KSF Medias fjolårsresultat, ett minus på 4,2 miljoner euro, var bättre än på många år. Nya vd:n Anna Hellersedt litar på att det nu är en bra tidpunkt för bolaget att införa en ny betallösning för digital journalistik.

Efter stormen

JOURNALISTI
21.12.2018

Marcus Floman, text
Karl Vilhjálmsson, foto

KSF Medias nya vd Anna Hellerstedt betonar öppen kommunikation inom bolaget och vill förankra stora linjer hos personalen. Främsta löfte hittills: mer fokus på journalistiken – hur det ska förverkligas har vi inte ännu sett.

KSF Medias ekonomiska svårigheter och fyra olika verkställande direktörer inom fyra år har garanterat en plats i rubrikerna för mediebolaget. Att en tredjedel av personalen blev uppsagd för två år sedan var en chock för dem som måste gå, men också för dem som fick behålla jobbet – en chock som det tagit lång tid att repa sig från.

Den förra vd:n Svante Wahlbeck fick sparken efter sju månader vid rodret – officiellt för att hans syn på att leda företaget inte passade de övriga inom ledningen. Att han inte hade personalen bakom sig är inte heller en hemlighet. Vem är då KSF Medias nya vd, svenska Anna Hellerstedt?

Journalisten intervjuar Anna Hellerstedt på Mannerheimvägen 18, där Hellerstedt jobbat som vd sedan början av maj i år. Under den tiden har fokus varit dels att bekanta sig med bolaget och personalen på de fem nyländska tidningarna, dels att få ihop en strategi för framtiden.

 

Hur är det att leda ett bolag som under många år befunnit sig i kris?

”Det finns otroligt mycket mer passion och engagemang i bolaget än jag någonsin kunnat föreställa mig. Jag har läst både Hufvudstadsbladet och Borgåbladet och Östnyland ända sedan jag flyttade till Finland 2006 – och följt med också turbulensen. Jag hade kanske förväntat mig att folk skulle vara argare och mer uppgivna – att det skulle saknas ambition och motivation i ett sådant läge. Men det har varit precis tvärtom”, säger Hellerstedt.

 

Vilka spår har då de gångna årens svåra samarbetsförhandlingar och uppsägningar satt i bolaget?

”Det är naturligt att det syns och det är viktigt för mig att förstå historien och vad kollegerna gått igenom. Jag måste lyssna men samtidigt rikta blicken framåt.”

Under många tidigare högsta chefer har en återkommande kritik varit att det brustit i kommunikationen mellan ledning och verkstadsgolv. Hellerstedt inledde sitt jobb med att träffa alla anställda under ett 15 – 20 minuters samtal över en kaffe. Ja, alla i personalen erbjöds chansen till samtalet och de flesta tog den.

”Under denna fikastund ville jag diskutera med personalen för att höra hur de ser på nuläget, hur de vill att bolagets framtid ska se ut och hur vi ska komma dit.”

Enligt Hellerstedt har bolagets strategi egentligen formats som en kombination av det som kom fram i samtalen och den vägkost fem färska läsarundersökningar gett. Samtidigt var detta ett sätt för den nya vd:n att snabbt bli bekant med människorna på de fem tidningarna – och ett sätt att bekanta sig med branschen.

”Jag kommer ju helt utifrån, jag har ingen tidigare erfarenhet av branschen eller huset.”

Anna Hellerstedt beskriver sin ledarstil med orden ”jag är en väldigt ohierarkisk människa”.

”Jag vill att min dörr alltid ska vara öppen. Det är bara att kliva in och säga vad som är bra och framförallt vad som inte är bra så att vi kan göra något åt saken”, säger Hellerstedt.

 

Hur ser du på just den biten, att du uttryckligen inte har tidigare erfarenhet från mediebranschen?

”Jag har egentligen alltid jobbat med att bygga upp en affär. Och vad gäller kompentensen i det här fallet – kompetensen att vara finlandssvensk och den journalistiska kompetensen, den finns här i huset. Det finns 125 duktiga kolleger som kan det. Jag tror det blir en bra dynamik – jag kan ifrågasätta och dra paralleller från mina tidigare uppdrag (McKinsey, Sveriges exportråd i Helsingfors, Musti ja Mirri).”

Hellerstedt vill att det på KSF Media ska odlas ett sätt att arbeta där kolleger också ärligt kan säga till om chefen är inne på helt fel spår.

”Vi kan inte odla ja-sägare utan vi måste odla folk som kritiskt granskar – att man konstruktivt kan diskutera saker.”

 

Att vara kritiska, det är journalister ganska bra på…

”Ja, det är de väldigt bra på och det är nytt för mig. För mig är det bara att lära mig det sättet att tänka på. Klart att allt kan analyseras och vändas emot en. Samtidigt är det något att uppskatta, det är en del av jobbet och det journalister drillats in i. Jag har respekt för det.”

Kort före intervjun kom nyheten att KSF Media snart ska införa en ny slags betallösning för digitalt innehåll – reformen kommer att gälla Hufvudstadsbladet, Östnyland och Västra Nyland. Hellerstedt tror att tiden nu är mogen att ta steget.

”KSF Media gjorde tidigare ett försök att ta betalt för innehåll på nätet, men det blev inte bra. Men nu är ett rätt bra momentum – vi vet från olika undersökningar att 20 – 30 procent av de nordiska mediekonsumenterna betalar för kvalitetsinnehåll på nätet.”

Bland många journalister på Hufvudstadsbladet finns en försiktigt positiv inställning till den nya vdn. Att fokus mer och mer ska vara på kärnuppdraget, journalistiken, lyfter några också fram – men ingen har ännu sett hur det här kommer att förverkligas, den nya vd:ns första budget är just nu under beredning.

”Under tidigare år har bolaget varit ute också på en del andra vägar men nu är vi tillbaka till journalistiken, och det är där det huvudsakliga fokus ligger,” säger Anna Hellerstedt.

KSF Media har under de gångna åren startat upp och lagt ner tjänster som inte varit direkt journalistiska, bland annat Helsinki City Guide och nu senast Faktapp – en fakta­tjänst som skapades i samarbete med finlandssvenska skolor. Faktapp lades ner i all tysthet den 1 december i år.

”Jag kan inte egentligen uttala mig om det som har gjorts i det förgångna. Men det jag kan göra är att se på nuläget och vad vi kan göra framöver. Det blev ganska tydligt att det finns en del saker som tar energi men inte ger läsarna någonting och inte oss heller. Då måste vi renodla verksamheten: kvalitetsjournalistik på svenska. Det här (Faktapp) var ganska långt ifrån det.”

Anna Hellerstedt betonar öppenhet och en aktiv kommunikation med personalen. Det här kan i en finländsk kontext tolkas eller avfärdas som typiskt svenskt. En KSF-journalist uttrycker sig såhär:

”Jo, Hellerstedt vet hur hon ska prata med personalen – men kombinerat med att hon är väldigt noga med att vi följer upp de delmål vi satt upp – så att saker inte rinner ut i sanden – så ser jag det som ett metodiskt och proffsigt ledarskap.”



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta