När verktygsbacken tryter

JOURNALISTI
9.11.2018

Dan Lolax

dan.lolax@fabsy.fi

Skribenten är samhällsredaktör på Åbo Underrättelser.

Det är intressant att den journalistiska analysen av Touko Aalto direkt gick till hur hård politiken är, skriver Dan Lolax. ”Kanske är vi också ointresserade av andra svar.”

När De grönas partiordförande Touko Aalto efter en tids sjukfrånvaro på Facebook meddelade att han insjuknat i depression och var för utmattad för att arbeta så avslöjade en rad politiska förståsigpåare en begränsad förståelse av inte bara depression utan också av politik.

Ilta-Sanomats ledarsida skrev att bara Aalto vet vad som orsakade depressionen och att det är hans ensak. Men sedan fortsatte man att förklara sjukdomen med politikens ”råhet”, med ett tryck som ”Aalto inte klarade” men som en ”partiledare måste vara beredd att utstå”.

För att två sina händer satte Ilta-Sanomat skulden på sociala medier.

Samma tidnings redaktör Seppo Varjus skrev att Aalto var för ”skör”: ”På politikens topp klarar sig inte människor som av sin natur är snälla och roliga.”

Helsingin Sanomats Marko Junkkari skyllde på De grönas beslut att begränsa sina partiordföranden så att de kan leda partiet i max sex år. Det var självklart att populära Ville Niinistö ville fortsätta, att Aalto klev in i för stora skor och att det här skapade en omöjlig situation, var Junkkaris poäng.

Yles redaktör Sanna Ukkola frågade på Twitter om politiken mal sönder folk. Och så vidare.

 

I skrivande stund har Aalto inte sagt mer om sin sjukdom utöver det han skrev på Facebook. Depressionens art är alltså i dagsläget okänd för oss.

Man kunde kanske ha förlåtit de politiska redaktörerna för att ha spekulerat om sjukdomen, om de gjort det på ett sätt som visat att de förstått vad depression är.

Nu verkar många ha dragit den här slutsatsen:

Politik är jättetufft.

Bara tuffa personer klarar av politiken.

Personer som inte är tuffa blir deprimerade (som om det handlade om nedstämdhet, inte en sjukdom).

Och sedan, som för att visa hur vidsynt man är, ett tillägg om att det är helt okej att inte orka. Tsemiä Touko, liksom.

 

Depression kan orsakas av yttre omständigheter men lika sant är att den kan ha en genetisk förklaring och att sjukdomen kan drabba en person utan uppenbart synliga orsaker.

Det är intressant att den journalistiska analysen av Aalto direkt gick till hur hård politiken är, till hur mycket politiker tvingas utstå.

Någon vill säkert säga att det är självklart. Politiken är tuff på riktigt.

Överväg en annan förklaring: vi journalister är begränsade. Ibland räcker verktygsbacken inte till för att beskriva vad som ligger utanför det egna bevakningsområdet.

Kanske är vi också ointresserade av andra svar.

Varje månad publiceras ett par tre partiundersökningar. Även marginella förändringar blir nyhetsrubriker – för opinionsundersökningar kostar – och partierna positioneras som vore de deltagare i ett långlopp, med riksdagsvalet som målgång.

Till partiundersökningarna kommer en rad andra undersökningar: partiledarnas popularitet, väljarnas generella inställning till partierna och så vidare.

Det här behöver inte handla så mycket om politikens råhet som att vi insisterar att betrakta politiken som ett spel, som en tävling om väljarnas röster där beslutsfattarnas svagheter och styrkor testas.

I en sådan enkelspårig betraktelse kan Aaltos depression bara ha en orsak.

Ja det är möjligt att politiken bidrog till depressionen. Men innan vi vet det med säkerhet ska vi kanske fundera på varför vi så snabbt drog den slutsatsen.

Hur lyder den diagnosen?



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta