Rekrytering med besk eftersmak

JOURNALISTI
19.10.2018

Lina Laurent

lina.laurent@vintermedia.fi

Skribenten är frilansjournalist från Helsingfors och Kuru.

”När Nyhetsbyrån SPT grundades för ett år sedan gav hela processen sken av att vara en handfull människors dröm som gick i uppfyllelse”, skiver Lina Laurent.

Att ingen i ledningen för Svensk Presstjänst Ab ser att det kan uppstå en intressekonflikt eller en jävsproblematik på grund av vd:ns och en av styrelsemedlemmarnas äktenskap är intressant. Förvånande är att ingen av dem heller verkar ha funderat på vilket intryck turerna kring grundandet av SPT och den senaste rekryteringen ger utåt.

När Nyhetsbyrån SPT grundades för ett år sedan gav hela processen sken av att vara en handfull människors dröm som gick i uppfyllelse. Arkitekterna till den nya byrån, med Patrik Stenvall, Svante Wahlbeck och Susanna Landor (då llmoni) i spetsen planerade byrån i tysthet, bakom ryggen på FNB. FNB satt då i Svensk Presstjänst Ab:s styrelse men fick inget veta om de grandiosa planerna som smiddes i Svensk Presstjänsts namn (Läs mer om vändningarna i Journalisten 12/2017). När SPT nyligen rekryterade Pär Landor till vd verkar det återigen som om allt planerats i en liten krets. Styrelsen har heller inte en enda gång under det gångna året träffat chefredaktör Anna Back för att diskutera hur nyhetsbyrån fungerar.

Risken med en liten krets är att man blir för självupptagen. Man blir inte tillräckligt lyhörd för omvärlden, för hur ens varumärke uppfattas och för om man håller det man lovar.

Bristen på förmågan att ta ett steg bakåt och granska sig själv eller sin verksamhet från ett nytt perspektiv har märkts i många delar av arbetet med vår artikel om SPT, till exempel i Jeanette Björkqvists första kontakt med Pär Landor.

Då hon i telefon, för en dryg månad sedan, för första gången nämnde en eventuell jävsproblematik blev han riktigt irriterad:

”Vart vill du komma med det här insinuerandet?”

Och:

”Nu talar du med en journalist. Nu ska skippa bullshittet, jag sku bara vilja se ett annat exempel. Ge ett exempel på när nånsin tidigare såna här saker har tagits upp i Journalisten.”

När vi träffades på nytt bad han visserligen om ursäkt, men först efter att vi tagit upp frågan.

Ett annat exempel är då Susanna Landor bad mig berätta i vilka situationer en eventuell intressekonflikt kunde uppstå. Hon förstod inte frågan överhuvudtaget. Ifall styrelsen diskuterat frågan grundligt så skulle den både ha exempel på problematiska situationer och lösningar på dem.

Dessutom har flera personer, utan att våga ställa upp med namn, vittnat om att Pär Landors ilskna utbrott inte var en engångsföreteelse. Patrik Stenvall har för övrigt aldrig hört talas om att Pär Landor skulle ha ett häftigt temperament, eller som Landor själv säger: ”Jag är bestämd.”

Sedan är det också intressant att Patrik Stenvall, både när jag intervjuade honom om SPT i fjol och när vi gjorde det i år, avslutade intervjun på ett så gott som identiskt sätt.

”Jag önskar ju att du skulle se det här på något sätt som en bra sak för journalistiken inom Svenskfinland.” (2017)

”Jag önskar att ni sku vara med på det här men jag vet inte var ni står.” (2018)

Han påpekade också att det ligger en hel del ”ideellt och ideologiskt” arbete bakom byrån (De flesta som varit med om att planera SPT har en årslön på minst 70 000 euro.)

En journalistisk verksamhet ska tåla en journalistisk granskning. Och en verksamhet som får 400 000 euro i statligt stöd är ingen privat angelägenhet.



5 2020
Arkisto

Tämä voi olla ainoa tilaisuutemme mediatukeen

Ruotsissa, Tanskassa ja Norjassa valtio on jakanut journalismille koronatukea 24 – 66 miljoonaa euroa normaalin mediatuen päälle. Suomessa tiedonvälitystä ei tueta, vielä. Nyt tilanne on kuitenkin lupaavampi kuin vuosikymmeniin, kirjoittaa Maria Pettersson.

Kuohuva toimitus on loistopaikka edetä uralla, Riikka Räisänen

Ylen uutis- ja ajankohtaistoimituksen päätoimittaja tietää jo, kuka kolumnisti seuraavaksi ehdottaa yhtiön rahoituksen leikkaamista.

Koronan mukana kiire katosi ja filosofia palasi

Kodissamme on nukuttu enemmän kuin aikoihin. Yhtenä yönä en saanut unta, kun olin nukkunut niin jumalattoman paljon edellisinä, kirjoittaa Lauri Rotko.

Medier med mössan i hand

”Det är problematiskt om mediernas roll och deras stödbehov villkoras med coronavirusutbrottet”, skriver Dan Lolax.

Mediatuki on demokratiatuki – ja poliitikkojen olisi aika ymmärtää se

”Median asia ei ole vain median asia. Se on kansalaisten asia. Ja tämä tuntuu poliitikoilta unohtuneen”, kirjoittaa Hanne Aho.

Arvoisat kansalaiset, muistakaa resilienssi!

”Lohdullista – mutta samalla oireellista – on se, että moni journalisti pyrkii edelleen selittämään resilienssin”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Verkko toi uutta ay-koulutukseen

”Verkkokoulutus osoittautui yllättävän käteväksi ja vuorovaikutukselliseksi koulutusmuodoksi”, kirjoittaa työehtoasiamies Terhi Tarvainen.

Direktsändningarnas man

Döda: Redaktör Tomas Ek 6. 1.1957 Helsingfors – 2. 5.2020 Helsingfors

Teräväkielinen pomo muisti myös kannustaa

Kuolleita: Päätoimittaja Pekka Hyvärinen 20. 7. 1951 Kuopio – 10. 5. 2020 Helsinki

Uutisia, ei niinkään analyysejä

Kuolleita: Toimittaja Olli Pohjanpalo 21. 3. 1954 Hamilton Kanada – 11. 5. 2020 Helsinki

”Julkaistu kuva oli hyvä kuva”

Kuolleita: Valokuvaaja Mauri Vuorinen 11. 10. 1928 Hämeenkyrö – 30. 3. 2020 Tampere

Oikeutta puolustava marjakapitalisti

Kuolleita: Toimittaja Helena Hyvärinen 6.11. 1950 Tampere – 1.5.2020 Tampere

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta