KSF Medias fjolårsresultat, ett minus på 4,2 miljoner euro, var bättre än på många år. Nya vd:n Anna Hellersedt litar på att det nu är en bra tidpunkt för bolaget att införa en ny betallösning för digital journalistik.

Efter stormen

JOURNALISTI
21.12.2018

Marcus Floman, text
Karl Vilhjálmsson, foto

KSF Medias nya vd Anna Hellerstedt betonar öppen kommunikation inom bolaget och vill förankra stora linjer hos personalen. Främsta löfte hittills: mer fokus på journalistiken – hur det ska förverkligas har vi inte ännu sett.

KSF Medias ekonomiska svårigheter och fyra olika verkställande direktörer inom fyra år har garanterat en plats i rubrikerna för mediebolaget. Att en tredjedel av personalen blev uppsagd för två år sedan var en chock för dem som måste gå, men också för dem som fick behålla jobbet – en chock som det tagit lång tid att repa sig från.

Den förra vd:n Svante Wahlbeck fick sparken efter sju månader vid rodret – officiellt för att hans syn på att leda företaget inte passade de övriga inom ledningen. Att han inte hade personalen bakom sig är inte heller en hemlighet. Vem är då KSF Medias nya vd, svenska Anna Hellerstedt?

Journalisten intervjuar Anna Hellerstedt på Mannerheimvägen 18, där Hellerstedt jobbat som vd sedan början av maj i år. Under den tiden har fokus varit dels att bekanta sig med bolaget och personalen på de fem nyländska tidningarna, dels att få ihop en strategi för framtiden.

 

Hur är det att leda ett bolag som under många år befunnit sig i kris?

”Det finns otroligt mycket mer passion och engagemang i bolaget än jag någonsin kunnat föreställa mig. Jag har läst både Hufvudstadsbladet och Borgåbladet och Östnyland ända sedan jag flyttade till Finland 2006 – och följt med också turbulensen. Jag hade kanske förväntat mig att folk skulle vara argare och mer uppgivna – att det skulle saknas ambition och motivation i ett sådant läge. Men det har varit precis tvärtom”, säger Hellerstedt.

 

Vilka spår har då de gångna årens svåra samarbetsförhandlingar och uppsägningar satt i bolaget?

”Det är naturligt att det syns och det är viktigt för mig att förstå historien och vad kollegerna gått igenom. Jag måste lyssna men samtidigt rikta blicken framåt.”

Under många tidigare högsta chefer har en återkommande kritik varit att det brustit i kommunikationen mellan ledning och verkstadsgolv. Hellerstedt inledde sitt jobb med att träffa alla anställda under ett 15 – 20 minuters samtal över en kaffe. Ja, alla i personalen erbjöds chansen till samtalet och de flesta tog den.

”Under denna fikastund ville jag diskutera med personalen för att höra hur de ser på nuläget, hur de vill att bolagets framtid ska se ut och hur vi ska komma dit.”

Enligt Hellerstedt har bolagets strategi egentligen formats som en kombination av det som kom fram i samtalen och den vägkost fem färska läsarundersökningar gett. Samtidigt var detta ett sätt för den nya vd:n att snabbt bli bekant med människorna på de fem tidningarna – och ett sätt att bekanta sig med branschen.

”Jag kommer ju helt utifrån, jag har ingen tidigare erfarenhet av branschen eller huset.”

Anna Hellerstedt beskriver sin ledarstil med orden ”jag är en väldigt ohierarkisk människa”.

”Jag vill att min dörr alltid ska vara öppen. Det är bara att kliva in och säga vad som är bra och framförallt vad som inte är bra så att vi kan göra något åt saken”, säger Hellerstedt.

 

Hur ser du på just den biten, att du uttryckligen inte har tidigare erfarenhet från mediebranschen?

”Jag har egentligen alltid jobbat med att bygga upp en affär. Och vad gäller kompentensen i det här fallet – kompetensen att vara finlandssvensk och den journalistiska kompetensen, den finns här i huset. Det finns 125 duktiga kolleger som kan det. Jag tror det blir en bra dynamik – jag kan ifrågasätta och dra paralleller från mina tidigare uppdrag (McKinsey, Sveriges exportråd i Helsingfors, Musti ja Mirri).”

Hellerstedt vill att det på KSF Media ska odlas ett sätt att arbeta där kolleger också ärligt kan säga till om chefen är inne på helt fel spår.

”Vi kan inte odla ja-sägare utan vi måste odla folk som kritiskt granskar – att man konstruktivt kan diskutera saker.”

 

Att vara kritiska, det är journalister ganska bra på…

”Ja, det är de väldigt bra på och det är nytt för mig. För mig är det bara att lära mig det sättet att tänka på. Klart att allt kan analyseras och vändas emot en. Samtidigt är det något att uppskatta, det är en del av jobbet och det journalister drillats in i. Jag har respekt för det.”

Kort före intervjun kom nyheten att KSF Media snart ska införa en ny slags betallösning för digitalt innehåll – reformen kommer att gälla Hufvudstadsbladet, Östnyland och Västra Nyland. Hellerstedt tror att tiden nu är mogen att ta steget.

”KSF Media gjorde tidigare ett försök att ta betalt för innehåll på nätet, men det blev inte bra. Men nu är ett rätt bra momentum – vi vet från olika undersökningar att 20 – 30 procent av de nordiska mediekonsumenterna betalar för kvalitetsinnehåll på nätet.”

Bland många journalister på Hufvudstadsbladet finns en försiktigt positiv inställning till den nya vdn. Att fokus mer och mer ska vara på kärnuppdraget, journalistiken, lyfter några också fram – men ingen har ännu sett hur det här kommer att förverkligas, den nya vd:ns första budget är just nu under beredning.

”Under tidigare år har bolaget varit ute också på en del andra vägar men nu är vi tillbaka till journalistiken, och det är där det huvudsakliga fokus ligger,” säger Anna Hellerstedt.

KSF Media har under de gångna åren startat upp och lagt ner tjänster som inte varit direkt journalistiska, bland annat Helsinki City Guide och nu senast Faktapp – en fakta­tjänst som skapades i samarbete med finlandssvenska skolor. Faktapp lades ner i all tysthet den 1 december i år.

”Jag kan inte egentligen uttala mig om det som har gjorts i det förgångna. Men det jag kan göra är att se på nuläget och vad vi kan göra framöver. Det blev ganska tydligt att det finns en del saker som tar energi men inte ger läsarna någonting och inte oss heller. Då måste vi renodla verksamheten: kvalitetsjournalistik på svenska. Det här (Faktapp) var ganska långt ifrån det.”

Anna Hellerstedt betonar öppenhet och en aktiv kommunikation med personalen. Det här kan i en finländsk kontext tolkas eller avfärdas som typiskt svenskt. En KSF-journalist uttrycker sig såhär:

”Jo, Hellerstedt vet hur hon ska prata med personalen – men kombinerat med att hon är väldigt noga med att vi följer upp de delmål vi satt upp – så att saker inte rinner ut i sanden – så ser jag det som ett metodiskt och proffsigt ledarskap.”



4 2019
Arkisto

Rahahautomo

Valokuvausjärjestö Finnfoto kylpee rahassa, jota se ei ole saanut jaettua kuvaajille.

"Politiikan toimittajat puhuvat liian vähän politiikan sisällöistä"

Vuoden journalistin Vappu Kaarenojan mielestä osa politiikan journalismista tuo mieleen urheilusivut.

Jos sössii lehdistönvapauden, voi heittää hyvästit demokratialle

Kansalaisen kannalta on yhdentekevää, lopettaako journalisti työskentelyn ennakkosensuurin vai netissä käydyn vihakampanjan seurauksena, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Maailma muuttuu vihamielisemmäksi toimittajia kohtaan

Suomi nousi tänä vuonna sananvapaustilaston kakkoseksi, mutta entistä harvemmassa massa tilanne on hyvä tai tyydyttävä. Kymmenen viime vuoden aikana työnsä vuoksi on kuollut yli 700 journalistia.

Freelanceriksi jääminen on heittäytymistä epävarmuuteen, jossa nirsous johtaa konkurssiin

Ennen halusin tehdä ensisijassa yhteiskunnallisesti merkittävää ja lukijaa koskettavaa journalismia. Sittemmin on valjennut yrittäjän arjen totuus, kirjoittaa Lauri Rotko.

Antaisit itse paremmat erätaukohaastattelut, Susanna Luikku

Avun toimittaja Susanna Luikku tähtäsi jääkiekkoilijaksi, mutta päätyi urheilutoimittajaksi. Hän suhtautuu kriittisesti otteluiden erätaukohaastatteluihin.

Haaga-Helian journalismiopiskelijat tarkistivat kansainvälisessä projektissa kuusi EU-väitettä. ”Työssä huomasi, miten paljon asiaa muutamaan lauseeseen saattaa sisältyä”, sanoo Emmi Syrjäniemi (oik.), joka oli mukana tarkistamassa Ville Niinistön (vihr.) twiittiä. Vierellä tarkistustyötä ohjannut lehtori Kaarina Järventaus.

Journalismin opiskelijat tarkistivat EU-väitteitä: enemmistö ”sinne päin”

EU-vaaleihin liittyvä projekti muistuttaa toimittajia tarkistamaan siteerausten faktat ja miettimään otsikoista syntyviä vaikutelmia.

Kom till Afrika, här finns plats!

När det gäller den finska marknaden för Afrikanyheter behöver jag sällan konkurrera med någon, skriver Journalistens nya kolumnist Liselott Lindström, Afrikastringer för Yle.

Ei mitään muttia – vai sittenkin pari?

Verbittömiä lauseita, mutta-sanalla alkavia virkkeitä, ja-sanan pois jättäviä listauksia. Kaikkia näkyy journalistisissa teksteissä jatkuvasti. Mutta saako näin tehdä, pohtii Ville Eloranta.

Pk-media, invandringskritik och andra ord

Vad finns inbyggt i begrepp som politisk korrekt (pk), islamisering, patriot eller i en valseger som liknas vid en tsunami, frågar Jeanette Björkqvist.

Hyvä juttu, ei kauppoja

Tuomo Pirttimaan juttukeikka Norjan vuonolle sujui kuin unelma, kunnes tuli aika kartoittaa aiheen virallista puolta.

Toimittaja aikoo erota päätoimittajan vaaliehdokkuuden takia

Sanomalehti Pohjalaisen päätoimittajan ehdokkuus eduskuntavaaleissa hiertää toimituksen ja johdon välejä.

Nuoret haluavat reunoilta kovettunutta juustosämpylää siinä missä muutkin

Nuorten hupenevaa kiinnostusta ammattiyhdistysliikkeeseen selitetään usein joko sen imago-ongelmalla tai nuorten ideologisilla valinnoilla. Syy on kuitenkin muualla, kirjoittaa liiton opiskelijalähettiläs Martta Kallionpää.

Tervetuloa takaisin

Journalistiliitossa kokeillaan, millaisia tuloksia eronneiden jäsenten takaisin houkutteleminen tuottaa, liiton tiedottaja Manu Haapalainen kirjoittaa.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta