Väger varje ord. Rubrikerna i digitala medier begränsas inte av samma krav som i tryckta medier. ”Den traditionella trestegsraketen i ingressen funkar inte digitalt, i stället ska rubriken fånga det mest intressanta i nyheten”, säger Annakaisa Suni, nyhetschef på Hufvudstadsbladet.

Lång rubrik på webben ger klick

JOURNALISTI
25.9.2018

Johan Svenlin, text
Karl Vilhjálmsson, bild

Vi tar in en stor del av våra nyheter via små skärmar, men fortfarande följer många artiklar samma mönster som tryckta nyheter. Först nu satsar mediehusen på fortbildning i webbjournalistik.

Principen ”webben först” gäller numera i snart sagt alla mediehus, men övergången till digitalt fokus kräver en omfattande förnyelse också när det gäller hantverket. Rubrik och ingress har inte samma funktioner som i traditionella tidningsartiklar.

”Det finns nog ännu en hel del att jobba med i övergången till digitala medier. Journalister som arbetat i många år med att skriva texter  för tidning kan ha svårt att tänka om”, säger Charlotta Svenskberg, språkstöd för de finlandssvenska tidningsredaktionerna.

Hon läser dagligen journalistiska texter, både i tryck och på webb, och har några handfasta råd som hon kontinuerligt upprepar till journalister. Webbtexter ska vara korta och koncisa, meningsbyggnaden rak och enkel. Bisatser bör användas med försiktighet. 

”På en del redaktioner läggs ett stort ansvar på att skribenten själv ska se till att artikeln får illustration och utformning för publicering på webben. Därför behöver skribenten planera helheten så att texten talar för sig själv och inte som tidigare utgå ifrån att artikeln kommer att hanteras av layoutare.”

 

Den största synliga skillnaden mellan en traditionell tidningsartikel och en webbartikel är rubriken. Konsten att skriva en kort, slagkraftig och gärna fyndig rubrik uppskattas inte som förr. Nu får rubriken gå på tre rader, bara den fångar läsaren och berättar vad nyheten handlar om.

”Som nyhetschef uppmanar jag reportrarna att skriva rubriken först. Den kan senare redigeras, men om du inte vet vad det ska stå i rubriken vet du knappast heller vad som är det viktigaste i artikeln”, säger Annakaisa Suni.

Hon är nyhetschef på Hufvudstadsbladet sedan juni och har under de senaste åren arbetat på Svenska Dagbladet och Dagens Industri.

”Det råder nu igen en positiv anda på redaktionerna både inom Bonnierkoncernen och Schibsted. Ännu för ett par år sedan utgick mediehusen ifrån att klick skulle ge inkomsterna för webbjournalistik. Nu har man fått en växande andel läsare att betala för premiumnyheter, den typ av nyheter som de flesta journalister gillar att jobba med.”

Jakten på klick är ändå viktig och det är den som gjort att rubrikerna vuxit både på längden och i informationsmängd.

”Jag tror att alla reportrar kan bli bättre på att skriva så att de fångar läsarna på webben. Under hösten kommer vi att ordna utbildning på Hbl för våra reportrar om hur de ska bli bättre på att skriva rubrik och ingress.” 

Hbl är man också på väg att frångå ett roterande schema där reportrar sitter som webbredaktörer.

”Det kräver speciell kompetens att jobba som webbredaktör. På svenska tidningar har man sedan flera år webbredaktörer som kollar artiklar innan de läggs ut och kan utnyttja statistik över vilka nyheter blir lästa”, säger Suni.


På HSS Media övergick man till digitalt fokus för ett år sedan och i början av året ordnades en stor workshop om rubriksättning för koncernens journalister.

”Vi insåg att den klassiska tidningsrubriken inte funkade på webben. Samtidigt som rubriken blir längre och mer informativ tar den också en del av ingressens traditionella uppgift och det är viktigt att de olika delarna samspelar så att det inte blir tårta på tårta”, säger Nina Dahlbäck, nyhetschef på Vasabladet.

Hon framhåller att det på Vasabladets redaktion pågår en ständig diskussion om hur texter är uppbyggda och paketerade med länkar, citat och bilder.

”Vi har massor att jobba med, men det finns ett stort intresse för webbjournalistik hos journalisterna, oberoende av ålder. Alla vill lära sig skriva så att de fångar sina läsare och de vill följa med hur de egna artiklarna blir lästa”, säger Dahlbäck.

Samma nyhet vevas tre gånger

Nyheter borde skrivas i olika versioner så att de passar för det medium där de ska publiceras och konsumeras. Det anser Joachim Majors, forskare på Åbo Akademis Experience Lab i Vasa, där han bland annat undersökt hur nyheter uppfattas i olika medier.

”Vi tar fram mobilen 40 – 50 gånger per dag och skannar snabbt igenom nyhetsflödet. Där behöver vi informationsrika rubriker och ingresser, där det viktigaste kommer först. När vi däremot lutar oss tillbaka och läser nyheter i papperstidning eller på pekskärm har vi ofta mera tid för fördjupning och bakgrund som kan förklaras 
i brödtext.”

Han förstår att läsare kan känna en viss irritation över att en stor del av nyheterna fortfarande är skrivna på samma sätt, trots att de publiceras i olika medier.

”På dagen skummar man igenom en nyhet i mobilen eller på jobbdatorn, på kvällen läser man den igen på pekplattan och nästa morgon ser man samma nyhet i papperstidningen. Ofta är det en och samma text som återkommer i samtliga kanaler och man får känslan att man redan läst dagstidningen.”

Han inser att det skulle kräva stora redaktionella resurser att skriva olika versioner för varje nyhet, men efterlyser en större medvetenhet bland journalister om de olika formaten.

”I grunden är det olika sätt att skriva nyheter för mobil och print, men det finns små enkla knep som underlättar läsning i mobilen, till exempel att markera inledningen
i varje stycke med fet stil för att fånga läsarens uppmärksamhet”, tipsar Majors.

Johan Svenlin



5 2020
Arkisto

Tämä voi olla ainoa tilaisuutemme mediatukeen

Ruotsissa, Tanskassa ja Norjassa valtio on jakanut journalismille koronatukea 24 – 66 miljoonaa euroa normaalin mediatuen päälle. Suomessa tiedonvälitystä ei tueta, vielä. Nyt tilanne on kuitenkin lupaavampi kuin vuosikymmeniin, kirjoittaa Maria Pettersson.

Kuohuva toimitus on loistopaikka edetä uralla, Riikka Räisänen

Ylen uutis- ja ajankohtaistoimituksen päätoimittaja tietää jo, kuka kolumnisti seuraavaksi ehdottaa yhtiön rahoituksen leikkaamista.

Koronan mukana kiire katosi ja filosofia palasi

Kodissamme on nukuttu enemmän kuin aikoihin. Yhtenä yönä en saanut unta, kun olin nukkunut niin jumalattoman paljon edellisinä, kirjoittaa Lauri Rotko.

Medier med mössan i hand

”Det är problematiskt om mediernas roll och deras stödbehov villkoras med coronavirusutbrottet”, skriver Dan Lolax.

Mediatuki on demokratiatuki – ja poliitikkojen olisi aika ymmärtää se

”Median asia ei ole vain median asia. Se on kansalaisten asia. Ja tämä tuntuu poliitikoilta unohtuneen”, kirjoittaa Hanne Aho.

Arvoisat kansalaiset, muistakaa resilienssi!

”Lohdullista – mutta samalla oireellista – on se, että moni journalisti pyrkii edelleen selittämään resilienssin”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Verkko toi uutta ay-koulutukseen

”Verkkokoulutus osoittautui yllättävän käteväksi ja vuorovaikutukselliseksi koulutusmuodoksi”, kirjoittaa työehtoasiamies Terhi Tarvainen.

Direktsändningarnas man

Döda: Redaktör Tomas Ek 6. 1.1957 Helsingfors – 2. 5.2020 Helsingfors

Teräväkielinen pomo muisti myös kannustaa

Kuolleita: Päätoimittaja Pekka Hyvärinen 20. 7. 1951 Kuopio – 10. 5. 2020 Helsinki

Uutisia, ei niinkään analyysejä

Kuolleita: Toimittaja Olli Pohjanpalo 21. 3. 1954 Hamilton Kanada – 11. 5. 2020 Helsinki

”Julkaistu kuva oli hyvä kuva”

Kuolleita: Valokuvaaja Mauri Vuorinen 11. 10. 1928 Hämeenkyrö – 30. 3. 2020 Tampere

Oikeutta puolustava marjakapitalisti

Kuolleita: Toimittaja Helena Hyvärinen 6.11. 1950 Tampere – 1.5.2020 Tampere

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta