Motsvarar SPT:s ansökan om presstöd verkligheten?

JOURNALISTI
19.10.2018

Jeanette Björkqvist och Lina Laurent, text

En del av de uppgifter SPT uppgett i ansökan för 2018 ger intryck av att vara mer en målsättning än en beskrivning av verkligheten i dag.

En viktig grund i Nyhetsbyrån SPT:s ekonomi utgörs av statens specialunderstöd för tidningar och nyhetstjänster på minoritetsspråken. SPT ansökte i år om 400 000 euro och beviljades hela den ansökta summan.

En av grunderna till beslutet att bevilja stöd år SPT är att undervisnings- och kulturministeriet anser att det är ”viktigt att de svenskspråkiga tidningarna erbjuds nyhetstjänster till ett pris som ungefär motsvarar priset på de finskpråkiga tjänsterna och att denna service utvecklas”. En annan grund baserar sig på Folktingets utlåtande om att ”Svensk Presstjänst Ab är den största innehållsproducenten av nyhetsmaterial på svenska och den viktigaste externa producenten för svenska mediabolag i Finland.”

 

Beskrivningen av SPT som ”den viktigaste innehållsleverantören till de finlandssvenska mediehusen” återfinns i SPT:s ansökan. Att Patrik Stenvall i ansökan listat Svenska Yle som en ”central samarbetspart”  trots att inget material sålts till Svenska Yle varken 2017 eller 2018 kommenterar han så här:

”Det där är jättebesvärligt med ansökningar som blir offentliga, det strider ju lite mot andan i aktiebolagslagen. Vi diskuterar med Svenska Yle, ja.”

Vi gjorde också det och ni har inte kommit någon vart. Borde det ha stått potentiell samarbetspartner?

”När man skriver en ansökan är det ganska lång tid från att man söker tills det är klart om man får stödet. Det är klart att det kunde stått potentiell. Men jag upplever att det finns ett genuint intresse från ledningen, åtminstone att vi skulle få till stånd någonting.”

 

Även ansökans budget väcker frågor. Kostnaderna för SPT är för övrigt så gott som identiska om man jämför med FNB:s ansökan för 2017. I båda ansökningarna landar totalkostnaderna på 1,1 miljoner euro.

När det gäller SPT:s ansökan för 2018 verkar det finnas luft i budgeten när det gäller personalkostnaderna. Ansökan bygger på sammanlagt elva anställda (under hela året) med personalkostnader på cirka 760 000 euro.

I dagsläget görs det cirka åtta årsverken på SPT och en del av de anställda började jobba i maj eller juni. Eftersom de flesta anställda får kring 3 300–3 500 euro per månad och chefredaktörens lön inklusive bikostnader inte kan vara mer än 80 000 euro per år (annars borde SPT ha redovisat det i sin ansökan om presstöd) kan lönekostnaderna, enligt Journalistens beräkningar, högst uppgå till cirka 600 000 euro i år.

Patrik Stenvall, är lönekostnaderna räknade i överkant?

”Egentligen inte. Vi kanske inte har lyckats anställa så många som vi tänkt. Det gäller att hitta dem. Vi kan inte heller anställa hur många som helst utan pengar. Så tittar man blint på pappret och inte på verkligheten är det kanske lite i överkant men inte så mycket.”

I ansökan nämns också att SPT får 200 000 euro av Svenska Kulturfonden medan summan i verkligheten uppgår till 300 000 euro. Skillnaden på 100 000 euro förklarar Patrik Stenvall med att SPT rf i fjol gav ett lika stort förskott.

”Vi har 200 000 euro till förfogande av Kulturfondens pengar.”

Har ni har fått för mycket pengar av staten?

”Vi fick ju mer än vad vi trodde att vi skulle få, cirka 100 000 euro. Men vi hade större omkostnader i fjol och hade ett litet stöd då.”

(Nyhetsbyrån fick 40 000 euro i presstöd år 2017.)

När man tittar på ansökan känns mycket som om det är en förhoppning om vad SPT skulle kunna vara och inte om vad SPT är i dag. Håller du med?

”Man vet aldrig hur saker och ting utvecklas. Det är alltid en risktagning att anställa folk. Man vet inte om man får ett stöd eller inte. Man vet inte ens om stödet blir ledigt att söka. Nu ger det här muskler att utveckla.”

 

Statens specialunderstöd till tidningspressen kunde sökas 6 april till 7 maj i år och beslut gavs i början av september. Även om beslutet ges i slutet av året ska hela stödet användas innan sista december 2018, eller så ska det som inte använts betalas tillbaka.

”I princip kan stödet användas fram till sista april 2019 då redovisningen ska vara inlämnad men i praktiken begränsas användningstiden av budgetåret och av bokslutet. Det finns inga möjligheter att utvidga användningstiden”, säger regeringsråd Satu Paasilehto vid  undervisnings- och kulturministeriet, som varit handläggare i ärendet.

Hon säger att ministeriet gick igenom Svensk Presstjänsts ansökan ”noggrant”.

”Det var ju en rätt så speciell situation med SPT som kom i stället för FNB och vi använde rätt mycket tid till att granska ärendet.”

Satu Paasilehto påpekar att det slutliga beslutet alltid är politiskt.

”Man såg att denna verksamhet (SPT:s) är sådan nyhetsverksamhet som det lönar sig att stödja, eftersom fler aktörer tar del av innehållet och det bidrar till mediernas mångfald.”

När ministeriet nästa vår går igenom redovisningarna av dem som fått stöd fäster man särskild uppmärksamhet vid att stödet inte använts för att ge företaget vinst.

”Vi granskar att stödet verkligen gått till det ändamål man sökt för, enligt statens villkor och begränsningar för specialunderstöd. Tiden får utvisa ifall de som fått stöd uppfyller visionen i ansökan.”

Satu Paasilehto lyfter fram att både stödets kriterier och ansökningstid under de senaste åren varit föremål för kritik från flera olika håll, inte bara finlandssvenskt. Mindre språkgrupper, till exempel samiska, har haft svårt att uppnå sökkriterierna och därför blivit utan stöd.

”Jag tror att presstödet och andra former av statliga stöd till medierna kommer att behandlas under nästa regeringsperiod. Minoritetsstödet har till exempel sett likadant ut i flera år samtidigt som mediefältet genomgått en stor förändring.”

I statsbudgeten för 2019 är 500 000 euro reserverat för ”understödjande av den minoritetsspråkiga tidningspressen”.



Läs mer: 

Rivstart för nya SPT  – byrån söker sin form

Endast professor ser jävsproblematik



5 2020
Arkisto

Tämä voi olla ainoa tilaisuutemme mediatukeen

Ruotsissa, Tanskassa ja Norjassa valtio on jakanut journalismille koronatukea 24 – 66 miljoonaa euroa normaalin mediatuen päälle. Suomessa tiedonvälitystä ei tueta, vielä. Nyt tilanne on kuitenkin lupaavampi kuin vuosikymmeniin, kirjoittaa Maria Pettersson.

Kuohuva toimitus on loistopaikka edetä uralla, Riikka Räisänen

Ylen uutis- ja ajankohtaistoimituksen päätoimittaja tietää jo, kuka kolumnisti seuraavaksi ehdottaa yhtiön rahoituksen leikkaamista.

Koronan mukana kiire katosi ja filosofia palasi

Kodissamme on nukuttu enemmän kuin aikoihin. Yhtenä yönä en saanut unta, kun olin nukkunut niin jumalattoman paljon edellisinä, kirjoittaa Lauri Rotko.

Medier med mössan i hand

”Det är problematiskt om mediernas roll och deras stödbehov villkoras med coronavirusutbrottet”, skriver Dan Lolax.

Mediatuki on demokratiatuki – ja poliitikkojen olisi aika ymmärtää se

”Median asia ei ole vain median asia. Se on kansalaisten asia. Ja tämä tuntuu poliitikoilta unohtuneen”, kirjoittaa Hanne Aho.

Arvoisat kansalaiset, muistakaa resilienssi!

”Lohdullista – mutta samalla oireellista – on se, että moni journalisti pyrkii edelleen selittämään resilienssin”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Verkko toi uutta ay-koulutukseen

”Verkkokoulutus osoittautui yllättävän käteväksi ja vuorovaikutukselliseksi koulutusmuodoksi”, kirjoittaa työehtoasiamies Terhi Tarvainen.

Direktsändningarnas man

Döda: Redaktör Tomas Ek 6. 1.1957 Helsingfors – 2. 5.2020 Helsingfors

Teräväkielinen pomo muisti myös kannustaa

Kuolleita: Päätoimittaja Pekka Hyvärinen 20. 7. 1951 Kuopio – 10. 5. 2020 Helsinki

Uutisia, ei niinkään analyysejä

Kuolleita: Toimittaja Olli Pohjanpalo 21. 3. 1954 Hamilton Kanada – 11. 5. 2020 Helsinki

”Julkaistu kuva oli hyvä kuva”

Kuolleita: Valokuvaaja Mauri Vuorinen 11. 10. 1928 Hämeenkyrö – 30. 3. 2020 Tampere

Oikeutta puolustava marjakapitalisti

Kuolleita: Toimittaja Helena Hyvärinen 6.11. 1950 Tampere – 1.5.2020 Tampere

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta