på Marthaförbundet.

”Det var kärlek vid första ögonkastet. Genast när jag kom in till intervjun kände jag att det här var något jag ville göra.”

Då handlade jobbet om att ge ut en tidning. Sedan dess har distributionskanalerna blivit fler. Tillsammans med sin kollega Karin Lindroos, som är informatör och ansvarar för Marthaförbundets visuella profil, gör Groop numera en tidning, en Marthapodd, inlägg på sociala medier, upprätthåller en webbplats och videostreamar evenemang. Och efter 20 år på samma jobb finns kärleken kvar.

”Ibland får jag frågan om jag inte tröttnar på att göra samma tidning. Jag brukar svara att det hela tiden händer nya saker och att tidningen ser helt annorlunda ut nu jämfört med hur den såg ut när jag kom hit.”

 

Frilansare producerar en stor del av innehållet i Martha. Som inköpare märker Groop att tillgången på frilansare ökat i svallvågorna av mediehusens uppsägningar.

”Dagens frilansare är duktiga, ambitiösa och pålitliga. Det hör till det roligaste i mitt arbete att hålla kontakten med dem. Ibland blir jag alldeles lycklig när någon gjort det där lilla extra som jag inte ens bett om.”

Tidningen är fortfarande flaggskeppet och det visuella intrycket högprioriterat. Läsaren ska få en magasinkänsla från första till sista sidan.

”Tidningen som medium är helt överlägsen för vissa typer av fördjupande artiklar och reportage. Jag är inte oroad över att papperstidningen ska försvinna, den ger en upplevelse som inte går att ersätta och kommer alltid att fylla vissa behov.”

En fråga som genomgående ställts ända sedan starten är vad tidningen ska få kosta. Dagens Martha kan inte köpas som lösnummer och inte heller tecknas som prenumeration. Enda sättet att få den är att bli medlem i Marthaförbundet.

”Som medlemstidning ska tidskriften Martha informera medlemmarna om vad som händer i förbundet, men också ge läsarna råd om hur de i sin vardag kan bidra till en hållbar utveckling enligt Marthaförbundets vision.”

 

Marthaförbundet riktar sig uttryckligen till kvinnor och behandlar ämnena hushåll, ekologi och vardagsekonomi. Hur går det ihop 2018?

”Vi vill inte fjättra kvinnor vid spisen, utan uppmanar alla att dela lika på hushållsarbetet. Vi är visserligen historiskt en kvinnoorganisation, men vi exkluderar ingen och vi är bara glada om vi får med fler män som medlemmar.”

I förra numret ingick en artikel där miljöbilar testades. Medier som tar upp miljö, hälsa eller ekonomi brukar hamna i skottgluggen. Det kommer nya rön från forskare varje vecka och självutnämnda experter från googleuniversitetet går igång på att breda ut sina egna teorier, vare sig det gäller vindkraft, GI-dieten eller klimatförändringen.

”Klimatförändringen är ett allvarligt ämne, men som individ känner man sig maktlös inför en så stor fråga. I stället försöker vi som experter på vardagen upplysa läsarna om hur de med små medel kan bidra, till exempel genom att minska matsvinnet, skära ner på köttkonsumtionen eller sortera sopor.”

Finns det ämnen som väcker ramaskri i er tidning?

”Inte ramaskri men vissa ämnen som konsumtion, vardagsekonomi och kemikaliebantning väcker många frågor hos våra läsare. Marthorna är vanligtvis hjälpsamma och om de reagerar på något i tidningen, till exempel att korsordet blivit svårare, påpekar de det på ett försynt sätt.”

Nästa nummer, med temat Livets goda, är under arbete. Martha fortsätter att spinna på sin röda tråd.

Tidskriften Martha

Har en upplaga på 8 650 och är därmed den största kvinnotidningen på svenska i Finland. Marthapodden kommer en gång per månad och har 500 – 600 lyssnare.

Ges ut i sex nummer per år av Finlands svenska Marthaförbund rf. som har cirka 10 000 medlemmar.

Under åren 1903 – 1958 kom Marthaförbundets tidning ut under namnet Husmodern, åren 1958 – 1965 hette den Marthabladet/Husmodern och sedan 1999 har den hetat Martha.

Innehållet speglar Marthaförbundets verksamhet inom kärnområdena hushåll och näring, miljöhänsyn i vardagen och vardagsekonomi.



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta