Motsvarar SPT:s ansökan om presstöd verkligheten?

En del av de uppgifter SPT uppgett i ansökan för 2018 ger intryck av att vara mer en målsättning än en beskrivning av verkligheten i dag.
JOURNALISTI
19.10.2018

Jeanette Björkqvist och Lina Laurent, text

En viktig grund i Nyhetsbyrån SPT:s ekonomi utgörs av statens specialunderstöd för tidningar och nyhetstjänster på minoritetsspråken. SPT ansökte i år om 400 000 euro och beviljades hela den ansökta summan.

En av grunderna till beslutet att bevilja stöd år SPT är att undervisnings- och kulturministeriet anser att det är ”viktigt att de svenskspråkiga tidningarna erbjuds nyhetstjänster till ett pris som ungefär motsvarar priset på de finskpråkiga tjänsterna och att denna service utvecklas”. En annan grund baserar sig på Folktingets utlåtande om att ”Svensk Presstjänst Ab är den största innehållsproducenten av nyhetsmaterial på svenska och den viktigaste externa producenten för svenska mediabolag i Finland.”

 

Beskrivningen av SPT som ”den viktigaste innehållsleverantören till de finlandssvenska mediehusen” återfinns i SPT:s ansökan. Att Patrik Stenvall i ansökan listat Svenska Yle som en ”central samarbetspart”  trots att inget material sålts till Svenska Yle varken 2017 eller 2018 kommenterar han så här:

”Det där är jättebesvärligt med ansökningar som blir offentliga, det strider ju lite mot andan i aktiebolagslagen. Vi diskuterar med Svenska Yle, ja.”

Vi gjorde också det och ni har inte kommit någon vart. Borde det ha stått potentiell samarbetspartner?

”När man skriver en ansökan är det ganska lång tid från att man söker tills det är klart om man får stödet. Det är klart att det kunde stått potentiell. Men jag upplever att det finns ett genuint intresse från ledningen, åtminstone att vi skulle få till stånd någonting.”

 

Även ansökans budget väcker frågor. Kostnaderna för SPT är för övrigt så gott som identiska om man jämför med FNB:s ansökan för 2017. I båda ansökningarna landar totalkostnaderna på 1,1 miljoner euro.

När det gäller SPT:s ansökan för 2018 verkar det finnas luft i budgeten när det gäller personalkostnaderna. Ansökan bygger på sammanlagt elva anställda (under hela året) med personalkostnader på cirka 760 000 euro.

I dagsläget görs det cirka åtta årsverken på SPT och en del av de anställda började jobba i maj eller juni. Eftersom de flesta anställda får kring 3 300–3 500 euro per månad och chefredaktörens lön inklusive bikostnader inte kan vara mer än 80 000 euro per år (annars borde SPT ha redovisat det i sin ansökan om presstöd) kan lönekostnaderna, enligt Journalistens beräkningar, högst uppgå till cirka 600 000 euro i år.

Patrik Stenvall, är lönekostnaderna räknade i överkant?

”Egentligen inte. Vi kanske inte har lyckats anställa så många som vi tänkt. Det gäller att hitta dem. Vi kan inte heller anställa hur många som helst utan pengar. Så tittar man blint på pappret och inte på verkligheten är det kanske lite i överkant men inte så mycket.”

I ansökan nämns också att SPT får 200 000 euro av Svenska Kulturfonden medan summan i verkligheten uppgår till 300 000 euro. Skillnaden på 100 000 euro förklarar Patrik Stenvall med att SPT rf i fjol gav ett lika stort förskott.

”Vi har 200 000 euro till förfogande av Kulturfondens pengar.”

Har ni har fått för mycket pengar av staten?

”Vi fick ju mer än vad vi trodde att vi skulle få, cirka 100 000 euro. Men vi hade större omkostnader i fjol och hade ett litet stöd då.”

(Nyhetsbyrån fick 40 000 euro i presstöd år 2017.)

När man tittar på ansökan känns mycket som om det är en förhoppning om vad SPT skulle kunna vara och inte om vad SPT är i dag. Håller du med?

”Man vet aldrig hur saker och ting utvecklas. Det är alltid en risktagning att anställa folk. Man vet inte om man får ett stöd eller inte. Man vet inte ens om stödet blir ledigt att söka. Nu ger det här muskler att utveckla.”

 

Statens specialunderstöd till tidningspressen kunde sökas 6 april till 7 maj i år och beslut gavs i början av september. Även om beslutet ges i slutet av året ska hela stödet användas innan sista december 2018, eller så ska det som inte använts betalas tillbaka.

”I princip kan stödet användas fram till sista april 2019 då redovisningen ska vara inlämnad men i praktiken begränsas användningstiden av budgetåret och av bokslutet. Det finns inga möjligheter att utvidga användningstiden”, säger regeringsråd Satu Paasilehto vid  undervisnings- och kulturministeriet, som varit handläggare i ärendet.

Hon säger att ministeriet gick igenom Svensk Presstjänsts ansökan ”noggrant”.

”Det var ju en rätt så speciell situation med SPT som kom i stället för FNB och vi använde rätt mycket tid till att granska ärendet.”

Satu Paasilehto påpekar att det slutliga beslutet alltid är politiskt.

”Man såg att denna verksamhet (SPT:s) är sådan nyhetsverksamhet som det lönar sig att stödja, eftersom fler aktörer tar del av innehållet och det bidrar till mediernas mångfald.”

När ministeriet nästa vår går igenom redovisningarna av dem som fått stöd fäster man särskild uppmärksamhet vid att stödet inte använts för att ge företaget vinst.

”Vi granskar att stödet verkligen gått till det ändamål man sökt för, enligt statens villkor och begränsningar för specialunderstöd. Tiden får utvisa ifall de som fått stöd uppfyller visionen i ansökan.”

Satu Paasilehto lyfter fram att både stödets kriterier och ansökningstid under de senaste åren varit föremål för kritik från flera olika håll, inte bara finlandssvenskt. Mindre språkgrupper, till exempel samiska, har haft svårt att uppnå sökkriterierna och därför blivit utan stöd.

”Jag tror att presstödet och andra former av statliga stöd till medierna kommer att behandlas under nästa regeringsperiod. Minoritetsstödet har till exempel sett likadant ut i flera år samtidigt som mediefältet genomgått en stor förändring.”

I statsbudgeten för 2019 är 500 000 euro reserverat för ”understödjande av den minoritetsspråkiga tidningspressen”.



Läs mer: 

Rivstart för nya SPT  – byrån söker sin form

Endast professor ser jävsproblematik



13 2018
Arkisto

Kuolet jos et lopeta

The New York Timesille työskennellyt toimittaja Mohamed Ibrahim oli työmatkalla Suomessa, kun asemiehet uhkasivat Somaliassa tappaa hänen perheensä hänen työnsä takia. Journalisti tapasi kolme Suomesta turvapaikkaa hakenutta journalistia. Ammatti tai vainon riskiryhmään kuuluminen eivät takaa turvapaikkaa Suomesta.

Poromiehen ääni

Saamelaiset kaipaavat perusteellisempaa ajankohtaisjournalismia. Aslak Paltto selvittää tapahtumien taustoja omassa A-studiossaan.

Surmattua bulgarialaistoimittaja Viktoria Marinovaa muistettiin hänen kotikaupungissaan Rusessa, missä hautajaiset pidettiin 12. lokakuuta. Suuren kansainvälisen huomion saanut surma ei maan viranomaisten mukaan liity Marinovan työhön.

Pahalta näyttää, Eurooppa

EU-tukien tutkiminen on tarkoittanut journalisteille putkareissuja Bulgariassa ja Kreikassa. Bulgarialainen tutkiva journalisti toivoo, että maassa surmatun televisiotoimittajan tapaus tutkittaisiin tarkemmin.

Ping, te siellä!

Nuorimmat ikäluokat lipuvat salakavalasti tubekanaville journalismin ulottumattomiin. Ja tämä on ihan meidän syytämme, kirjoittaa Elina Grundström.

Vihakampanja käynnistyy - toimi näin

Miten toimia, kun toimittaja joutuu masinoidun verkkovihan kohteeksi? Ota talteen Journalisti-lehden ohjeet vihakampanjan varalta kohteelle, esimiehille ja kollegoille.

Härliga, jobbiga möte

Vad gör egentligen en producent? Den där spindeln i nätet som borde ha koll på precis allt och som är den person en redaktör kan ty sig till i vått och torrt. Journalisten följde med Kia Svaetichin, innehållsproducent för kulturaktualiteter på Svenska Yle, under en arbetsdag.

Opiskelija Ilmo Ilkka on käyttänyt useita päiviä työnhakuun: ”Muistan, että viime vuonnakin harjoitustoimituksessa oli iso porukka kirjoittelemassa hakemuksia itsenäisyyspäivänä.”

Aikaistuva kesätyöhaku stressaa opiskelijoita

Kesätoimittajahaut aikaistuvat vuosi vuodelta opiskelijoiden harmiksi. Työnantajista osa on valmis siirtämään hakujen aloittamista myöhäisempään ajankohtaan.

Liiton vuosikokouksen yhteydessä toimittajien edustajat kokoontuivat yhteiselle illalliselle. Kuva on vuodelta 1931, jolloin liitto täytti kymmenen vuotta.

Journalistiliiton kaksijakoinen tarina

Journalistiliiton uusi historiateos kertoo, miten herrakerhosta kasvoi vahva ammattiliitto. Jäsenmäärä, vastuut ja itsetunto vahvistuivat, mutta työehtosopimuksia väännettäessä tekijänoikeudet ja freelancerit jäivät sivuun.

Riikka Kaartinen innostui yleistajuisesta kirjoittamisesta Suomen Luonnon #muutos-verkkolehden kautta ja päätyi lopulta toimittajaksi. ”Taustani ansiosta ymmärrän tutkijoiden kieltä ja niitä epävarmuuksia, joita tieteeseen liittyy. Toisaalta vaatii opettelua hyväksyä, että kaikkia tutkijalle merkittäviä yksityiskohtia ei voi jutuissa kertoa.”

Ankerias ihmisen jaloissa

Riikka Kaartisen ankeriasjuttu vaati runsaat taustatyöt. ”Vaikuttavin hetki oli, kun löysin Europolin ja Euroopan ankeriastyöryhmän dokumentit eurooppalaisen ankeriaan salakaupasta ja tajusin, miten valtavaa se on sekä volyymiltaan että rahavirroiltaan.”

Kuntalehden päätoimittajan Marja Honkakorven ympärillä ei ole toimitusta. Lehden tekijät ovat freelancereita, jotka työskentelevät kuka missäkin.

Sote siivittää Kuntalehteä

Päätoimittaja Marja Honkakorpi johtaa virtuaalitoimitusta, jonka asiantuntemusta arvostetaan.

Itse olet ekoterroristi

Mitä median pitäisi tehdä ilmastoasiassa? ”Jos uskaltaisin, ehdottaisin ansaintamallienkin uhalla jotain radikaalimpaa. Että ei vain 'oteta huomioon', vaan lopetetaan kaman mainostaminen, autoarvostelut, matkailulehdet ja grillireseptit”, kirjoittaa Marja Honkonen.

Maaseudun kuvaaja

Sanne Katainen aloitti 1. marraskuuta Maaseudun Tulevaisuuden vakituisena kuvaajana. Hänestä kamera on tasa-arvon väline.

Vesa-Matti Väärä iloitsee telinevoimisteluharjoituksissa sekä omasta kehityksestään että muiden onnistumisista.

Puhtia permannolta

Pää menee harjoituksissa tempuista sekaisin, mutta telinevoimistelun ansiosta Vesa-Matti Väärän on keikoilla helpompi ryömiä ottamaan kuvia.

Marko Laitalan mukaan liiton varainhoitajan toimeksiantoon kuuluu poistaa eettisiä ohjeita rikkovat yritykset liiton sijoitussalkusta.

Miljoonasalkulle uusi koti

Journalistiliiton sijoituksista 18 miljoonaa euroa on kiinni rahastoissa. Varoista kolmannes on ollut rahanpesuskandaalissa ryvettyneen Danske Bankin hoidossa.

Laajeneva haitari

Ruuat kallistuvat, hinnat nousevat, tapahtuu jopa suuria harppauksia ylöspäin! Missä luuraa taloustekstin ihminen, kysyy Vesa Heikkinen.

När verktygsbacken tryter

Det är intressant att den journalistiska analysen av Touko Aalto direkt gick till hur hård politiken är, skriver Dan Lolax. ”Kanske är vi också ointresserade av andra svar.”

Stalinin väikkyvät nimilistat

Jaana-Stiina Alakorpi sai tehtäväkseen haastatella Stalinin kuolemanleiriltä selviytyneen urhon ja päätti tehdä todella riipaisevan jutun.

Pitkä katse ja nähdyn tulkinta

Eeva Lennon kirjoittaa olevansa parantumaton journalisti, jota henkilökohtainen kokemus ilman faktoja ja historiallisia puitteita ei tyydytä – ja hyvä niin. Hänen toimittajaelämäkertansa ei sorru uskottavuutta rapauttavaan egoiluun.

Otavamediassa jo neljännet yt-neuvottelut

Otavamedia on aloittanut jo neljännet yt-neuvottelut tänä vuonna. Sen lisäksi neuvotteluja käydään A-lehdissä, Aamulehdessä ja Sanoma Media Finlandissa. Allerin neuvottelut johtivat 11 työntekijän irtisanomiseen, Kainuun Sanomien neuvottelut pitkiin lomautuksiin.

Saariselän mökkien hinnat ja varaaminen muuttuvat

Journalistiliiton Tunturimaja- ja Uutistunturi-lomahuoneistojen välitystä ja avainpalvelua hoitaa jatkossa Saariselän Keskusvaraamo. Muutoksen yhteydessä Journalistiliitto ottaa käyttöön uuden nettivarausjärjestelmän. Myös huoneiden hinnoittelu ja varausehdot muuttuvat.

Journalistiliitto: Alv-rahat työpaikoiksi

”Verohelpotus ei voi valua vain tärkeään kehitystyöhön tai omistajille. Osan rahasta on näyttävä uusina työpaikkoina. Päätöksellä tavoitellaan hyvää journalismia. Se tarvitsee tekijänsä”, sanoo puheenjohtaja Hanne Aho.

#visakvitton tvingar fram penningbesked

Journalisterna har bett de svenska Europaparlamentarikerna att redovisa för hur de använder sina ”kontorspengar”. Nu verkar envisheten ha haft effekt.

Hot tema på svenska seminariet

Journalistförbundets svenska seminarium ordnas i Tammerfors den 23 – 24 november.

Yhdistykset

Journalistiliiton jäsenyhdistykset tiedottavat.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta