Väger varje ord. Rubrikerna i digitala medier begränsas inte av samma krav som i tryckta medier. ”Den traditionella trestegsraketen i ingressen funkar inte digitalt, i stället ska rubriken fånga det mest intressanta i nyheten”, säger Annakaisa Suni, nyhetschef på Hufvudstadsbladet.

Lång rubrik på webben ger klick

JOURNALISTI
25.9.2018

Johan Svenlin, text
Karl Vilhjálmsson, bild

Vi tar in en stor del av våra nyheter via små skärmar, men fortfarande följer många artiklar samma mönster som tryckta nyheter. Först nu satsar mediehusen på fortbildning i webbjournalistik.

Principen ”webben först” gäller numera i snart sagt alla mediehus, men övergången till digitalt fokus kräver en omfattande förnyelse också när det gäller hantverket. Rubrik och ingress har inte samma funktioner som i traditionella tidningsartiklar.

”Det finns nog ännu en hel del att jobba med i övergången till digitala medier. Journalister som arbetat i många år med att skriva texter  för tidning kan ha svårt att tänka om”, säger Charlotta Svenskberg, språkstöd för de finlandssvenska tidningsredaktionerna.

Hon läser dagligen journalistiska texter, både i tryck och på webb, och har några handfasta råd som hon kontinuerligt upprepar till journalister. Webbtexter ska vara korta och koncisa, meningsbyggnaden rak och enkel. Bisatser bör användas med försiktighet. 

”På en del redaktioner läggs ett stort ansvar på att skribenten själv ska se till att artikeln får illustration och utformning för publicering på webben. Därför behöver skribenten planera helheten så att texten talar för sig själv och inte som tidigare utgå ifrån att artikeln kommer att hanteras av layoutare.”

 

Den största synliga skillnaden mellan en traditionell tidningsartikel och en webbartikel är rubriken. Konsten att skriva en kort, slagkraftig och gärna fyndig rubrik uppskattas inte som förr. Nu får rubriken gå på tre rader, bara den fångar läsaren och berättar vad nyheten handlar om.

”Som nyhetschef uppmanar jag reportrarna att skriva rubriken först. Den kan senare redigeras, men om du inte vet vad det ska stå i rubriken vet du knappast heller vad som är det viktigaste i artikeln”, säger Annakaisa Suni.

Hon är nyhetschef på Hufvudstadsbladet sedan juni och har under de senaste åren arbetat på Svenska Dagbladet och Dagens Industri.

”Det råder nu igen en positiv anda på redaktionerna både inom Bonnierkoncernen och Schibsted. Ännu för ett par år sedan utgick mediehusen ifrån att klick skulle ge inkomsterna för webbjournalistik. Nu har man fått en växande andel läsare att betala för premiumnyheter, den typ av nyheter som de flesta journalister gillar att jobba med.”

Jakten på klick är ändå viktig och det är den som gjort att rubrikerna vuxit både på längden och i informationsmängd.

”Jag tror att alla reportrar kan bli bättre på att skriva så att de fångar läsarna på webben. Under hösten kommer vi att ordna utbildning på Hbl för våra reportrar om hur de ska bli bättre på att skriva rubrik och ingress.” 

Hbl är man också på väg att frångå ett roterande schema där reportrar sitter som webbredaktörer.

”Det kräver speciell kompetens att jobba som webbredaktör. På svenska tidningar har man sedan flera år webbredaktörer som kollar artiklar innan de läggs ut och kan utnyttja statistik över vilka nyheter blir lästa”, säger Suni.


På HSS Media övergick man till digitalt fokus för ett år sedan och i början av året ordnades en stor workshop om rubriksättning för koncernens journalister.

”Vi insåg att den klassiska tidningsrubriken inte funkade på webben. Samtidigt som rubriken blir längre och mer informativ tar den också en del av ingressens traditionella uppgift och det är viktigt att de olika delarna samspelar så att det inte blir tårta på tårta”, säger Nina Dahlbäck, nyhetschef på Vasabladet.

Hon framhåller att det på Vasabladets redaktion pågår en ständig diskussion om hur texter är uppbyggda och paketerade med länkar, citat och bilder.

”Vi har massor att jobba med, men det finns ett stort intresse för webbjournalistik hos journalisterna, oberoende av ålder. Alla vill lära sig skriva så att de fångar sina läsare och de vill följa med hur de egna artiklarna blir lästa”, säger Dahlbäck.

Samma nyhet vevas tre gånger

Nyheter borde skrivas i olika versioner så att de passar för det medium där de ska publiceras och konsumeras. Det anser Joachim Majors, forskare på Åbo Akademis Experience Lab i Vasa, där han bland annat undersökt hur nyheter uppfattas i olika medier.

”Vi tar fram mobilen 40 – 50 gånger per dag och skannar snabbt igenom nyhetsflödet. Där behöver vi informationsrika rubriker och ingresser, där det viktigaste kommer först. När vi däremot lutar oss tillbaka och läser nyheter i papperstidning eller på pekskärm har vi ofta mera tid för fördjupning och bakgrund som kan förklaras 
i brödtext.”

Han förstår att läsare kan känna en viss irritation över att en stor del av nyheterna fortfarande är skrivna på samma sätt, trots att de publiceras i olika medier.

”På dagen skummar man igenom en nyhet i mobilen eller på jobbdatorn, på kvällen läser man den igen på pekplattan och nästa morgon ser man samma nyhet i papperstidningen. Ofta är det en och samma text som återkommer i samtliga kanaler och man får känslan att man redan läst dagstidningen.”

Han inser att det skulle kräva stora redaktionella resurser att skriva olika versioner för varje nyhet, men efterlyser en större medvetenhet bland journalister om de olika formaten.

”I grunden är det olika sätt att skriva nyheter för mobil och print, men det finns små enkla knep som underlättar läsning i mobilen, till exempel att markera inledningen
i varje stycke med fet stil för att fånga läsarens uppmärksamhet”, tipsar Majors.

Johan Svenlin



6 2019
Arkisto
Ylessä työskentelevät Seurin veljekset löysivät toisensa aikuisuuden kynnyksellä. Ville (oik.) vei Ollin alaikäisenä Helsingin baareihin.” kuva: Jaakko Martikainen

Miltä tuntuu, kun haastateltavat kuvittelevat jatkuvasti puhuvansa veljelle?

Tai kun joutuu kilpailemaan perheenjäsenen kanssa saman alan työpaikoista? Toimittajina työskentelevät sisarusparit avasivat perhe- ja työsuhteitaan.

Jos työnantaja ei ole uskollinen, ei työntekijänkään tarvitse olla

”Työntekijän ei ole järkevää sitoutua tai joustaa enempää kuin työpaikka on valmis sitoutumaan ja joustamaan”, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Ylelle vinoilu loppuu sinun vahtivuorollasi, Johanna Lahti?

Johanna Lahti aloittaa marraskuussa Ilta-Sanomien uutena vastaavana päätoimittajana. ”Kiroiluni on asettunut sellaiselle tasolle, että minut voi päästää huoletta myös kalustettuihin huoneisiin.”

Lukijat maksavat luottamuksesta, epäpuhtaasta journalismista ja fermentointikursseista

Journalismia on aina rahoitettu muullakin kuin hardcore-uutisilla. Journalistien on vain vaikea myöntää sitä, kirjoittavat Annukka Oksanen ja Elina Yrjölä.

Näin syntyvät media-alan työehtosopimukset

Paljonko saat palkkaa, kuinka pitkä lomasi on ja joudutko tekemään kiky-tunteja? Muun muassa nämä kysymykset ratkaistaan syksyn ja talven tes-neuvotteluissa. Näin neuvotteluvalmistelut etenevät.

Maryan Abdulkarim on muun muassa kolumnisti, käsikirjoittaja, kirjailija ja taiteilija. ”Tätä urapolkua en osannut suunnitella, vaan asiat ovat seuranneet toisiaan. Kun joku pyytää mukaan johonkin, mietin aina, olenko riittävän hyvä tähän. Mutta kun epäilyistään huolimatta lähtee mukaan, huomaa, että okei – minusta on myös tähän.”

Miksi vähemmistön asiat näyttäytyvät enemmistön kiusana, kysyy Maryan Abdulkarim

”Sysäys ajatusteni sanallistamiseen oli Helsingin Sanomien juttu, jossa lukija kysyi, miksi suihku ja vessanpönttö sijoitetaan kylpyhuoneessa vierekkäin niin, että sukat kastuvat, ja arkkitehti vastasi, että esteettömyysmääräysten takia.”

Pari klikkausta voittaa pään raapimisen

”Arvailu ja kritiikitön googlailu ovat journalismissa edelleen turhan yleisiä menetelmiä varsinkin kiireessä. Ilahduttavan moni toimittaja on kuitenkin vähitellen löytänyt luotettavat verkkopalvelut”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Emojier som journalistik

”Uppdateringen är mångas första kontakt med den journalistik som följer och att fånga läsarens uppmärksamhet är i det här fallet att färga den”, skriver Dan Lolax.

Huolellinen töistä sopiminen helpottaa asiakkaan ja freelancerin elämää

Vaikka ulkoistettaessa työstä halutaan eroon, työn suunnittelu ei saisi päättyä ostajan päässä siihen, kun päätös ulkoistamisesta tehdään, kirjoittaa Hanna Kokkonen.

Raskaus ei ole syy olla jatkamatta määräaikaisuutta

”Raskauden tai äitiyden takia voi tulla helposti syrjityksi huomaamattaan. Aina työnantajakaan ei ymmärrä tekevänsä väärin”, kirjoittaa Journalistiliiton lakimies Rami Lindström.

Tommy Pohjola on kokenut penkoja

Tommy Pohjola aloittaa Journalistin määräaikaisena toimittajana 2. syyskuuta.

Alaston paparazzi nappasi uutiskuvan

”Vielä vettä tippuen kaivoin kameran laukusta, vaihdoin zoomin ja otin matalan tähtäysasennon kylmälle ikkunalaudalle”, kirjoittaa Jukka Järvelä.

Intohimoinen tekniikkatoimittaja

Kuolleita: Toimittaja Tero Lehto 25. 5. 1978 Espoo – 3. 7. 2019 Helsinki

Kotiseutu- ja paikallislehtimies

Kuolleita: paikallislehtimies Kurt Ratia 28. 9. 1943 Lahti – 11. 3. 2019 Hyvinkää

Intohimona radio

Kuolleita: toimittaja Heikki Peltonen 27. 6. 1947 Uusikaupunki – 3. 7. 2019 Merikarvia

Toimittajasta jäi muisto itärajalle

Kuolleita: toimittaja Urho Kinnunen 28. 6. 1930 Ilomantsi – 18. 6. 2019 Ilomantsi

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta