Rivstart för nya SPT – byrån söker sin form

Nyhetsbyrån SPT har, med hjälp av externt stöd, nästan tiodubblat sin omsättning under sitt första år. Nu ska den handplockade vd:n och chefredaktören Pär Landor också se till att antalet betalande kunder ökar.

Förstående. Varken Åbo Underrättelsers nyhetschef Pia Heikkilä eller kollegerna vid de andra lokalredaktionerna har märkt någon stor skillnad mellan SPT:s och FNB:s material annat än att mängden numera är mindre. Samtidigt har man stor förståelse för att det har varit ett hektiskt första år för SPT:s personal.

JOURNALISTI
19.10.2018

Jeanette Björkqvist och Lina Laurent, text
Jussi Vierimaa, foto

Nya kunder, kommersiellt innehåll, större synlighet i Norden, fler satsningar på digital utveckling, nya kontorsutrymmen i Helsingfors och ett bredare frilansnätverk … Nyhetsbyrån SPT har knappt hunnit få igång verksamheten men listan på vad som ska göras är lång.

Mycket har redan hänt. När nyhetsbyrån inledde sin verksamhet den 1 november i fjol fanns en chefredaktör, Anna Back, och en anställd, sportredaktören Sebastian Backman. En rekryteringsprocess var i full gång och redaktionerna runt om i Svenskfinland väntade med spänning på hurdant material SPT skulle leverera.

Läget i dag? Byrån producerar dagligen material, kring 20 – 30 rubriker. Desken bemannas sju dagar i veckan från sex på morgonen till tio på kvällen. Arbetskraften består av cirka åtta årsverken. Ekonomin är stark.

I år får Svensk Presstjänst Ab, som driver nyhetsbyrån, 400 000 euro i specialunderstöd av staten och 300 000 euro i stöd av Svenska Kulturfonden. Därtill kommer drygt en halv miljon euro från kunderna, KSF Media, HSS Media och Förlags Ab Sydvästkusten (Fabsy).

 

För att leda det snabbt växande bolaget handplockade styrelseordförande Patrik Stenvall under sensommaren Pär Landor till VD. Han ska också, skulle det visa sig, efter årsskiftet ta över posten som chefredaktör. Den nuvarande chefredaktören Anna Back återgår till sin tjänst på KSF Media. Hon erbjöds aldrig den kombinerade posten som vd och chefredaktör, utan istället ett jobb som ”vd:ns och chefredaktörens högra hand”, vilket hon tackade nej till.

”Det är ett superlitet företag. Det ska räcka med en person som sköter allt. Det kan inte finnas två starka ledare”, säger Anna Back.

Hon lyfter fram att jobbet på SPT varit givande.

”Det har varit jätteskoj. Det här gänget [SPT:s anställda] är oerhört mångsidigt och det material de producerar ger definitivt ett mervärde till alla tidningsläsare i Svenskfinland.”

 

Pär Landor tar för sin del över ett bolag, som tack vare de externa stöden har en stabil ekonomi och stora planer. Ägarna har gett nyhetsbyrån tre år för att komma igång och Landor kommer nu närmast att satsa på att få fler kunder.

Förhandlingar pågår, säger han, men med vem kan han inte avslöja.

”Journalistik, i första hand. Efterfrågan på SPT:s produkter är vansinnigt stor.”

På en direkt fråga utesluter han inte att byrån också börjar sälja kommersiellt innehåll och sköta till exempel organisationskommunikation.

”Jag har inga problem med att också sälja sådant, men börjar vi producera det så behövs det förstås en annan avdelning än redaktionen. Grejen är att vi måste göra en lönsam affär av det här. Vi kan inte förlita oss på olika stöd i all tid framåt.”

 

Under det gångna året har en handfull reportrar haft fullt upp med det dagliga arbetet. Material som avsevärt skiljer sig från det FNB producerade anser de lokala redaktionerna inte att det synts till.

”Textmässigt är det nog inte någon hemskt stor skillnad, men däremot är kommunikationen med SPT:s redaktion mycket öppnare”, säger Pia Heikkilä, nyhetschef på Åbo Underrättelser (ÅU).

Hennes redaktion var den första finlandssvenska redaktionen som lämnade FNB i en process som senare ledde till att hela den svenska verksamheten lades ner. ÅU var också den första redaktionen utanför KSF Media och HSS Media som i våras sällade sig till Nyhetsbyrån SPT.

Tidningens tidigare beslut om att lämna FNB och bli ultralokala togs då Pär Landor fortfarande var styrelsemedlem i Svensk Presstjänst och chefredaktör för ÅU.

Han hann också vara med ända på slutrakan i de diskussioner där den nya nyhetsbyrån planerades.

”Då sa jag att om det här blir den form av samarbete mellan de finlandssvenska mediehusen som börjar fungera så tycker jag att Fabsy ska vara med – även om vi precis fattat beslut gå ut FNB. På något möte sa jag också att jag skulle vara perfekt för jobbet att sälja det här.”

Kort senare – våren 2017 – lämnade Landor ÅU för att bli kommunikationschef vid Åborederiet Alfons Håkans.

 

Hos redaktionerna finns det förståelse för att SPT är i inledningen av en uppstart. Nyhetscheferna som vi talat med lyfter fram att materialet är snävare än FNB:s, men kommunikationen fungerar rakare och SPT upplevs tilisom mer lyhörd, precis som ägarna önskade.

”Utmaningen för oss är att vi är så lokala att det är sällan som vi har direkt nytta på det sättet. Men Skogbyolyckan var ju ett bra exempel där SPT hjälpte till med det nationella medan vi skötte det lokala”, säger Thomas Sundström, journalist vid KSF-ägda Västra Nyland.

Han tillägger att SPT:s uppgift inte är skräddarsydda lösningar för varje liten redaktion. Den är att leverera material som intresserar fler än en.

De som än så länge haft störst nytta av SPT verkar vara centralredaktionerna i Vasa och Helsingfors. Men vid HBL:s redaktion saknar man den utlovade närvaron i alla regioner. För närvarande har SPT ingen reporter i Österbotten och den reporter som finns i Åbo har haft en hel del deskturer.

”Ur Husis egos perspektiv är det Vasabladet som vinner på det här. De får det material de vill ha från Helsingfors medan vi inte får någonting från regionerna. När det händer något större vore vi betjänta av det och Åbo skulle vi definitivt vara mer intresserade av”, säger Richard Nordgren, nyhetschef vid HBL.

 

I SPT:s ansökan om presstöd från i fjol (då bolaget beviljades 40 000 euro) stod att ”verksamheten kommer att utlokaliseras så att närvaro och nätverk finns i alla finlandssvenska landskap”. I årets ansökan beskrivs SPT som den ”viktigaste externa innehällsleverantören till de finlandssvenska mediehusen”.

Patrik Stenvall påpekar att frågan om bevakningen i Österbotten löser sig i november. Att han i ansökan om statsunderstöd listat Svenska Yle som en ”central samarbetspart” trots att inget material sålts till Svenska Yle varken 2017 eller 2018 kommenterar han så här:

”Det där är jättebesvärligt med ansökningar som blir offentliga, det strider ju lite mot andan i aktiebolagslagen. Vi diskuterar med Svenska Yle, ja.”

När man läser SPT:s ansökan till undervisnings- och kulturministeriet finns det ytterligare punkter som verkar beskriva en målsättning och inte den verkliga situationen i dag. Omsättningen har tiodubblats men har de verkliga kostnaderna ökat i samma takt?

Patrik Stenvall säger att SPT fick mer pengar än man räknat med.

”Nu ger det här muskler att utveckla.”


Läs mer: 

Motsvarar SPT:s ansökan om presstöd verkligheten?

Endast professor ser jävsproblematik



13 2018
Arkisto

Kuolet jos et lopeta

The New York Timesille työskennellyt toimittaja Mohamed Ibrahim oli työmatkalla Suomessa, kun asemiehet uhkasivat Somaliassa tappaa hänen perheensä hänen työnsä takia. Journalisti tapasi kolme Suomesta turvapaikkaa hakenutta journalistia. Ammatti tai vainon riskiryhmään kuuluminen eivät takaa turvapaikkaa Suomesta.

Poromiehen ääni

Saamelaiset kaipaavat perusteellisempaa ajankohtaisjournalismia. Aslak Paltto selvittää tapahtumien taustoja omassa A-studiossaan.

Surmattua bulgarialaistoimittaja Viktoria Marinovaa muistettiin hänen kotikaupungissaan Rusessa, missä hautajaiset pidettiin 12. lokakuuta. Suuren kansainvälisen huomion saanut surma ei maan viranomaisten mukaan liity Marinovan työhön.

Pahalta näyttää, Eurooppa

EU-tukien tutkiminen on tarkoittanut journalisteille putkareissuja Bulgariassa ja Kreikassa. Bulgarialainen tutkiva journalisti toivoo, että maassa surmatun televisiotoimittajan tapaus tutkittaisiin tarkemmin.

Ping, te siellä!

Nuorimmat ikäluokat lipuvat salakavalasti tubekanaville journalismin ulottumattomiin. Ja tämä on ihan meidän syytämme, kirjoittaa Elina Grundström.

Vihakampanja käynnistyy - toimi näin

Miten toimia, kun toimittaja joutuu masinoidun verkkovihan kohteeksi? Ota talteen Journalisti-lehden ohjeet vihakampanjan varalta kohteelle, esimiehille ja kollegoille.

Härliga, jobbiga möte

Vad gör egentligen en producent? Den där spindeln i nätet som borde ha koll på precis allt och som är den person en redaktör kan ty sig till i vått och torrt. Journalisten följde med Kia Svaetichin, innehållsproducent för kulturaktualiteter på Svenska Yle, under en arbetsdag.

Opiskelija Ilmo Ilkka on käyttänyt useita päiviä työnhakuun: ”Muistan, että viime vuonnakin harjoitustoimituksessa oli iso porukka kirjoittelemassa hakemuksia itsenäisyyspäivänä.”

Aikaistuva kesätyöhaku stressaa opiskelijoita

Kesätoimittajahaut aikaistuvat vuosi vuodelta opiskelijoiden harmiksi. Työnantajista osa on valmis siirtämään hakujen aloittamista myöhäisempään ajankohtaan.

Liiton vuosikokouksen yhteydessä toimittajien edustajat kokoontuivat yhteiselle illalliselle. Kuva on vuodelta 1931, jolloin liitto täytti kymmenen vuotta.

Journalistiliiton kaksijakoinen tarina

Journalistiliiton uusi historiateos kertoo, miten herrakerhosta kasvoi vahva ammattiliitto. Jäsenmäärä, vastuut ja itsetunto vahvistuivat, mutta työehtosopimuksia väännettäessä tekijänoikeudet ja freelancerit jäivät sivuun.

Riikka Kaartinen innostui yleistajuisesta kirjoittamisesta Suomen Luonnon #muutos-verkkolehden kautta ja päätyi lopulta toimittajaksi. ”Taustani ansiosta ymmärrän tutkijoiden kieltä ja niitä epävarmuuksia, joita tieteeseen liittyy. Toisaalta vaatii opettelua hyväksyä, että kaikkia tutkijalle merkittäviä yksityiskohtia ei voi jutuissa kertoa.”

Ankerias ihmisen jaloissa

Riikka Kaartisen ankeriasjuttu vaati runsaat taustatyöt. ”Vaikuttavin hetki oli, kun löysin Europolin ja Euroopan ankeriastyöryhmän dokumentit eurooppalaisen ankeriaan salakaupasta ja tajusin, miten valtavaa se on sekä volyymiltaan että rahavirroiltaan.”

Kuntalehden päätoimittajan Marja Honkakorven ympärillä ei ole toimitusta. Lehden tekijät ovat freelancereita, jotka työskentelevät kuka missäkin.

Sote siivittää Kuntalehteä

Päätoimittaja Marja Honkakorpi johtaa virtuaalitoimitusta, jonka asiantuntemusta arvostetaan.

Itse olet ekoterroristi

Mitä median pitäisi tehdä ilmastoasiassa? ”Jos uskaltaisin, ehdottaisin ansaintamallienkin uhalla jotain radikaalimpaa. Että ei vain 'oteta huomioon', vaan lopetetaan kaman mainostaminen, autoarvostelut, matkailulehdet ja grillireseptit”, kirjoittaa Marja Honkonen.

Maaseudun kuvaaja

Sanne Katainen aloitti 1. marraskuuta Maaseudun Tulevaisuuden vakituisena kuvaajana. Hänestä kamera on tasa-arvon väline.

Vesa-Matti Väärä iloitsee telinevoimisteluharjoituksissa sekä omasta kehityksestään että muiden onnistumisista.

Puhtia permannolta

Pää menee harjoituksissa tempuista sekaisin, mutta telinevoimistelun ansiosta Vesa-Matti Väärän on keikoilla helpompi ryömiä ottamaan kuvia.

Marko Laitalan mukaan liiton varainhoitajan toimeksiantoon kuuluu poistaa eettisiä ohjeita rikkovat yritykset liiton sijoitussalkusta.

Miljoonasalkulle uusi koti

Journalistiliiton sijoituksista 18 miljoonaa euroa on kiinni rahastoissa. Varoista kolmannes on ollut rahanpesuskandaalissa ryvettyneen Danske Bankin hoidossa.

Laajeneva haitari

Ruuat kallistuvat, hinnat nousevat, tapahtuu jopa suuria harppauksia ylöspäin! Missä luuraa taloustekstin ihminen, kysyy Vesa Heikkinen.

När verktygsbacken tryter

Det är intressant att den journalistiska analysen av Touko Aalto direkt gick till hur hård politiken är, skriver Dan Lolax. ”Kanske är vi också ointresserade av andra svar.”

Stalinin väikkyvät nimilistat

Jaana-Stiina Alakorpi sai tehtäväkseen haastatella Stalinin kuolemanleiriltä selviytyneen urhon ja päätti tehdä todella riipaisevan jutun.

Pitkä katse ja nähdyn tulkinta

Eeva Lennon kirjoittaa olevansa parantumaton journalisti, jota henkilökohtainen kokemus ilman faktoja ja historiallisia puitteita ei tyydytä – ja hyvä niin. Hänen toimittajaelämäkertansa ei sorru uskottavuutta rapauttavaan egoiluun.

Otavamediassa jo neljännet yt-neuvottelut

Otavamedia on aloittanut jo neljännet yt-neuvottelut tänä vuonna. Sen lisäksi neuvotteluja käydään A-lehdissä, Aamulehdessä ja Sanoma Media Finlandissa. Allerin neuvottelut johtivat 11 työntekijän irtisanomiseen, Kainuun Sanomien neuvottelut pitkiin lomautuksiin.

Saariselän mökkien hinnat ja varaaminen muuttuvat

Journalistiliiton Tunturimaja- ja Uutistunturi-lomahuoneistojen välitystä ja avainpalvelua hoitaa jatkossa Saariselän Keskusvaraamo. Muutoksen yhteydessä Journalistiliitto ottaa käyttöön uuden nettivarausjärjestelmän. Myös huoneiden hinnoittelu ja varausehdot muuttuvat.

Journalistiliitto: Alv-rahat työpaikoiksi

”Verohelpotus ei voi valua vain tärkeään kehitystyöhön tai omistajille. Osan rahasta on näyttävä uusina työpaikkoina. Päätöksellä tavoitellaan hyvää journalismia. Se tarvitsee tekijänsä”, sanoo puheenjohtaja Hanne Aho.

#visakvitton tvingar fram penningbesked

Journalisterna har bett de svenska Europaparlamentarikerna att redovisa för hur de använder sina ”kontorspengar”. Nu verkar envisheten ha haft effekt.

Hot tema på svenska seminariet

Journalistförbundets svenska seminarium ordnas i Tammerfors den 23 – 24 november.

Yhdistykset

Journalistiliiton jäsenyhdistykset tiedottavat.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta