När verktygsbacken tryter

Det är intressant att den journalistiska analysen av Touko Aalto direkt gick till hur hård politiken är, skriver Dan Lolax. ”Kanske är vi också ointresserade av andra svar.”
JOURNALISTI
9.11.2018

Dan Lolax

dan.lolax@fabsy.fi

Skribenten är samhällsredaktör på Åbo Underrättelser.

När De grönas partiordförande Touko Aalto efter en tids sjukfrånvaro på Facebook meddelade att han insjuknat i depression och var för utmattad för att arbeta så avslöjade en rad politiska förståsigpåare en begränsad förståelse av inte bara depression utan också av politik.

Ilta-Sanomats ledarsida skrev att bara Aalto vet vad som orsakade depressionen och att det är hans ensak. Men sedan fortsatte man att förklara sjukdomen med politikens ”råhet”, med ett tryck som ”Aalto inte klarade” men som en ”partiledare måste vara beredd att utstå”.

För att två sina händer satte Ilta-Sanomat skulden på sociala medier.

Samma tidnings redaktör Seppo Varjus skrev att Aalto var för ”skör”: ”På politikens topp klarar sig inte människor som av sin natur är snälla och roliga.”

Helsingin Sanomats Marko Junkkari skyllde på De grönas beslut att begränsa sina partiordföranden så att de kan leda partiet i max sex år. Det var självklart att populära Ville Niinistö ville fortsätta, att Aalto klev in i för stora skor och att det här skapade en omöjlig situation, var Junkkaris poäng.

Yles redaktör Sanna Ukkola frågade på Twitter om politiken mal sönder folk. Och så vidare.

 

I skrivande stund har Aalto inte sagt mer om sin sjukdom utöver det han skrev på Facebook. Depressionens art är alltså i dagsläget okänd för oss.

Man kunde kanske ha förlåtit de politiska redaktörerna för att ha spekulerat om sjukdomen, om de gjort det på ett sätt som visat att de förstått vad depression är.

Nu verkar många ha dragit den här slutsatsen:

Politik är jättetufft.

Bara tuffa personer klarar av politiken.

Personer som inte är tuffa blir deprimerade (som om det handlade om nedstämdhet, inte en sjukdom).

Och sedan, som för att visa hur vidsynt man är, ett tillägg om att det är helt okej att inte orka. Tsemiä Touko, liksom.

 

Depression kan orsakas av yttre omständigheter men lika sant är att den kan ha en genetisk förklaring och att sjukdomen kan drabba en person utan uppenbart synliga orsaker.

Det är intressant att den journalistiska analysen av Aalto direkt gick till hur hård politiken är, till hur mycket politiker tvingas utstå.

Någon vill säkert säga att det är självklart. Politiken är tuff på riktigt.

Överväg en annan förklaring: vi journalister är begränsade. Ibland räcker verktygsbacken inte till för att beskriva vad som ligger utanför det egna bevakningsområdet.

Kanske är vi också ointresserade av andra svar.

Varje månad publiceras ett par tre partiundersökningar. Även marginella förändringar blir nyhetsrubriker – för opinionsundersökningar kostar – och partierna positioneras som vore de deltagare i ett långlopp, med riksdagsvalet som målgång.

Till partiundersökningarna kommer en rad andra undersökningar: partiledarnas popularitet, väljarnas generella inställning till partierna och så vidare.

Det här behöver inte handla så mycket om politikens råhet som att vi insisterar att betrakta politiken som ett spel, som en tävling om väljarnas röster där beslutsfattarnas svagheter och styrkor testas.

I en sådan enkelspårig betraktelse kan Aaltos depression bara ha en orsak.

Ja det är möjligt att politiken bidrog till depressionen. Men innan vi vet det med säkerhet ska vi kanske fundera på varför vi så snabbt drog den slutsatsen.

Hur lyder den diagnosen?



15 2018
Arkisto

Sanan saattajat

Kristillinen media on huono bisnes, jota tehdään kutsumuksen voimalla. Aivan erityisen hankala sitä on tehdä niin, että se kelpaisi kaikille, sanoo alan konkari Kirsi Rostamo.

Elämäntapajohtaja

Journalistiliiton puheenjohtajaksi uudelleen valittu Hanne Aho uskoo liiton jäsenmäärän kääntyvän nousuun.

Aishi Zidania kiitettiin palkintoperusteissa myös siitä, etteivät painostus, uutistyön vääristely-yritykset ja nettiviha ole lannistaneet häntä. Jarno Liskin todettiin tekevän monin paikoin riskialtista tutkivaa journalismia sinnikkäästi ja peräänantamattomasti ilman työsuhteen turvaa.

Sananvapauden käyttäjät

Kun ympäristö painostaa, Aishi Zidan ja Jarno Liski nojaavat journalistin perustehtävään. Työ palkittiin Sananvapauden miekalla.

KSF Medias fjolårsresultat, ett minus på 4,2 miljoner euro, var bättre än på många år. Nya vd:n Anna Hellersedt litar på att det nu är en bra tidpunkt för bolaget att införa en ny betallösning för digital journalistik.

Efter stormen

KSF Medias nya vd Anna Hellerstedt betonar öppen kommunikation inom bolaget och vill förankra stora linjer hos personalen. Främsta löfte hittills: mer fokus på journalistiken – hur det ska förverkligas har vi inte ännu sett.

Tv-ohjaaja ja toimittaja Marja Jaakola on halunnut olla työvuosien jälkeen kuin kuka tahansa. Hän ei ole työskennellyt eläkkeellä. Kuva: Liisa Huima

Ei ole valtaa loistoa

Eläkkeellä identiteetti on rakennettava uudelleen. Toimittajalle se voi olla vaikeaa.

Liikaa keskustelua

Medioiden verkkokeskusteluissa vihan lietsomisen ja asiallisen kommentoinnin välissä on leveä vyöhyke, jolla delete-nappia painetaan liian harvoin, kirjoittaa Asko Lehtonen.

Älä soita sille enää koskaan!

Mediayhtiö harkitsi kieltävänsä tuurajia käyttämästä lähdesuojan alaisia tietoja muissa töissä. Ajatus lähteiden ”omistamisesta” on omituinen, kokenut oikeustoimittaja sanoo.

Jouluihminen. A-lehtien tuottaja Elisa Miinin aloittaa jouluvalmistelut jo elokuussa ja lopettaa joulunvieton tapaninpäivänä. ”Ajatukseni kääntyvät välipäivinä jo pois joulusta ja kohti uutta vuotta, kun olen jo joulua pitkään siinä vaiheessa viettänyt.”

Glögiä jo elokuussa

A-lehtien tuottaja Elisa Miininin kotona on kaksi joulukuusta. Toiseen niistä saa koskea vain hän.

Pekka Vahvasen Kone kaikkivaltias -kirja on saanut kehuja siitä, että ’joku on tätä järjettömyyttä vastaan’. Toisaalta se on kirvoittanut kritiikkiä etenkin teknologiapiireistä. ”Uskon, että kun tunnepitoista kritiikkiä saa, on osunut johonkin oikeaan kohtaan.”

Kadonneen onnen jäljillä

Tutkimusten valossa teknologis-taloudellinen kehitys ei ole enää vuosikymmeniin tehnyt meistä onnellisempia, sanoo digitalisaation ongelmista kirjan kirjoittanut Pekka Vahvanen.

Milloin freelancer on jäävi?

Mikä on eettinen aikaväli jutulle tiettyyn lehteen ja jutulle saman lehden kustantajasta? Vaikuttaako juttutyyppi asiaan? Vastausten pohtimiseen tarvitaan lisää konkreettisia eväitä, kirjoittaa Anna-Sofia Nieminen.

Edellistä työtä jatkamaan

Tiina Ojutkangas aloittaa tammikuussa Kokkolassa ilmestyvän Keskipohjanmaan päätoimittajana.

Dags att tända lyset

På redaktionerna i Finland finns en hel del att lära av Demokratijouren, om hur man bygger upp konkreta rutiner som förebygger hot och hat, skriver Johan Svenlin.

Perehdy tietoturvaan tänään

Vaikka et työskentelisi erityistä tietoturvaa vaativien lähteiden ja aiheiden parissa, ala perehtyä niiden suojaamiseen nyt. Toimittajan salausopas kertoo, miksi se kannattaa.

75 prosenttia

Mistä tietää, että vaalit ovat lähestymässä? Yksi varma merkki on numerohokemien vyöry journalistisiin teksteihin, kirjoittaa Vesa Heikkinen.

Liftaamalla ehtii paremmin

Kirjaan uppoutunut Juha Mäkinen ei huomannut nousta bussiin, mutta onneksi juttukeikalle ehtii toisellakin tavalla.

Otavamedia jatkaa yt-kierrosta ensi vuonna

Otavamedia aloittaa yt-neuvottelut kuvaryhmässään 2. tammikuuta 2019. Yt-neuvotteluja on viime viikkona päättynyt Otavamediassa, Sanoma Media Finlandissa, Aamulehdessä ja A-lehdissä.

Färre fotografer på Hufvudstadsbladet

”Jag är övertygad om att läsarna inte kommer att uppleva någon försämring av bildjournalistiken i HBL framöver”, säger chefredaktör Susanna Landor.

Håkans leder Studentbladet

Som chefredaktör vill Håkans bland annat närma sig studentkårer som tidigare lämnat Svenska studerandes intresseorganisation.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta