Härliga, jobbiga möte

Tre steg mot bättre interaktion

”Hur talar ni om den egna organisationen på era möten? Talar ni om vi eller dem? Möten skapar organisationer lika mycket som organisationer skapar möten och allt detta har betydelse för trivseln på arbetsplatsen och för organisationens resultat.

Ifall ni vill förbättra interaktionen på era möten och möteskulturen överlag kan man börja med tre steg.

1) Fråga er vad mötets syfte och målsättning är. Varför är vi egentligen här?

2) När ni skapat en gemensam uppfattning om målsättningen kan ni komma överens om vad ni egentligen ska göra på mötet

3) Och om målet inte uppnås – borde ni ändra på det ni gör på mötet eller på målsättningen?”

Vanligtvis är det motstridiga förväntningar som gör att många känner att det inte hände någonting viktigt på mötet.

Forskare Tomi Laapotti vid Jyväskylä universitet som disputerade i kommunikation 27 oktober 2018.

JOURNALISTI
9.11.2018

Lina Laurent, text
Johanna Sarajärvi, illustration

Vad gör egentligen en producent? Den där spindeln i nätet som borde ha koll på precis allt och som är den person en redaktör kan ty sig till i vått och torrt. Journalisten följde med Kia Svaetichin, innehållsproducent för kulturaktualiteter på Svenska Yle, under en arbetsdag.

”Schjerfbeck.”

”Nej, säg Schjerfbeck, med v och inte med f!”

”Jag säger ju med v. Schjerfbeck.”

”Det var med f.”

”Jag är tysk. Jag kan bara säga Schjerfbeck!”

Kulturredaktör Peter Lüttge prövar en gång till och skratt fyller mötesrummet. Det är onsdag eftermiddag, klockan är ett, och kulturens veckomöte i Mediehuset i Böle. På plats finns största delen av Svenska Yles kulturredaktörer i Helsingfors. Via en videolänk deltar tre redaktörer i Vasa och via Hangout en redaktör i Åbo. I mötet medverkar sammanlagt sexton personer.

Mötet leds av Kia Svaetichin som ärinnehållsproducent för kulturaktualiteter på Svenska Yle. Hon ansvarar bland annat för kulturaktualiteter, recensioner och kulturdebatter. Dessutom är hon producent för Svenska Yles livestream på bokmässan i Helsingfors (Svenska Yle streamar allt innehåll från Fiskehamnen-scenen).

Det här är Kia Svaetichins fjärde möte för dagen. Under eftermiddagen finns ytterligare två möten inprickade i kalendern.

 

Möten upptar en stor del av Kia Svaetichins arbetstid. Varje vecka har hon kring 15 fasta möten och ytterligare 10 ”spontana” möten. Förutom möten fylls arbetsdagarna av cirka 100 e-brev per dag, en hel del telefonsamtal, meddelanden via Messenger, Whatsapp och Hangout och meddelanden som skickas via olika arbetsrelaterade Facebookgrupper.

”När jag själv jobbade som redaktör hade jag jättesvårt med producenter. Vad gör de där jävla producenterna, tänkte jag ofta. Jag förstod aldrig deras arbetsbild”, säger Svaetichin, som i oktober återgick till att vara producent efter en paus på cirka åtta månader. Under pausen var hon först vårdledig och jobbade sedan som redaktör med en egen dokumentär.

Själv beskriver Svaetichin en producent som ”en arbetsmyra som ska styra upp allting”. Producenten syns sällan, får nästan aldrig positiv respons och är den som får ta emot kritiken.

”Jag får energi av våra veckomöten, när jag lyckats få igenom ett inslag som fått bra feedback eller som jättemånga läser eller när jag lyckats boka en jättebra gäst.”

Bland de otaliga mötena hör kulturens veckomöte till Kia Svaetichins favoriter. Hon gillar gruppen och är jätteintresserad av film, konst, musik och litteratur och av kulturens roll i samhället.

”Jag vill att veckomötet ska bidra till en bra stämning och till att man trivs på jobbet. Mötet är avslappnat och man ska kunna diskutera.”

I mitten av mötet tar Svaetichin upp ett ämne hon funderat mycket på under de senaste veckorna. Hon vill att de som jobbar som redaktörer i hennes grupp aldrig ska be om ursäkt när de vill träffa henne:

”Jag vet hur viktigt det är att få bolla idéer, att diskutera rubriker och att fundera på innehåll och detaljer med sin producent. Jag vill ha mer tid för er. Ni ska aldrig känna att ni inte vågar störa mig för att jag är så stressad.”

Tre steg mot bättre interaktion

”Hur talar ni om den egna organisationen på era möten? Talar ni om vi eller dem? Möten skapar organisationer lika mycket som organisationer skapar möten och allt detta har betydelse för trivseln på arbetsplatsen och för organisationens resultat.

Ifall ni vill förbättra interaktionen på era möten och möteskulturen överlag kan man börja med tre steg.

1) Fråga er vad mötets syfte och målsättning är. Varför är vi egentligen här?

2) När ni skapat en gemensam uppfattning om målsättningen kan ni komma överens om vad ni egentligen ska göra på mötet

3) Och om målet inte uppnås – borde ni ändra på det ni gör på mötet eller på målsättningen?”

Vanligtvis är det motstridiga förväntningar som gör att många känner att det inte hände någonting viktigt på mötet.

Forskare Tomi Laapotti vid Jyväskylä universitet som disputerade i kommunikation 27 oktober 2018.



5 2020
Arkisto

Tämä voi olla ainoa tilaisuutemme mediatukeen

Ruotsissa, Tanskassa ja Norjassa valtio on jakanut journalismille koronatukea 24 – 66 miljoonaa euroa normaalin mediatuen päälle. Suomessa tiedonvälitystä ei tueta, vielä. Nyt tilanne on kuitenkin lupaavampi kuin vuosikymmeniin, kirjoittaa Maria Pettersson.

Kuohuva toimitus on loistopaikka edetä uralla, Riikka Räisänen

Ylen uutis- ja ajankohtaistoimituksen päätoimittaja tietää jo, kuka kolumnisti seuraavaksi ehdottaa yhtiön rahoituksen leikkaamista.

Koronan mukana kiire katosi ja filosofia palasi

Kodissamme on nukuttu enemmän kuin aikoihin. Yhtenä yönä en saanut unta, kun olin nukkunut niin jumalattoman paljon edellisinä, kirjoittaa Lauri Rotko.

Medier med mössan i hand

”Det är problematiskt om mediernas roll och deras stödbehov villkoras med coronavirusutbrottet”, skriver Dan Lolax.

Mediatuki on demokratiatuki – ja poliitikkojen olisi aika ymmärtää se

”Median asia ei ole vain median asia. Se on kansalaisten asia. Ja tämä tuntuu poliitikoilta unohtuneen”, kirjoittaa Hanne Aho.

Arvoisat kansalaiset, muistakaa resilienssi!

”Lohdullista – mutta samalla oireellista – on se, että moni journalisti pyrkii edelleen selittämään resilienssin”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Verkko toi uutta ay-koulutukseen

”Verkkokoulutus osoittautui yllättävän käteväksi ja vuorovaikutukselliseksi koulutusmuodoksi”, kirjoittaa työehtoasiamies Terhi Tarvainen.

Direktsändningarnas man

Döda: Redaktör Tomas Ek 6. 1.1957 Helsingfors – 2. 5.2020 Helsingfors

Teräväkielinen pomo muisti myös kannustaa

Kuolleita: Päätoimittaja Pekka Hyvärinen 20. 7. 1951 Kuopio – 10. 5. 2020 Helsinki

Uutisia, ei niinkään analyysejä

Kuolleita: Toimittaja Olli Pohjanpalo 21. 3. 1954 Hamilton Kanada – 11. 5. 2020 Helsinki

”Julkaistu kuva oli hyvä kuva”

Kuolleita: Valokuvaaja Mauri Vuorinen 11. 10. 1928 Hämeenkyrö – 30. 3. 2020 Tampere

Oikeutta puolustava marjakapitalisti

Kuolleita: Toimittaja Helena Hyvärinen 6.11. 1950 Tampere – 1.5.2020 Tampere

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta