Rekrytering med besk eftersmak

”När Nyhetsbyrån SPT grundades för ett år sedan gav hela processen sken av att vara en handfull människors dröm som gick i uppfyllelse”, skiver Lina Laurent.
JOURNALISTI
19.10.2018

Lina Laurent

lina.laurent@vintermedia.fi

Skribenten är frilansjournalist från Helsingfors och Kuru.

Att ingen i ledningen för Svensk Presstjänst Ab ser att det kan uppstå en intressekonflikt eller en jävsproblematik på grund av vd:ns och en av styrelsemedlemmarnas äktenskap är intressant. Förvånande är att ingen av dem heller verkar ha funderat på vilket intryck turerna kring grundandet av SPT och den senaste rekryteringen ger utåt.

När Nyhetsbyrån SPT grundades för ett år sedan gav hela processen sken av att vara en handfull människors dröm som gick i uppfyllelse. Arkitekterna till den nya byrån, med Patrik Stenvall, Svante Wahlbeck och Susanna Landor (då llmoni) i spetsen planerade byrån i tysthet, bakom ryggen på FNB. FNB satt då i Svensk Presstjänst Ab:s styrelse men fick inget veta om de grandiosa planerna som smiddes i Svensk Presstjänsts namn (Läs mer om vändningarna i Journalisten 12/2017). När SPT nyligen rekryterade Pär Landor till vd verkar det återigen som om allt planerats i en liten krets. Styrelsen har heller inte en enda gång under det gångna året träffat chefredaktör Anna Back för att diskutera hur nyhetsbyrån fungerar.

Risken med en liten krets är att man blir för självupptagen. Man blir inte tillräckligt lyhörd för omvärlden, för hur ens varumärke uppfattas och för om man håller det man lovar.

Bristen på förmågan att ta ett steg bakåt och granska sig själv eller sin verksamhet från ett nytt perspektiv har märkts i många delar av arbetet med vår artikel om SPT, till exempel i Jeanette Björkqvists första kontakt med Pär Landor.

Då hon i telefon, för en dryg månad sedan, för första gången nämnde en eventuell jävsproblematik blev han riktigt irriterad:

”Vart vill du komma med det här insinuerandet?”

Och:

”Nu talar du med en journalist. Nu ska skippa bullshittet, jag sku bara vilja se ett annat exempel. Ge ett exempel på när nånsin tidigare såna här saker har tagits upp i Journalisten.”

När vi träffades på nytt bad han visserligen om ursäkt, men först efter att vi tagit upp frågan.

Ett annat exempel är då Susanna Landor bad mig berätta i vilka situationer en eventuell intressekonflikt kunde uppstå. Hon förstod inte frågan överhuvudtaget. Ifall styrelsen diskuterat frågan grundligt så skulle den både ha exempel på problematiska situationer och lösningar på dem.

Dessutom har flera personer, utan att våga ställa upp med namn, vittnat om att Pär Landors ilskna utbrott inte var en engångsföreteelse. Patrik Stenvall har för övrigt aldrig hört talas om att Pär Landor skulle ha ett häftigt temperament, eller som Landor själv säger: ”Jag är bestämd.”

Sedan är det också intressant att Patrik Stenvall, både när jag intervjuade honom om SPT i fjol och när vi gjorde det i år, avslutade intervjun på ett så gott som identiskt sätt.

”Jag önskar ju att du skulle se det här på något sätt som en bra sak för journalistiken inom Svenskfinland.” (2017)

”Jag önskar att ni sku vara med på det här men jag vet inte var ni står.” (2018)

Han påpekade också att det ligger en hel del ”ideellt och ideologiskt” arbete bakom byrån (De flesta som varit med om att planera SPT har en årslön på minst 70 000 euro.)

En journalistisk verksamhet ska tåla en journalistisk granskning. Och en verksamhet som får 400 000 euro i statligt stöd är ingen privat angelägenhet.



2 2019
Arkisto
Suomenmaan Pekka Pohjolainen ja Demokraatin Johannes Ijäs Eduskuntatalon mediatiloissa. Toimittajat kiittelevät talon työskentelyolosuhteita.

Politiikkaa 24/7

Vaalikeväänä käyvät kuumina sekä poliitikot että puoluelehdet. ”Aatteellisissa mutta itsenäisissä” lehdissä työpaikan tulevaisuuden saattaa ratkaista vaalitulos tai viestintätuen uudelleenjärjestely. Journalisti seurasi Demokraatin ja Suomenmaan toimittajien päivää eduskunnassa.

Peili konfliktille

Pertti Pesosen dokumentin televisioesitys sensuroitiin Venezuelassa. Espanjassa somekohina alkoi Katalonian poliittisia vankeja käsittelevästä dokumentista.

Kalevan palkaton harjoittelu kummastuttaa

Ilmaista harjoittelijaa etsii usein järjestö tai pieni yritys, ei suuri lehtitalo. Kesäsijaisia palkataan kuten aiemminkin.

Mihin ylioppilaslehtiä tarvitaan?

Suomen lehdistössä on meneillään uuvuttava samankaltaistumiskehitys. Omistus keskittyy, samoin uutistuotanto. Tällaisessa ilmapiirissä soisi edes omaäänisten ylioppilaslehtien menestyvän, kirjoittaa Johanna Vehkoo.

Meidän puolesta kyselijät

Tiia Rantanen ja Anna Karhunen ovat ystäviä, joista tuli työkavereita. Läheisyydestä on hyötyä, kun työ on jutustella noloista aiheista kaiken kansan kuullen.

Sexualbrotten, som blev en invandringsdebatt

De stora finländska medierna utmärkte sig inte i rapporteringen om sexualbrotten i Uleåborg. Det säger professor och medieforskare Anu Koivunen, som analyserat en del av materialet.

Sanonta on Antti Grundsténin mielestä ärsyttävä mutta hänen tekemisen tapaansa hyvin kuvaava. Kuva otettiin A-lehtien studiolla ”rakennusnurkassa”, jossa Grundstén tapaa nojailla tikkaisiin ja miettiä seuraavia kuvauksia lavastaja Tuomas Norteman kanssa.

Yllätyksiä olla pitää

Imagen AD Antti Grundstén on valmis perustelemaan haastateltaville, miksi jutun kuvat ovat juuri sellaiset kuin ovat.

Sankari ja nolla

Matti Nykäsen viimeinen palvelus medialle oli tarjota kierros itsetutkiskelua. Enää tuskin tulee julkkista, joka saisi synkän puolensa samaan tapaan anteeksi, sanoo kulttuurihistorian tutkija.

Vaikka kaikki laukut ovat Emmi Tuomistolle käyttöesineitä, Louis Vuittoneitaan hän ei viskaa auton lattialle tai anna koiriensa Ollin ja Mimin talloa. Vuittonin ruudullisen ”Alman” hän hankki marraskuussa, etualan ”Neverfullin” vuodelta 2011 ihan hiljattain.

Liekeissä laukuista

Emmi Tuomisto osti viime vuonna 16 laukkua. Silti arjen juhlaksi riittää myös ihanuuksien bongailu netistä ja toisten olkapäiltä.

Tuuraajasta päätoimittajaksi

Satu Kangas-Viljamäki aloitti 11. helmikuuta päätoimittajana kaupunkilehti Selänteessä.

Kati Koivikko on ollut Sanoma Prolla 11 vuotta. Entisestä kuvatoimittajasta on tullut ”hybridituotteiden” tekijä. ”Oman työn aikatauluttamista vaaditaan aiempaa enemmän, mutta minusta on ihana ajatella isoja kokonaisuuksia.”

Kuvin kiinni ajassa

Oppimateriaalikuvittamisen rima on noussut, väittää visualisti Kati Koivikko. ”Aapinen on herkin tuote”, hän sanoo.

Liitto vei oikeuteen 50 riitaa

Vanhin liiton viime vuonna selvittämä riita sai alkunsa vuonna 2013.

Aina ei mene putkeen

”Usein kaikki menee kuvauskeikalla putkeen. Joskus taas ei mene.” Lauri Rotko kertaa kolumnissaan kolme klassikkoa.

Ontuva taleban

Kun poliitikkojen sanomisista kerrotaan, avattakoon riittävästi, millaista myrkkyä sanat ovat syöneet, kirjoittaa Vesa Heikkinen.

Hullun hommaa

Ajattelin että jestas; nyt on aamiaisaika ja minä könyän 300 metrin syvyydessä ikiroudan alla seuranani ventovieras kaivosmies, kirjoittaa Maria Paldanius.

Painavia rivejä johtamisesta

Siinä missä moni johtamiskirja kertoo ”keissejä”, Teija Rantalan Pieni kirja johtamisesta kertoo vain sen, mitä niistä on opittu, kirjoittaa Nina Erho.

Vem visar vägen i klimatjournalistiken?

Kan ett mediehus på en sida uppmana till större och fler åtgärder för att minska klimatavtrycket och på en annan uppmana samma läsare att resa iväg på en nöjesresa till andra sidan jorden, frågar Lina Laurent.

Klimatkris och bränder när svenska Gräv firar 30 år

Affischnamnet är Martha Mendoza från AP. Som vanligt kommer det att delas ut guldspadar inom olika kategorier för insatser inom grävande journalistik.

Dahlén tar över på Ålandstidningen

Daniel Dahlén kommer närmast från Ålcom, där han varit VD. Han har ingen tidigare erfarenhet av att leda publicistisk verksamhet.

Yhdistykset

Journalistiliiton jäsenyhdistykset tiedottavat.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta