Rekrytering med besk eftersmak

JOURNALISTI
19.10.2018

Lina Laurent

lina.laurent@vintermedia.fi

Skribenten är frilansjournalist från Helsingfors och Kuru.

”När Nyhetsbyrån SPT grundades för ett år sedan gav hela processen sken av att vara en handfull människors dröm som gick i uppfyllelse”, skiver Lina Laurent.

Att ingen i ledningen för Svensk Presstjänst Ab ser att det kan uppstå en intressekonflikt eller en jävsproblematik på grund av vd:ns och en av styrelsemedlemmarnas äktenskap är intressant. Förvånande är att ingen av dem heller verkar ha funderat på vilket intryck turerna kring grundandet av SPT och den senaste rekryteringen ger utåt.

När Nyhetsbyrån SPT grundades för ett år sedan gav hela processen sken av att vara en handfull människors dröm som gick i uppfyllelse. Arkitekterna till den nya byrån, med Patrik Stenvall, Svante Wahlbeck och Susanna Landor (då llmoni) i spetsen planerade byrån i tysthet, bakom ryggen på FNB. FNB satt då i Svensk Presstjänst Ab:s styrelse men fick inget veta om de grandiosa planerna som smiddes i Svensk Presstjänsts namn (Läs mer om vändningarna i Journalisten 12/2017). När SPT nyligen rekryterade Pär Landor till vd verkar det återigen som om allt planerats i en liten krets. Styrelsen har heller inte en enda gång under det gångna året träffat chefredaktör Anna Back för att diskutera hur nyhetsbyrån fungerar.

Risken med en liten krets är att man blir för självupptagen. Man blir inte tillräckligt lyhörd för omvärlden, för hur ens varumärke uppfattas och för om man håller det man lovar.

Bristen på förmågan att ta ett steg bakåt och granska sig själv eller sin verksamhet från ett nytt perspektiv har märkts i många delar av arbetet med vår artikel om SPT, till exempel i Jeanette Björkqvists första kontakt med Pär Landor.

Då hon i telefon, för en dryg månad sedan, för första gången nämnde en eventuell jävsproblematik blev han riktigt irriterad:

”Vart vill du komma med det här insinuerandet?”

Och:

”Nu talar du med en journalist. Nu ska skippa bullshittet, jag sku bara vilja se ett annat exempel. Ge ett exempel på när nånsin tidigare såna här saker har tagits upp i Journalisten.”

När vi träffades på nytt bad han visserligen om ursäkt, men först efter att vi tagit upp frågan.

Ett annat exempel är då Susanna Landor bad mig berätta i vilka situationer en eventuell intressekonflikt kunde uppstå. Hon förstod inte frågan överhuvudtaget. Ifall styrelsen diskuterat frågan grundligt så skulle den både ha exempel på problematiska situationer och lösningar på dem.

Dessutom har flera personer, utan att våga ställa upp med namn, vittnat om att Pär Landors ilskna utbrott inte var en engångsföreteelse. Patrik Stenvall har för övrigt aldrig hört talas om att Pär Landor skulle ha ett häftigt temperament, eller som Landor själv säger: ”Jag är bestämd.”

Sedan är det också intressant att Patrik Stenvall, både när jag intervjuade honom om SPT i fjol och när vi gjorde det i år, avslutade intervjun på ett så gott som identiskt sätt.

”Jag önskar ju att du skulle se det här på något sätt som en bra sak för journalistiken inom Svenskfinland.” (2017)

”Jag önskar att ni sku vara med på det här men jag vet inte var ni står.” (2018)

Han påpekade också att det ligger en hel del ”ideellt och ideologiskt” arbete bakom byrån (De flesta som varit med om att planera SPT har en årslön på minst 70 000 euro.)

En journalistisk verksamhet ska tåla en journalistisk granskning. Och en verksamhet som får 400 000 euro i statligt stöd är ingen privat angelägenhet.



9 2019
Arkisto

Kuolema toimituksessa

Kollegan kuolema pysäyttää toimituksen ja tuo työyhteisön hoidettavaksi paljon käytännön asioita. Surun hoitamiseen ei sen sijaan ole valmista reseptiä.

Daniel Nissén, Lukas Kallenberg,  Mathilda Kull och Karolina Åsmus jobbar på Vasabladet. De unga journalisterna upplever att inhoppare och fast anställda behandlas likvärdigt. Alla är inbjudna till samma personalfester och interna fortbildningar och ingår i samma diskussionsforum. ”Man är en i gänget. Det är viktigt att man får vara med i gemenskapen för att trivas på jobbet”, säger Mathilda Kull.

Journalistförbundet ifrågasätter en praxis där många inhoppare jobbar heltid länge

Under vilka villkor jobbar inhopparna och hur mycket av jobbet görs egentligen av dem? Journalisten utredde en brokig praxis.

Naistenlehdet laajentavat naiskuvaa

”Juuri naistenlehdet ovat tehneet naisia näkyviksi ja laajentaneet naiskuvaa sekä lisänneet ylipäänsä suvaitsevaisuutta kertomalla erilaisuudesta”, kirjoittaa Iina Artima-Kyrki.

Työnantaja esittää poikkeuksellisen törkeitä muutoksia työehtosopimuksiin

Mitä tapahtuu, jos työntekijä marssii neuvottelupöytään samanlaisin esityksin kuin työnantaja? kysyy Maria Pettersson.

Politiikkaa on helpompi tehdä, kun toimittajat eivät kyttää, Veli Liikanen

Vihreät päätti lopettaa puoluelehtensä rahoittamisen toimitusta kuulematta. Puoluesihteeri Veli Liikanen ei halua avata aiheesta käymiään keskusteluja.

Moraalittomien väitteiden jyrkkä tuomitseminen ei välttämättä ole tehokasta

Jos jatkuvasti puhumme jostain radikaalina pidetystä ajatuksesta, tuolla ajatuksella on hyvät mahdollisuudet muuttua yhteiskunnan silmissä hiljalleen maltilliseksi ja mahdolliseksi, Janne Zareff pohtii kolumnissaan.

Du skall icke normalisera

Dan Lolax har svårt att acceptera tanken att det finns ämnen som journalister inte ska gå och peta i.

Työehdoista neuvotellaan salassa – miksiköhän?

Neuvottelut työn ehdoista pitävät Journalistiliiton puheenjohtajan kiireisenä. Eräs pimeä perinne mietityttää Hanne Ahoa.

Näin syntyy MTV:n meteorologin sääennuste

Forecan ja MTV:n meteorologi Miina Manninen tietää viikonlopun sään ennen kuin muu Suomi herää.

Olen Retail Manager, sanoi haastateltava

Yhä suurempi osuus yritysväestä tuntuu uskovan, että englanti parantaa menestyksen mahdollisuuksia kotimaassakin, Ville Eloranta kirjoittaa.

”Ilmastonmuutos trendaa nyt kaikkialla, ja ihan syystä. Mutta järjestöt ja brändit käyttävät ilmastoahdistusta keppihevosena omalle asialleen. Joskus on vaikea erottaa, mikä on aiheellista ja mikä ei”, Maria Veitola sanoo.

Maria Veitola kysyy tyhmiä ja se kannattaa

”Se ei aina ole helppoa, mutta usein toimittajan kannattaisi tekeytyä vähän hölmöksi. Katselijat ja kuuntelijat kiittävät, kun tulee parempi ohjelma”, toimittaja Maria Veitola sanoo.

Moni maalittamiseen soveltuva rikosnimike on asianomistajarikos. Yksittäisen virkamiehen kynnys rikosilmoituksen tekemiseen voi olla korkea. Muiden muassa poliisi, syyttäjät, tuomarit ja käräjäoikeuksien laamannit toivovat asiaan pikaista muutosta.

Maalittaminen halutaan kriminalisoida, mutta asia etenee hitaasti

Päättäjät puhuvat julkisuudessa asian kiireellisyydestä, mutta oikeusministeriössä mitään hanketta ei ole käynnissä.

Tapahtumien ”sivutuotteena” syntyy yhteisöllisyyttä

”Jo Helsingin Sanomalehtimiesyhdistyksen ja Aikakauslehdentoimittajien yhdistyksen yhdistymistä suunniteltaessa tavoitteeksi otettiin hyvät jäsentilaisuudet”, kirjoittaa toiminnanjohtaja Kaija Plit.

Tinkimätön toimittaja ja aktiivinen osallistuja

Kuolleita: Toimittaja Tuula Helariutta 24. 4. 1949 Punkalaidun – 10. 9. 2019 Huittinen

”Journalistin tehtävä on kysyä miksi”

Kuolleita: Toimittaja Martti ”Maxi” Kaukonen 15. 9. 1947 Rovaniemi – 12. 10. 2019 Kuopio

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta