Rivstart för nya SPT – byrån söker sin form

Nyhetsbyrån SPT har, med hjälp av externt stöd, nästan tiodubblat sin omsättning under sitt första år. Nu ska den handplockade vd:n och chefredaktören Pär Landor också se till att antalet betalande kunder ökar.

Förstående. Varken Åbo Underrättelsers nyhetschef Pia Heikkilä eller kollegerna vid de andra lokalredaktionerna har märkt någon stor skillnad mellan SPT:s och FNB:s material annat än att mängden numera är mindre. Samtidigt har man stor förståelse för att det har varit ett hektiskt första år för SPT:s personal.

JOURNALISTI
19.10.2018

Jeanette Björkqvist och Lina Laurent, text
Jussi Vierimaa, foto

Nya kunder, kommersiellt innehåll, större synlighet i Norden, fler satsningar på digital utveckling, nya kontorsutrymmen i Helsingfors och ett bredare frilansnätverk … Nyhetsbyrån SPT har knappt hunnit få igång verksamheten men listan på vad som ska göras är lång.

Mycket har redan hänt. När nyhetsbyrån inledde sin verksamhet den 1 november i fjol fanns en chefredaktör, Anna Back, och en anställd, sportredaktören Sebastian Backman. En rekryteringsprocess var i full gång och redaktionerna runt om i Svenskfinland väntade med spänning på hurdant material SPT skulle leverera.

Läget i dag? Byrån producerar dagligen material, kring 20 – 30 rubriker. Desken bemannas sju dagar i veckan från sex på morgonen till tio på kvällen. Arbetskraften består av cirka åtta årsverken. Ekonomin är stark.

I år får Svensk Presstjänst Ab, som driver nyhetsbyrån, 400 000 euro i specialunderstöd av staten och 300 000 euro i stöd av Svenska Kulturfonden. Därtill kommer drygt en halv miljon euro från kunderna, KSF Media, HSS Media och Förlags Ab Sydvästkusten (Fabsy).

 

För att leda det snabbt växande bolaget handplockade styrelseordförande Patrik Stenvall under sensommaren Pär Landor till VD. Han ska också, skulle det visa sig, efter årsskiftet ta över posten som chefredaktör. Den nuvarande chefredaktören Anna Back återgår till sin tjänst på KSF Media. Hon erbjöds aldrig den kombinerade posten som vd och chefredaktör, utan istället ett jobb som ”vd:ns och chefredaktörens högra hand”, vilket hon tackade nej till.

”Det är ett superlitet företag. Det ska räcka med en person som sköter allt. Det kan inte finnas två starka ledare”, säger Anna Back.

Hon lyfter fram att jobbet på SPT varit givande.

”Det har varit jätteskoj. Det här gänget [SPT:s anställda] är oerhört mångsidigt och det material de producerar ger definitivt ett mervärde till alla tidningsläsare i Svenskfinland.”

 

Pär Landor tar för sin del över ett bolag, som tack vare de externa stöden har en stabil ekonomi och stora planer. Ägarna har gett nyhetsbyrån tre år för att komma igång och Landor kommer nu närmast att satsa på att få fler kunder.

Förhandlingar pågår, säger han, men med vem kan han inte avslöja.

”Journalistik, i första hand. Efterfrågan på SPT:s produkter är vansinnigt stor.”

På en direkt fråga utesluter han inte att byrån också börjar sälja kommersiellt innehåll och sköta till exempel organisationskommunikation.

”Jag har inga problem med att också sälja sådant, men börjar vi producera det så behövs det förstås en annan avdelning än redaktionen. Grejen är att vi måste göra en lönsam affär av det här. Vi kan inte förlita oss på olika stöd i all tid framåt.”

 

Under det gångna året har en handfull reportrar haft fullt upp med det dagliga arbetet. Material som avsevärt skiljer sig från det FNB producerade anser de lokala redaktionerna inte att det synts till.

”Textmässigt är det nog inte någon hemskt stor skillnad, men däremot är kommunikationen med SPT:s redaktion mycket öppnare”, säger Pia Heikkilä, nyhetschef på Åbo Underrättelser (ÅU).

Hennes redaktion var den första finlandssvenska redaktionen som lämnade FNB i en process som senare ledde till att hela den svenska verksamheten lades ner. ÅU var också den första redaktionen utanför KSF Media och HSS Media som i våras sällade sig till Nyhetsbyrån SPT.

Tidningens tidigare beslut om att lämna FNB och bli ultralokala togs då Pär Landor fortfarande var styrelsemedlem i Svensk Presstjänst och chefredaktör för ÅU.

Han hann också vara med ända på slutrakan i de diskussioner där den nya nyhetsbyrån planerades.

”Då sa jag att om det här blir den form av samarbete mellan de finlandssvenska mediehusen som börjar fungera så tycker jag att Fabsy ska vara med – även om vi precis fattat beslut gå ut FNB. På något möte sa jag också att jag skulle vara perfekt för jobbet att sälja det här.”

Kort senare – våren 2017 – lämnade Landor ÅU för att bli kommunikationschef vid Åborederiet Alfons Håkans.

 

Hos redaktionerna finns det förståelse för att SPT är i inledningen av en uppstart. Nyhetscheferna som vi talat med lyfter fram att materialet är snävare än FNB:s, men kommunikationen fungerar rakare och SPT upplevs tilisom mer lyhörd, precis som ägarna önskade.

”Utmaningen för oss är att vi är så lokala att det är sällan som vi har direkt nytta på det sättet. Men Skogbyolyckan var ju ett bra exempel där SPT hjälpte till med det nationella medan vi skötte det lokala”, säger Thomas Sundström, journalist vid KSF-ägda Västra Nyland.

Han tillägger att SPT:s uppgift inte är skräddarsydda lösningar för varje liten redaktion. Den är att leverera material som intresserar fler än en.

De som än så länge haft störst nytta av SPT verkar vara centralredaktionerna i Vasa och Helsingfors. Men vid HBL:s redaktion saknar man den utlovade närvaron i alla regioner. För närvarande har SPT ingen reporter i Österbotten och den reporter som finns i Åbo har haft en hel del deskturer.

”Ur Husis egos perspektiv är det Vasabladet som vinner på det här. De får det material de vill ha från Helsingfors medan vi inte får någonting från regionerna. När det händer något större vore vi betjänta av det och Åbo skulle vi definitivt vara mer intresserade av”, säger Richard Nordgren, nyhetschef vid HBL.

 

I SPT:s ansökan om presstöd från i fjol (då bolaget beviljades 40 000 euro) stod att ”verksamheten kommer att utlokaliseras så att närvaro och nätverk finns i alla finlandssvenska landskap”. I årets ansökan beskrivs SPT som den ”viktigaste externa innehällsleverantören till de finlandssvenska mediehusen”.

Patrik Stenvall påpekar att frågan om bevakningen i Österbotten löser sig i november. Att han i ansökan om statsunderstöd listat Svenska Yle som en ”central samarbetspart” trots att inget material sålts till Svenska Yle varken 2017 eller 2018 kommenterar han så här:

”Det där är jättebesvärligt med ansökningar som blir offentliga, det strider ju lite mot andan i aktiebolagslagen. Vi diskuterar med Svenska Yle, ja.”

När man läser SPT:s ansökan till undervisnings- och kulturministeriet finns det ytterligare punkter som verkar beskriva en målsättning och inte den verkliga situationen i dag. Omsättningen har tiodubblats men har de verkliga kostnaderna ökat i samma takt?

Patrik Stenvall säger att SPT fick mer pengar än man räknat med.

”Nu ger det här muskler att utveckla.”


Läs mer: 

Motsvarar SPT:s ansökan om presstöd verkligheten?

Endast professor ser jävsproblematik



15 2018
Arkisto

Sanan saattajat

Kristillinen media on huono bisnes, jota tehdään kutsumuksen voimalla. Aivan erityisen hankala sitä on tehdä niin, että se kelpaisi kaikille, sanoo alan konkari Kirsi Rostamo.

Elämäntapajohtaja

Journalistiliiton puheenjohtajaksi uudelleen valittu Hanne Aho uskoo liiton jäsenmäärän kääntyvän nousuun.

Aishi Zidania kiitettiin palkintoperusteissa myös siitä, etteivät painostus, uutistyön vääristely-yritykset ja nettiviha ole lannistaneet häntä. Jarno Liskin todettiin tekevän monin paikoin riskialtista tutkivaa journalismia sinnikkäästi ja peräänantamattomasti ilman työsuhteen turvaa.

Sananvapauden käyttäjät

Kun ympäristö painostaa, Aishi Zidan ja Jarno Liski nojaavat journalistin perustehtävään. Työ palkittiin Sananvapauden miekalla.

KSF Medias fjolårsresultat, ett minus på 4,2 miljoner euro, var bättre än på många år. Nya vd:n Anna Hellersedt litar på att det nu är en bra tidpunkt för bolaget att införa en ny betallösning för digital journalistik.

Efter stormen

KSF Medias nya vd Anna Hellerstedt betonar öppen kommunikation inom bolaget och vill förankra stora linjer hos personalen. Främsta löfte hittills: mer fokus på journalistiken – hur det ska förverkligas har vi inte ännu sett.

Tv-ohjaaja ja toimittaja Marja Jaakola on halunnut olla työvuosien jälkeen kuin kuka tahansa. Hän ei ole työskennellyt eläkkeellä. Kuva: Liisa Huima

Ei ole valtaa loistoa

Eläkkeellä identiteetti on rakennettava uudelleen. Toimittajalle se voi olla vaikeaa.

Liikaa keskustelua

Medioiden verkkokeskusteluissa vihan lietsomisen ja asiallisen kommentoinnin välissä on leveä vyöhyke, jolla delete-nappia painetaan liian harvoin, kirjoittaa Asko Lehtonen.

Älä soita sille enää koskaan!

Mediayhtiö harkitsi kieltävänsä tuurajia käyttämästä lähdesuojan alaisia tietoja muissa töissä. Ajatus lähteiden ”omistamisesta” on omituinen, kokenut oikeustoimittaja sanoo.

Jouluihminen. A-lehtien tuottaja Elisa Miinin aloittaa jouluvalmistelut jo elokuussa ja lopettaa joulunvieton tapaninpäivänä. ”Ajatukseni kääntyvät välipäivinä jo pois joulusta ja kohti uutta vuotta, kun olen jo joulua pitkään siinä vaiheessa viettänyt.”

Glögiä jo elokuussa

A-lehtien tuottaja Elisa Miininin kotona on kaksi joulukuusta. Toiseen niistä saa koskea vain hän.

Pekka Vahvasen Kone kaikkivaltias -kirja on saanut kehuja siitä, että ’joku on tätä järjettömyyttä vastaan’. Toisaalta se on kirvoittanut kritiikkiä etenkin teknologiapiireistä. ”Uskon, että kun tunnepitoista kritiikkiä saa, on osunut johonkin oikeaan kohtaan.”

Kadonneen onnen jäljillä

Tutkimusten valossa teknologis-taloudellinen kehitys ei ole enää vuosikymmeniin tehnyt meistä onnellisempia, sanoo digitalisaation ongelmista kirjan kirjoittanut Pekka Vahvanen.

Milloin freelancer on jäävi?

Mikä on eettinen aikaväli jutulle tiettyyn lehteen ja jutulle saman lehden kustantajasta? Vaikuttaako juttutyyppi asiaan? Vastausten pohtimiseen tarvitaan lisää konkreettisia eväitä, kirjoittaa Anna-Sofia Nieminen.

Edellistä työtä jatkamaan

Tiina Ojutkangas aloittaa tammikuussa Kokkolassa ilmestyvän Keskipohjanmaan päätoimittajana.

Dags att tända lyset

På redaktionerna i Finland finns en hel del att lära av Demokratijouren, om hur man bygger upp konkreta rutiner som förebygger hot och hat, skriver Johan Svenlin.

Perehdy tietoturvaan tänään

Vaikka et työskentelisi erityistä tietoturvaa vaativien lähteiden ja aiheiden parissa, ala perehtyä niiden suojaamiseen nyt. Toimittajan salausopas kertoo, miksi se kannattaa.

75 prosenttia

Mistä tietää, että vaalit ovat lähestymässä? Yksi varma merkki on numerohokemien vyöry journalistisiin teksteihin, kirjoittaa Vesa Heikkinen.

Liftaamalla ehtii paremmin

Kirjaan uppoutunut Juha Mäkinen ei huomannut nousta bussiin, mutta onneksi juttukeikalle ehtii toisellakin tavalla.

Otavamedia jatkaa yt-kierrosta ensi vuonna

Otavamedia aloittaa yt-neuvottelut kuvaryhmässään 2. tammikuuta 2019. Yt-neuvotteluja on viime viikkona päättynyt Otavamediassa, Sanoma Media Finlandissa, Aamulehdessä ja A-lehdissä.

Färre fotografer på Hufvudstadsbladet

”Jag är övertygad om att läsarna inte kommer att uppleva någon försämring av bildjournalistiken i HBL framöver”, säger chefredaktör Susanna Landor.

Håkans leder Studentbladet

Som chefredaktör vill Håkans bland annat närma sig studentkårer som tidigare lämnat Svenska studerandes intresseorganisation.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta