Stor i truten. Mikael Sjövall är tillbaka i rollen som journalist och uppskattar möjligheten att ställa också de obekväma frågorna. ”Jag har alltid haft svårt att arbeta med tillrättalagd information där man på skyler över obekväma saker och bäddar in sanningen i begreppsliga rökridåer.”

En reporter som skyr rökridåer

Mikael Sjövall

Ordförande i Finlands Svenska Publicistförbund rf sedan maj 2018.

Studerade statskunskap, folkrätt och allmän historia vid Åbo Akademi 1986 – 1992.

Yrkeskarriären inleddes som reporter på Yle 1992 – 1998, karriärdiplomat på utrikesministeriet 1998 – 2001, informatör på Greenpeace Finland 2001 – 2007, kommunikationschef på miljöfinansieringsbolaget Nefco 2007 – 2017. Sedan november 2017 anställd på SPT, först som reporter och sedan november som nyhetschef på SPT.

Lokalpolitiker i Helsingfors för SFP 2008 – 2017, bland annat som direktionsmedlem i Helsingfors Energi, suppleant i social- och hälsovårdsnämnden, ordförande i SFP Hoplaxnejden och ledamot i SFP:s partistyrelse.

JOURNALISTI
30.11.2018

Johan Svenlin, text
Karl Vilhjalmsson, foto

Propagandabranschen kändes som en tvångströja för Mikael Sjövall. Som journalist får han ställa de besvärliga frågorna och berätta sanningen utan att bädda in den.

Mikael Sjövalls twitterprofil beskriver han sig själv så här: Publicist. Pappa. Miljöaktivist. Rabulist. Etnofreak. Gubbstrutt mot strömmen. Allergisk mot kulisser och kejsarens nya kläder.

För mediekonsumenter i Svenskfinland är han kanske mest känd i rollerna som publicist, miljöaktivist och rabulist.

”Jag har nu återgått till journalistiken efter en utsvävning på nästan 20 år i propagandabranschen. Lite trist att man inser var man hör hemma först när man är 50 plus, men samtidigt har åren på andra sidan gett mig livserfarenhet. Nu vågar jag ställa obekväma frågor till vilken bigshot som helst, något som jag drog mig för som ung journalist.”

I november 2017 började han som reporter på nyhetsbyrån SPT och sedan mitten av november i år arbetar han som nyhetschef på byrån. Vi sitter i ett konferensrum på Mannerheimvägen 18, som numera är Sjövalls arbetsplats. Vi hade bokat in intervjun redan klockan 12, men han dök inte upp och hänvisade till att hans arbetsschema ritats om när bevakningen av ett seminarium kom emellan. Drygt tre timmar senare hittar vi en liten lucka för intervjun. De finlandssvenska dagstidningarna får lov att vänta på nyhetstexten från seminariet.

”Grunduppdraget är det samma, men mycket har förändrats inom mediebranschen sedan 1990-talet. Tempot är högre och resurserna mindre, vilket har gjort det ännu svårare att uppfylla kraven på snabbhet och kvalitet.”

Under åren i den så kallade propagandabranschen var han privat en aktiv opinionsbildare, bland annat som kolumnist i Hufvudstadsbladet. Där tog han ställning i olika samhällsfrågor och gav utlopp för rabulisten. Där kom också gubbstrutten fram.

”Jag har alltid haft ett behov av att säga opassande saker som inte är politiskt korrekta. Jag irriteras av vedertagna sanningar som kväver den fria debatten. Som journalist är behovet mindre, men redan när jag arbetade på utrikesministeriet i slutet av 1990-talet och även under åren i finansbranschen kändes det som att jag hade en yrkesmässig tvångströja.”

I kolumnerna skrev han om allt som är eldfängt, från extremfeminism till islamism och däremellan om vindkraft, skarvar och vargar.

”Jag har aldrig fått så mycket hatrespons som när jag i en kolumn i Hbl ställde mig frågande till att det på Åland fanns valinformation på alla tänkbara minoritetsspråk, förutom på finska. För mig är beröringsskräcken för den finskspråkiga minoriteten på Åland fortfarande en gåta.”

 

Under åren som informatör på Greenpeace fick Sjövall utlopp för miljöaktivisten inom sig.

”Aktivist kan låta bombastiskt, men jag ser mig också som en aktivist för det fria ordet och tycker att det är en fördel att ha ett brinnande engagemang för viktiga frågor, i stället för att reserverat titta på från sidan.”

Sjövall var också engagerad som lokalpolitiker i Helsingfors för SFP under ett par mandatperioder från 2008. Även där syntes miljöengagemanget, när han bland annat förespråkade att Helsingfors skulle införa trängselskatter för att minska privatbilismen.

”På Greenpeace såg jag det som en viktig roll att lyfta fram vetenskapliga rapporter som stödjer miljöarbetet, men som hamnar i skuggan av banderollerna. Min bakgrund på Greenpeace har gjort att jag är överdrivet försiktig när jag skriver om miljöfrågor i egenskap av journalist.”

Rollen som publicist blev ännu starkare i maj när han valdes till ordförande för Finlands Svenska Publicistförbund.

”Det är en 110-årig organisation med 550 medlemmar som nu igen måste hitta sin roll. Ännu på 1990-talet kunde man ordna debatt om ett aktuellt ämne och fylla salen, men i dag är det svårt att mobilisera gäng för föreningslivet.”

Publicistförbundets sommarseminarium i Hangö hörde länge till begivenheterna för finlandssvenska journalister, men på senare år har konkurrensen från Mediespråk, enligt Sjövall, bidragit till att deltagarantalet minskat. Han ser några åtgärder som kan vända trenden för Publicistförbundet.

”Vi behöver få en starkare representation i Österbotten, Åboland och Åland. Ett steg på vägen var att vi tillsammans med Svenska Folkskolans Vänner delade ut årets Topeliuspris i Nykarleby. För att öka närvaron utanför Helsingfors behöver vi engagera lokala värdar som kan hjälpa till att arrangera evenemang.”

Medlemsbasen kan också breddas till andra yrken än journalister.

”Publicist är ett brett begrepp och antalet renodlade journalister har minskat. Manusförfattare, förlags- och tidskriftsredaktörer hör till de yrkesgrupper som skulle kunna förstärka förbundet.”

Han ser också Publicistförbundet som en viktig röst i frågor som berör yttrandefrihet och minoriteter.

”Vi har till stora delar samma intressen som Journalistförbundet och kan stöda varandra i frågor som tidningsmoms, presstöd och yttrandefrihet.”

 

Vi går vidare med twitterprofilen. Etnofreak?

”Jag är vansinnigt intresserad av etniska frågor. Min gradu handlade om politiserad etnicitet i Zimbabwe och mitt senaste dille är judiska minoriteter i Östeuropa. Även i Finland har vi minoriteter, vars rättigheter inte värnas tillräckligt. Jag tänker till exempel på de utrotningshotade språken enare- och skoltsamiska och att det inte finns en enda fungerande webbtidning på samiska i Finland.”

Svenskspråkiga minoriteter är också en hjärtefråga. 2015 gav han ut boken På strövtåg i Aiboland, om den svenskspråkiga minoriteten i Estland och han har även startat ett svenskt språkbo i Haapsal i nordvästra Estland.

”Ju mer internationella vi blir desto viktigare blir rötterna. Jag har själv förlorat mina föräldrar 2014 och 2016 och det har gjort att jag intresserat mig ännu mer för mina egna rötter.”

Sjövalls farfar var från Larsmo, hans far växte upp i Jakobstad, medan hans mamma kom från Pargas.

”Jag saknar att jag inte lärt mig Jeppisdialekt och trots att jag talar en utslätad Åbosvenska försöker jag odla ord och uttryck från Pargasdialekten.”

Rollen som pappa då? Han har tre döttrar i åldrarna 11, 15 och 17 år som i viss mån brås på sin far.

”De har fått den sjövallska släktbelastningen stor i truten. Just nu ser de till att pappas hybris inte växer sig allt för stor och de uppfostrar mig på samma sätt som jag uppfostrade mina föräldrar.”

Han tror inte att de kommer att följa i pappas fotspår.

”Jag har mina gissningar, men det ska bli spännande att se vad de väljer. De har fantastiska möjligheter att förverkliga sig själva. På ett par generationer har jämställdheten ändå kommit en bra bit på vägen.”

Mikael Sjövall

Ordförande i Finlands Svenska Publicistförbund rf sedan maj 2018.

Studerade statskunskap, folkrätt och allmän historia vid Åbo Akademi 1986 – 1992.

Yrkeskarriären inleddes som reporter på Yle 1992 – 1998, karriärdiplomat på utrikesministeriet 1998 – 2001, informatör på Greenpeace Finland 2001 – 2007, kommunikationschef på miljöfinansieringsbolaget Nefco 2007 – 2017. Sedan november 2017 anställd på SPT, först som reporter och sedan november som nyhetschef på SPT.

Lokalpolitiker i Helsingfors för SFP 2008 – 2017, bland annat som direktionsmedlem i Helsingfors Energi, suppleant i social- och hälsovårdsnämnden, ordförande i SFP Hoplaxnejden och ledamot i SFP:s partistyrelse.



3 2019
Arkisto

Inhimillinen erehdys

Toimittaja Ilkka Pernu luuli päässeensä unelmaduuniin, mutta huomasi pian antaneensa journalistin ammattitaitonsa markkinointiviestinnälle. Entistä useampi toimittaja tekee journalismin ohella konsultointia ja muuta viestintätyötä. Heikentääkö se median uskottavuutta?

”Joka jutussa on oltava ilmastonäkökulma”

Vihreän Langan päätoimittajan Riikka Suomisen mukaan media alisuorittaa ilmastonmuutoksen.

Kansainvälinen kuvajournalismi vaatii lentämistä – siksi siitä on luovuttava, sanoo Touko Hujanen

Ilmastonmuutosnäkökulma lävisti Vuoden kuvajournalistin koko työn ja arjen.

Oikeasti haluaisit olla muotitoimittaja, Pekka Mervola

Keskisuomalaisen päätoimittaja kirjoittaa paljon kolumneja, joista syntyy usein kohuja. Ylestä hän puhuu pomonsa kanssa korkeintaan kerran kuussa.

Toimittajien keskiluokkaisuus vaikuttaa uutisointiin köyhiä koskevista laeista

Toimittajat unohtivat sote-uudistuksesta sosiaalipalveluiden puolen. Sen unohtivat myös lainsäätäjät, mutta eipä heitä siitä juuri tiedotusvälineissäkään muistuteltu. Miksi olisi, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Jukka Koivulan, 32, mielestä Jyväskylän kaltaiset yliopistokaupungit häviävät siinä, etteivät työllistä kouluttamiaan toimittajia niin hyvin kuin voisivat. Itse hän muutti Jyväskylään reilu neljä vuotta sitten Maaseudun Tulevaisuuden aluetoimittajaksi.

Yli tuhat kolmekymppistä katosi

Kolmekymppisissä on käynyt media-alalla kato, kertovat Journalistiliiton ja työnantajien tilastot. Taantuma teki alalle tulosta vaikeaa.

Hanna Ilkko maskeeraa näyttelijä Hannu-Pekka Björkmanin Nyrkki-tv-sarjan kuvauksissa Vantaalla.

"Luulin että puuteroit vaan neniä"

Maskeeraajan täytyy tietää, mitä seuraavassa kohtauksessa tapahtuu.

Stark röst. Samar Yazbek var det stora affischnamnet på årets upplaga av Umeå Littfest, där hon berättade om situationen i Syrien och arbetet med boken Nitton kvinnor – Berättelser om syriskt motstånd.

Samlar in berättelser om motståndet

Samar Yazbek låter nitton kvinnor berätta om de fasor de upplevde under Syriekrisens första år.

Koulutusmyynnistä lisätuloja mediataloille

Mediatalot tekevät lisäbisnestä kouluttamalla yrityksiä ja viranomaisia. ”On eduksi journalismille, mitä paremmin sekä haastattelija että haastateltava osaavat hommansa”, Tekniikan Maailman päätoimittaja Reijo Ruokanen sanoo.

Ylen karjalankielinen freelancer Natalia Giloeva pitää karjalankielisiä uutisia päätyönään. Häntä ilahduttaa, että esimerkiksi uutisia varten luotu počinruočči eli siansaksa on levinnyt muiden karjalankielisten käyttöön. ”Haluaisin että karjalaiset vaikuttaisivat itse kieleensä, ettei sitä tekisi ainoastaan kääntäjä tai lautakunta.”

Kuibo parem karjalakse?

Vähemmistökielen sanasto kasvaa käännösuutisilla ja Facebook-kyselyillä.

Näin syntyy Ylen Tulosilta

Eduskuntavaali-illan tv-lähetyksen valmistelu alkaa melkein vuotta ennen h-hetkeä. Vaali-iltana on töissä satoja yleläisiä.

Zeldan viides, kulisseja käsittelevä numero syntyy paljolti sähköisten viestimien varassa, koska Hanna Valle opiskelee Amsterdamissa. Aiempien numeroiden teemat ovat ruumis, rakkaus, valta ja mieli. ”Zeldan lähtökohta on feministinen, mutta annamme tilaa käsitellä monenlaisia tuntemuksia ja havaintoja. On hienoa laajentaa lukijoiden näkemystä maailmasta ja rakenteista, jotka siihen vaikuttavat.”

Vapaaehtoisten kokeilujen koti

Visuaalinen suunnittelija Hanna Valle halusi rakentaa ympärilleen yhteisön, jonka kanssa käsitellä tärkeitä aiheita. Syntyi verkkolehti Zelda.

Vikesin toiminnanjohtaja Auli Starck vieraili maaliskuussa Myanmarissa Yangon Film Schoolissa. Maan poliittisesta tilanteesta huolimatta opiskelijat ovat pystyneet tekemään myös kriittisiä dokumentteja. Kuvassa on Starckin kanssa koulun henkilökuntaa, opiskelijoita ja valmistuneita, jotka ovat edelleen mukana sen toiminnassa, vasemmalta Nwaye Zar Che Soe, Wai Mar Nyunt, Lindsey Merrison, Aleksandra Minkiewicz, Starck, Soe Arkar Htun, Khin Myanmar.

Kokoaan suurempi "nollaseiska"

Viestintä ja kehitys -säätiö moninkertaistaa journalisteilta kerätyn solidaarisuusrahan. Kuluva vuosi on Vikesin viidestoista.

Vinnande samarbete. Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund vid prisutdelning i januari i år.

Avslöjade Danmarks största bankskandal – belönades med Cavlingpriset

Samarbetet mellan Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund fungerade väl, men det nationsöverskridande granskande arbetet krävde också råd och kunskapsdelning från kollegor runt om i världen.

Terveystiedon toimittaja

Uusi päätoimittaja Anne Lahnajärvi haluaa Mediuutisten tuottavan lääkäreiden puheenaiheet.

Apua ammatillisiin unelmiin

Haaveiletko tietokirjan kirjoittamisesta, valokuvanäyttelystä tai opintomatkasta? Journalisti listaa apurahoja journalisteille, kuvittajille ja kääntäjille.

Journalisti täyttää huhtikuussa 95 vuotta. ”Vuosien saatossa lehti on muuttunut järjestökentän rasahdusten raportoijasta koko median, journalismin ja viestintäalan suuntaa kommentoivaksi ja muokkaavaksi voimaksi”, sanoo päätoimittaja Maria Pettersson.

Journalistin paperiversio uudistui, verkkolehti uudistuu seuraavaksi

Päätoimittaja Maria Pettersson lupaa alan syvällistä arviointia ja reilua mediakritiikkiä.

När intrycket är färgat

Fullständig objektivitet är en platonsk idé men hurdant intryck journalisten gör är hårdvaluta. Lämnar intrycket en partifärg är devalveringen i full gång, skriver Dan Lolax.

Tähtien määrä katosi puolueen nimestä

Vanhoilla puolueilla on teksteissä vakiintuneet käyttönimensä ja lyhenteensä, mutta toimiiko sama ”aakkosmankeli” uusilla, pohtii Ville Eloranta.

Avoimuus parantaisi palkkakeskustelua

Media-alan työn tulokset ovat kaikkien nähtävillä, mutta miksi työstä maksettava korvaus ei ole, kysyy Tytti Oras.

Taloutta tv-uutisissa kommentoineista poliitikoista yli 90 prosenttia miehiä

Muita miesvetoisia aiheita olivat muun muassa ulko- ja turvallisuuspolitiikka, sisäpolitiikka, vaalit ja teollisuus, ilmenee Joonas Lehtosen pro gradusta.

Väinöt sekaisin

Elettiin vuotta 1975. Olin Savon Sanomien kesätoimittajana Helsingissä. Etyk-hulinan lomassa tapahtui muutakin – muun muassa kesätoimittajan nimisekoilu, kirjoittaa Ilkka Vänttinen.

Sopimalla voi pelastaa työpaikan

Journalistiliiton juristi Sanna Nikula ei vieläkään ole varma, mikä sai työnantajan muuttamaan mielensä. Kertaalleen irtisanotulle löytyi kuitenkin uusi työ.

Koura- ja Bonnier-palkinnot jaettiin

KOURA-koulutusrahasto palkitsi tv-, radio- ja verkkosisältöjä kuudessa kategoriassa. Erikoispalkinnot saivat Ylen Sara Rigatellin ja MTV:n Timo Innasen jutut seksuaalisesta ahdistelusta ja häirinnästä.

Kainuulainen urheilumies on poissa

Kuolleita: Toimittaja Seppo Karppinen 9.1.1944 Kajaani – 7.12.2018 Kajaani

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta