Förstående. Varken Åbo Underrättelsers nyhetschef Pia Heikkilä eller kollegerna vid de andra lokalredaktionerna har märkt någon stor skillnad mellan SPT:s och FNB:s material annat än att mängden numera är mindre. Samtidigt har man stor förståelse för att det har varit ett hektiskt första år för SPT:s personal.

Rivstart för nya SPT – byrån söker sin form

JOURNALISTI
19.10.2018

Jeanette Björkqvist och Lina Laurent, text
Jussi Vierimaa, foto

Nyhetsbyrån SPT har, med hjälp av externt stöd, nästan tiodubblat sin omsättning under sitt första år. Nu ska den handplockade vd:n och chefredaktören Pär Landor också se till att antalet betalande kunder ökar.

Nya kunder, kommersiellt innehåll, större synlighet i Norden, fler satsningar på digital utveckling, nya kontorsutrymmen i Helsingfors och ett bredare frilansnätverk … Nyhetsbyrån SPT har knappt hunnit få igång verksamheten men listan på vad som ska göras är lång.

Mycket har redan hänt. När nyhetsbyrån inledde sin verksamhet den 1 november i fjol fanns en chefredaktör, Anna Back, och en anställd, sportredaktören Sebastian Backman. En rekryteringsprocess var i full gång och redaktionerna runt om i Svenskfinland väntade med spänning på hurdant material SPT skulle leverera.

Läget i dag? Byrån producerar dagligen material, kring 20 – 30 rubriker. Desken bemannas sju dagar i veckan från sex på morgonen till tio på kvällen. Arbetskraften består av cirka åtta årsverken. Ekonomin är stark.

I år får Svensk Presstjänst Ab, som driver nyhetsbyrån, 400 000 euro i specialunderstöd av staten och 300 000 euro i stöd av Svenska Kulturfonden. Därtill kommer drygt en halv miljon euro från kunderna, KSF Media, HSS Media och Förlags Ab Sydvästkusten (Fabsy).

 

För att leda det snabbt växande bolaget handplockade styrelseordförande Patrik Stenvall under sensommaren Pär Landor till VD. Han ska också, skulle det visa sig, efter årsskiftet ta över posten som chefredaktör. Den nuvarande chefredaktören Anna Back återgår till sin tjänst på KSF Media. Hon erbjöds aldrig den kombinerade posten som vd och chefredaktör, utan istället ett jobb som ”vd:ns och chefredaktörens högra hand”, vilket hon tackade nej till.

”Det är ett superlitet företag. Det ska räcka med en person som sköter allt. Det kan inte finnas två starka ledare”, säger Anna Back.

Hon lyfter fram att jobbet på SPT varit givande.

”Det har varit jätteskoj. Det här gänget [SPT:s anställda] är oerhört mångsidigt och det material de producerar ger definitivt ett mervärde till alla tidningsläsare i Svenskfinland.”

 

Pär Landor tar för sin del över ett bolag, som tack vare de externa stöden har en stabil ekonomi och stora planer. Ägarna har gett nyhetsbyrån tre år för att komma igång och Landor kommer nu närmast att satsa på att få fler kunder.

Förhandlingar pågår, säger han, men med vem kan han inte avslöja.

”Journalistik, i första hand. Efterfrågan på SPT:s produkter är vansinnigt stor.”

På en direkt fråga utesluter han inte att byrån också börjar sälja kommersiellt innehåll och sköta till exempel organisationskommunikation.

”Jag har inga problem med att också sälja sådant, men börjar vi producera det så behövs det förstås en annan avdelning än redaktionen. Grejen är att vi måste göra en lönsam affär av det här. Vi kan inte förlita oss på olika stöd i all tid framåt.”

 

Under det gångna året har en handfull reportrar haft fullt upp med det dagliga arbetet. Material som avsevärt skiljer sig från det FNB producerade anser de lokala redaktionerna inte att det synts till.

”Textmässigt är det nog inte någon hemskt stor skillnad, men däremot är kommunikationen med SPT:s redaktion mycket öppnare”, säger Pia Heikkilä, nyhetschef på Åbo Underrättelser (ÅU).

Hennes redaktion var den första finlandssvenska redaktionen som lämnade FNB i en process som senare ledde till att hela den svenska verksamheten lades ner. ÅU var också den första redaktionen utanför KSF Media och HSS Media som i våras sällade sig till Nyhetsbyrån SPT.

Tidningens tidigare beslut om att lämna FNB och bli ultralokala togs då Pär Landor fortfarande var styrelsemedlem i Svensk Presstjänst och chefredaktör för ÅU.

Han hann också vara med ända på slutrakan i de diskussioner där den nya nyhetsbyrån planerades.

”Då sa jag att om det här blir den form av samarbete mellan de finlandssvenska mediehusen som börjar fungera så tycker jag att Fabsy ska vara med – även om vi precis fattat beslut gå ut FNB. På något möte sa jag också att jag skulle vara perfekt för jobbet att sälja det här.”

Kort senare – våren 2017 – lämnade Landor ÅU för att bli kommunikationschef vid Åborederiet Alfons Håkans.

 

Hos redaktionerna finns det förståelse för att SPT är i inledningen av en uppstart. Nyhetscheferna som vi talat med lyfter fram att materialet är snävare än FNB:s, men kommunikationen fungerar rakare och SPT upplevs tilisom mer lyhörd, precis som ägarna önskade.

”Utmaningen för oss är att vi är så lokala att det är sällan som vi har direkt nytta på det sättet. Men Skogbyolyckan var ju ett bra exempel där SPT hjälpte till med det nationella medan vi skötte det lokala”, säger Thomas Sundström, journalist vid KSF-ägda Västra Nyland.

Han tillägger att SPT:s uppgift inte är skräddarsydda lösningar för varje liten redaktion. Den är att leverera material som intresserar fler än en.

De som än så länge haft störst nytta av SPT verkar vara centralredaktionerna i Vasa och Helsingfors. Men vid HBL:s redaktion saknar man den utlovade närvaron i alla regioner. För närvarande har SPT ingen reporter i Österbotten och den reporter som finns i Åbo har haft en hel del deskturer.

”Ur Husis egos perspektiv är det Vasabladet som vinner på det här. De får det material de vill ha från Helsingfors medan vi inte får någonting från regionerna. När det händer något större vore vi betjänta av det och Åbo skulle vi definitivt vara mer intresserade av”, säger Richard Nordgren, nyhetschef vid HBL.

 

I SPT:s ansökan om presstöd från i fjol (då bolaget beviljades 40 000 euro) stod att ”verksamheten kommer att utlokaliseras så att närvaro och nätverk finns i alla finlandssvenska landskap”. I årets ansökan beskrivs SPT som den ”viktigaste externa innehällsleverantören till de finlandssvenska mediehusen”.

Patrik Stenvall påpekar att frågan om bevakningen i Österbotten löser sig i november. Att han i ansökan om statsunderstöd listat Svenska Yle som en ”central samarbetspart” trots att inget material sålts till Svenska Yle varken 2017 eller 2018 kommenterar han så här:

”Det där är jättebesvärligt med ansökningar som blir offentliga, det strider ju lite mot andan i aktiebolagslagen. Vi diskuterar med Svenska Yle, ja.”

När man läser SPT:s ansökan till undervisnings- och kulturministeriet finns det ytterligare punkter som verkar beskriva en målsättning och inte den verkliga situationen i dag. Omsättningen har tiodubblats men har de verkliga kostnaderna ökat i samma takt?

Patrik Stenvall säger att SPT fick mer pengar än man räknat med.

”Nu ger det här muskler att utveckla.”


Läs mer: 

Motsvarar SPT:s ansökan om presstöd verkligheten?

Endast professor ser jävsproblematik



9 2019
Arkisto

Kuolema toimituksessa

Kollegan kuolema pysäyttää toimituksen ja tuo työyhteisön hoidettavaksi paljon käytännön asioita. Surun hoitamiseen ei sen sijaan ole valmista reseptiä.

Daniel Nissén, Lukas Kallenberg,  Mathilda Kull och Karolina Åsmus jobbar på Vasabladet. De unga journalisterna upplever att inhoppare och fast anställda behandlas likvärdigt. Alla är inbjudna till samma personalfester och interna fortbildningar och ingår i samma diskussionsforum. ”Man är en i gänget. Det är viktigt att man får vara med i gemenskapen för att trivas på jobbet”, säger Mathilda Kull.

Journalistförbundet ifrågasätter en praxis där många inhoppare jobbar heltid länge

Under vilka villkor jobbar inhopparna och hur mycket av jobbet görs egentligen av dem? Journalisten utredde en brokig praxis.

Naistenlehdet laajentavat naiskuvaa

”Juuri naistenlehdet ovat tehneet naisia näkyviksi ja laajentaneet naiskuvaa sekä lisänneet ylipäänsä suvaitsevaisuutta kertomalla erilaisuudesta”, kirjoittaa Iina Artima-Kyrki.

Työnantaja esittää poikkeuksellisen törkeitä muutoksia työehtosopimuksiin

Mitä tapahtuu, jos työntekijä marssii neuvottelupöytään samanlaisin esityksin kuin työnantaja? kysyy Maria Pettersson.

Politiikkaa on helpompi tehdä, kun toimittajat eivät kyttää, Veli Liikanen

Vihreät päätti lopettaa puoluelehtensä rahoittamisen toimitusta kuulematta. Puoluesihteeri Veli Liikanen ei halua avata aiheesta käymiään keskusteluja.

Moraalittomien väitteiden jyrkkä tuomitseminen ei välttämättä ole tehokasta

Jos jatkuvasti puhumme jostain radikaalina pidetystä ajatuksesta, tuolla ajatuksella on hyvät mahdollisuudet muuttua yhteiskunnan silmissä hiljalleen maltilliseksi ja mahdolliseksi, Janne Zareff pohtii kolumnissaan.

Du skall icke normalisera

Dan Lolax har svårt att acceptera tanken att det finns ämnen som journalister inte ska gå och peta i.

Työehdoista neuvotellaan salassa – miksiköhän?

Neuvottelut työn ehdoista pitävät Journalistiliiton puheenjohtajan kiireisenä. Eräs pimeä perinne mietityttää Hanne Ahoa.

Näin syntyy MTV:n meteorologin sääennuste

Forecan ja MTV:n meteorologi Miina Manninen tietää viikonlopun sään ennen kuin muu Suomi herää.

Olen Retail Manager, sanoi haastateltava

Yhä suurempi osuus yritysväestä tuntuu uskovan, että englanti parantaa menestyksen mahdollisuuksia kotimaassakin, Ville Eloranta kirjoittaa.

”Ilmastonmuutos trendaa nyt kaikkialla, ja ihan syystä. Mutta järjestöt ja brändit käyttävät ilmastoahdistusta keppihevosena omalle asialleen. Joskus on vaikea erottaa, mikä on aiheellista ja mikä ei”, Maria Veitola sanoo.

Maria Veitola kysyy tyhmiä ja se kannattaa

”Se ei aina ole helppoa, mutta usein toimittajan kannattaisi tekeytyä vähän hölmöksi. Katselijat ja kuuntelijat kiittävät, kun tulee parempi ohjelma”, toimittaja Maria Veitola sanoo.

Moni maalittamiseen soveltuva rikosnimike on asianomistajarikos. Yksittäisen virkamiehen kynnys rikosilmoituksen tekemiseen voi olla korkea. Muiden muassa poliisi, syyttäjät, tuomarit ja käräjäoikeuksien laamannit toivovat asiaan pikaista muutosta.

Maalittaminen halutaan kriminalisoida, mutta asia etenee hitaasti

Päättäjät puhuvat julkisuudessa asian kiireellisyydestä, mutta oikeusministeriössä mitään hanketta ei ole käynnissä.

Tapahtumien ”sivutuotteena” syntyy yhteisöllisyyttä

”Jo Helsingin Sanomalehtimiesyhdistyksen ja Aikakauslehdentoimittajien yhdistyksen yhdistymistä suunniteltaessa tavoitteeksi otettiin hyvät jäsentilaisuudet”, kirjoittaa toiminnanjohtaja Kaija Plit.

Tinkimätön toimittaja ja aktiivinen osallistuja

Kuolleita: Toimittaja Tuula Helariutta 24. 4. 1949 Punkalaidun – 10. 9. 2019 Huittinen

”Journalistin tehtävä on kysyä miksi”

Kuolleita: Toimittaja Martti ”Maxi” Kaukonen 15. 9. 1947 Rovaniemi – 12. 10. 2019 Kuopio

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta