Rekrytering med besk eftersmak

”När Nyhetsbyrån SPT grundades för ett år sedan gav hela processen sken av att vara en handfull människors dröm som gick i uppfyllelse”, skiver Lina Laurent.
JOURNALISTI
19.10.2018

Lina Laurent

lina.laurent@vintermedia.fi

Skribenten är frilansjournalist från Helsingfors och Kuru.

Att ingen i ledningen för Svensk Presstjänst Ab ser att det kan uppstå en intressekonflikt eller en jävsproblematik på grund av vd:ns och en av styrelsemedlemmarnas äktenskap är intressant. Förvånande är att ingen av dem heller verkar ha funderat på vilket intryck turerna kring grundandet av SPT och den senaste rekryteringen ger utåt.

När Nyhetsbyrån SPT grundades för ett år sedan gav hela processen sken av att vara en handfull människors dröm som gick i uppfyllelse. Arkitekterna till den nya byrån, med Patrik Stenvall, Svante Wahlbeck och Susanna Landor (då llmoni) i spetsen planerade byrån i tysthet, bakom ryggen på FNB. FNB satt då i Svensk Presstjänst Ab:s styrelse men fick inget veta om de grandiosa planerna som smiddes i Svensk Presstjänsts namn (Läs mer om vändningarna i Journalisten 12/2017). När SPT nyligen rekryterade Pär Landor till vd verkar det återigen som om allt planerats i en liten krets. Styrelsen har heller inte en enda gång under det gångna året träffat chefredaktör Anna Back för att diskutera hur nyhetsbyrån fungerar.

Risken med en liten krets är att man blir för självupptagen. Man blir inte tillräckligt lyhörd för omvärlden, för hur ens varumärke uppfattas och för om man håller det man lovar.

Bristen på förmågan att ta ett steg bakåt och granska sig själv eller sin verksamhet från ett nytt perspektiv har märkts i många delar av arbetet med vår artikel om SPT, till exempel i Jeanette Björkqvists första kontakt med Pär Landor.

Då hon i telefon, för en dryg månad sedan, för första gången nämnde en eventuell jävsproblematik blev han riktigt irriterad:

”Vart vill du komma med det här insinuerandet?”

Och:

”Nu talar du med en journalist. Nu ska skippa bullshittet, jag sku bara vilja se ett annat exempel. Ge ett exempel på när nånsin tidigare såna här saker har tagits upp i Journalisten.”

När vi träffades på nytt bad han visserligen om ursäkt, men först efter att vi tagit upp frågan.

Ett annat exempel är då Susanna Landor bad mig berätta i vilka situationer en eventuell intressekonflikt kunde uppstå. Hon förstod inte frågan överhuvudtaget. Ifall styrelsen diskuterat frågan grundligt så skulle den både ha exempel på problematiska situationer och lösningar på dem.

Dessutom har flera personer, utan att våga ställa upp med namn, vittnat om att Pär Landors ilskna utbrott inte var en engångsföreteelse. Patrik Stenvall har för övrigt aldrig hört talas om att Pär Landor skulle ha ett häftigt temperament, eller som Landor själv säger: ”Jag är bestämd.”

Sedan är det också intressant att Patrik Stenvall, både när jag intervjuade honom om SPT i fjol och när vi gjorde det i år, avslutade intervjun på ett så gott som identiskt sätt.

”Jag önskar ju att du skulle se det här på något sätt som en bra sak för journalistiken inom Svenskfinland.” (2017)

”Jag önskar att ni sku vara med på det här men jag vet inte var ni står.” (2018)

Han påpekade också att det ligger en hel del ”ideellt och ideologiskt” arbete bakom byrån (De flesta som varit med om att planera SPT har en årslön på minst 70 000 euro.)

En journalistisk verksamhet ska tåla en journalistisk granskning. Och en verksamhet som får 400 000 euro i statligt stöd är ingen privat angelägenhet.



15 2018
Arkisto

Sanan saattajat

Kristillinen media on huono bisnes, jota tehdään kutsumuksen voimalla. Aivan erityisen hankala sitä on tehdä niin, että se kelpaisi kaikille, sanoo alan konkari Kirsi Rostamo.

Elämäntapajohtaja

Journalistiliiton puheenjohtajaksi uudelleen valittu Hanne Aho uskoo liiton jäsenmäärän kääntyvän nousuun.

Aishi Zidania kiitettiin palkintoperusteissa myös siitä, etteivät painostus, uutistyön vääristely-yritykset ja nettiviha ole lannistaneet häntä. Jarno Liskin todettiin tekevän monin paikoin riskialtista tutkivaa journalismia sinnikkäästi ja peräänantamattomasti ilman työsuhteen turvaa.

Sananvapauden käyttäjät

Kun ympäristö painostaa, Aishi Zidan ja Jarno Liski nojaavat journalistin perustehtävään. Työ palkittiin Sananvapauden miekalla.

KSF Medias fjolårsresultat, ett minus på 4,2 miljoner euro, var bättre än på många år. Nya vd:n Anna Hellersedt litar på att det nu är en bra tidpunkt för bolaget att införa en ny betallösning för digital journalistik.

Efter stormen

KSF Medias nya vd Anna Hellerstedt betonar öppen kommunikation inom bolaget och vill förankra stora linjer hos personalen. Främsta löfte hittills: mer fokus på journalistiken – hur det ska förverkligas har vi inte ännu sett.

Tv-ohjaaja ja toimittaja Marja Jaakola on halunnut olla työvuosien jälkeen kuin kuka tahansa. Hän ei ole työskennellyt eläkkeellä. Kuva: Liisa Huima

Ei ole valtaa loistoa

Eläkkeellä identiteetti on rakennettava uudelleen. Toimittajalle se voi olla vaikeaa.

Liikaa keskustelua

Medioiden verkkokeskusteluissa vihan lietsomisen ja asiallisen kommentoinnin välissä on leveä vyöhyke, jolla delete-nappia painetaan liian harvoin, kirjoittaa Asko Lehtonen.

Älä soita sille enää koskaan!

Mediayhtiö harkitsi kieltävänsä tuurajia käyttämästä lähdesuojan alaisia tietoja muissa töissä. Ajatus lähteiden ”omistamisesta” on omituinen, kokenut oikeustoimittaja sanoo.

Jouluihminen. A-lehtien tuottaja Elisa Miinin aloittaa jouluvalmistelut jo elokuussa ja lopettaa joulunvieton tapaninpäivänä. ”Ajatukseni kääntyvät välipäivinä jo pois joulusta ja kohti uutta vuotta, kun olen jo joulua pitkään siinä vaiheessa viettänyt.”

Glögiä jo elokuussa

A-lehtien tuottaja Elisa Miininin kotona on kaksi joulukuusta. Toiseen niistä saa koskea vain hän.

Pekka Vahvasen Kone kaikkivaltias -kirja on saanut kehuja siitä, että ’joku on tätä järjettömyyttä vastaan’. Toisaalta se on kirvoittanut kritiikkiä etenkin teknologiapiireistä. ”Uskon, että kun tunnepitoista kritiikkiä saa, on osunut johonkin oikeaan kohtaan.”

Kadonneen onnen jäljillä

Tutkimusten valossa teknologis-taloudellinen kehitys ei ole enää vuosikymmeniin tehnyt meistä onnellisempia, sanoo digitalisaation ongelmista kirjan kirjoittanut Pekka Vahvanen.

Milloin freelancer on jäävi?

Mikä on eettinen aikaväli jutulle tiettyyn lehteen ja jutulle saman lehden kustantajasta? Vaikuttaako juttutyyppi asiaan? Vastausten pohtimiseen tarvitaan lisää konkreettisia eväitä, kirjoittaa Anna-Sofia Nieminen.

Edellistä työtä jatkamaan

Tiina Ojutkangas aloittaa tammikuussa Kokkolassa ilmestyvän Keskipohjanmaan päätoimittajana.

Dags att tända lyset

På redaktionerna i Finland finns en hel del att lära av Demokratijouren, om hur man bygger upp konkreta rutiner som förebygger hot och hat, skriver Johan Svenlin.

Perehdy tietoturvaan tänään

Vaikka et työskentelisi erityistä tietoturvaa vaativien lähteiden ja aiheiden parissa, ala perehtyä niiden suojaamiseen nyt. Toimittajan salausopas kertoo, miksi se kannattaa.

75 prosenttia

Mistä tietää, että vaalit ovat lähestymässä? Yksi varma merkki on numerohokemien vyöry journalistisiin teksteihin, kirjoittaa Vesa Heikkinen.

Liftaamalla ehtii paremmin

Kirjaan uppoutunut Juha Mäkinen ei huomannut nousta bussiin, mutta onneksi juttukeikalle ehtii toisellakin tavalla.

Otavamedia jatkaa yt-kierrosta ensi vuonna

Otavamedia aloittaa yt-neuvottelut kuvaryhmässään 2. tammikuuta 2019. Yt-neuvotteluja on viime viikkona päättynyt Otavamediassa, Sanoma Media Finlandissa, Aamulehdessä ja A-lehdissä.

Färre fotografer på Hufvudstadsbladet

”Jag är övertygad om att läsarna inte kommer att uppleva någon försämring av bildjournalistiken i HBL framöver”, säger chefredaktör Susanna Landor.

Håkans leder Studentbladet

Som chefredaktör vill Håkans bland annat närma sig studentkårer som tidigare lämnat Svenska studerandes intresseorganisation.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta