Tygla den dåliga stressen

Osäkerhet, ett högt arbetstempo och för lite feedback. Jannika Lindén, journalist och arbetarskyddsfullmäktig på Östnyland listar orsaker till dålig stress och vad man kan göraför att förebygga den.

Medicin mot stress. ”Du behöver någonting, som inte har med jobbet att göra, som är din grej och som får dig att koppla av. För mig är det hästar, särskilt min häst Stella”, säger Jannika Lindén, journalist och arbetarskyddsfullmäktig på tidningen Östnyland.

Stressrådgivning?

Danska Journalistförbundet erbjuder stressrådgivning åt sina medlemmar. Finns det liknande planer i Finlands Journalistförbund, utbildningschef Nina Porra?

”Nej, men samma frågor behandlas delvis inom karriärrådgivningen. Rådgivningen ges av psykologer och det diskuteras ofta 
sådana ärenden som har med psykisk hälsa, stress och ångest att göra. FJF har diskuterat möjligheten att ge psykologiskt stöd men kommit fram till att vi inte har rätt kunnande eller de resurser som krävs.”

JOURNALISTI
7.9.2018

Lina Laurent, text
Karl Vilhjálmsson, foto

”För fem år sedan gjorde vi tester för att granska arbetsklimatet och hur folk mådde. Det hade varit tungt, med en massa samarbetsförhandlingar och omställningar men ändå var alla rätt chockade över resultaten. Testerna visade rött för hela bunten. Vi började tala om stressen och hur vi mådde, vi hade något konkret att gå på och det fick saker i rullning. 

En viss mängd stress hör till jobbet. Stressen gör att man är skarp och att man får saker och ting gjorda, särskilt när deadline närmar sig. Den negativa stressen kommer när arbetsbördan är för stor och när man känner osäkerhet.

Förändringar hör till branschen och man kan milt säga att vi haft en del förändringar på KSF Media. 

Osäkerheten som hänger ihop med förändringarna är ändå tyngst – den som uppstår när frågetecknen inte rätas ut och när folk får sparken. Jag vet inte vad som är tyngre, att tvingas gå eller att vara den som blir kvar. I dag är vi bara sex journalister inklusive chefredaktören.

 

Stress och hur man orkar på jobbet är i dag den enskilt största frågan för arbetarskyddet. Stressen är samtidigt svår att greppa eftersom den är en så subjektiv upplevelse. Det som stressar mig kanske inte stressar min kollega och tvärtom. Vad som händer i ens privatliv påverkar också hur man mår.

Det är viktigt att det blir rumsrent att tala om stress utan att tycka att all stress är av ondo. Jag tror att mycket av den stress som gör folk sjuka beror på att man försöker dölja att man inte hinner göra jobbet, eller känner sig otillräcklig. Man kämpar på, går hem med en känsla att det blev skit och följande morgon när man öppnar tidningen är man livrädd eftersom man inte riktigt vet vad där står. Och när man läser sin text ser man alla saker man inte har gjort och alla samtal man borde ha ringt.

Det är egentligen ganska enkelt att motverka för mycket arbetsstress:

Det ska finnas en tydlig kommunikation med klara regler för bland annat arbetsfördelning, arbetstider, övertid och möten. Det är viktigare att informera en gång för mycket än för lite. Reglerna ska gälla för alla, det ska vara jämlikt.

Vi behöver också se varandra. 

Alla behöver feedback och i branschen är vi i regel ganska dåliga på att ge konstruktiv respons åt varandra.

Öppenhet är också viktigt, särskilt när det gäller prioriteringar. Vad är vårt uppdrag? Vad är vår målsättning? Det finns alltid för mycket att göra eller något man kunde göra bättre. Uppslagen tar aldrig slut, rubrikerna tar aldrig slut och inte ens utrymmet tar slut nuförtiden. Det behövs ett tydligt ledarskap och klara besked om vad vi ska göra och vad vi ska strunta i. Den perfekta texten finns inte.”


  • Kända orsaker till stress i arbetet:
    Osäkerhet, stor arbetsbörda, skiftande arbetstider, svagt kollegialt stöd, dåligt ledarskap, en ständig känsla av att ha bråttom, arbetslöshet, en känsla av orättvisa, mobbning, brist på uppskattning för det egna arbetet, otydlig arbetsbild, dåligt samvete över ogjort arbete, för lite arbete, brist på fortbildning.

Läs mera

En del stress är bra - när ska man oroa sig för en kollega eller vän?

Stressrådgivning?

Danska Journalistförbundet erbjuder stressrådgivning åt sina medlemmar. Finns det liknande planer i Finlands Journalistförbund, utbildningschef Nina Porra?

”Nej, men samma frågor behandlas delvis inom karriärrådgivningen. Rådgivningen ges av psykologer och det diskuteras ofta 
sådana ärenden som har med psykisk hälsa, stress och ångest att göra. FJF har diskuterat möjligheten att ge psykologiskt stöd men kommit fram till att vi inte har rätt kunnande eller de resurser som krävs.”



10 2018
Arkisto
Säätövaraa. Alma-talossa ei ole omia työpisteitä, mutta sähköiset pöydät saa asetettua sopivalle korkeudelle. Toimittaja Tero Lehto työn ääressä.

Herra teknologia

Kokenut teknologiatoimittaja Tero Lehto ei piittaa ennakkoluuloista.

Suhdetyötä somejätissä

John Severinsonin työ Facebookissa on pitää toimittajat ja kustantajat tyytyväisinä. Hän ei kuitenkaan lupaa, että uutissivustoille syötetyn yleisön määrä palaisi ennalleen.

Media-alan johto on julkista kuvaansa tasa-arvoisempi

Journalisti selvitti päätoimittajien sukupuolijakauman. Laskelmien mukaan päätoimittajan tehtävät jakautuvat miehille ja naisille selvästi luultua tasaisemmin.

Medicin mot stress. ”Du behöver någonting, som inte har med jobbet att göra, som är din grej och som får dig att koppla av. För mig är det hästar, särskilt min häst Stella”, säger Jannika Lindén, journalist och arbetarskyddsfullmäktig på tidningen Östnyland.

Tygla den dåliga stressen

Osäkerhet, ett högt arbetstempo och för lite feedback. Jannika Lindén, journalist och arbetarskyddsfullmäktig på Östnyland listar orsaker till dålig stress och vad man kan göraför att förebygga den.

Kaikkien ei tarvitse tietää kaikkea

Journalistin tulisi aina kysyä, mikä on oikea yhteiskunnallinen kysymys, mikä taas työyhteisön sisäinen ristiriita, henkilökohtainen tragedia tai kerrassaan merkityksetön asia, kirjoittaa Janne Saarikivi.

EU ottaa somejäteiltä ja antaa kustantajille

EU:ssa valmistellaan uutta direktiiviä, joka voi tuoda luovien alojen tekijöille lisää rahaa. Kustantajat voisivat vaatia somejäteiltä korvauksia jaetusta journalismista.

Rakkaudesta lajiin. Tuula Kousa voisi halutessaan jäädä eläkkeelle jo vuoden kuluttua, mutta sellaista hänellä ei ole suunnitelmissa. ”Innostun aina uudelleen uusista kirjahankkeista ja siitä, että tämä on myös ihmissuhdetyötä. Työ on niin kivaa, ettei tunnu varsinaiselta työltä.”

Puoliksi agentti

Kun Tuula Kousa irtisanottiin Tammelta, hän ei halunnut vähään aikaan kuullakaan kirjoista. Pian hän ryhtyi kirjallisuusagentiksi ja totutteli maksamaan oman palkkansa.

Uutta taitoa. Siru Väisänen on suorittanut töiden ohessa digitaalisen muotoilun opintoja Arcada-ammattikorkeakoulussa Helsingissä. Hän kiittelee myös kansalais- ja työväenopistojen kursseja ammatin kannalta hyödyllisinä.

Paluu kesätoimittajaksi poiki töitä

Tonnin löytöpalkkiokaan ei tuonut toimitussihteerin paikkaa, mutta Siru Väisänen ei antanut periksi. Journalistien työllisyys on hieman kohentunut.

JSN: Neuvosto on toimintakykyinen

Julkisen sanan neuvoston puheenjohtaja Elina Grundströmin johtamistapaa on arvosteltu useissa artikkeleissa. Neuvoston jäsenten mukaan JSN toimii hyvin.

Kokovartalojuttu. Kun Ilkka Pernu paneutui sisäilma-asioihin, hän alkoi itsekin kokea työhuoneellaan outoja oireita, jotka sittemmin menivät ohi. ”Kuvastaa aihetta, että aloin jutunteon aikana tarkkailla omaakin vointiani normaalia herkemmin.” Pernun työhuone on Sastamalassa, missä myös hänen kotinsa on ollut jo vuosia.

Selvyyttä sisäilmaan

Jutunteko sisäilmaongelmista oli Ilkka Pernulle ”totuuden rajankäyntia”. ”Aina uudelle haastateltavalle soittaessani aloin epäillä aiempia näkemyksiäni”, Pernu kertoo Anna hyvän kiertää -juttusarjassa.

Lehdistönvapautta vai häiriköintiä?

Toimittaja-aktivisti Sam Husseini poistettiin Helsingin huippukokouksen tiedotustilaisuudesta kovin ottein.

Taustatyötä kunnes uutisrima ylittyy

Anne Kauranen, 36, aloitti elokuussa uutistoimisto Reutersin kahden hengen Suomen-toimituksessa kirjeenvaihtajana.

Keskisuomalaisen toimitussihteeri Seija Suihkonen potee korkean paikan kammoa, mutta riittävän korkealla korkeuden taju ja kammo katoavat.

Hyppy pelkoa päin

Seija Suihkonen pelkäsi korkeita paikkoja. Sitten hän päätti heittäytyä vapaapudotukseen lentokoneesta.

En del stress är bra

Kring 25 procent av finländarna upplever arbetsstress. När ska man oroa sig för en kollega eller vän som utbrister att hen är ”såå stressad” vid varje veckomöte?

Tukea järjestäytymiseen. Vikesin EU-rahoitteisessa ay-koulutuksessa Somaliassa pyritään muun muassa luomaan vuoropuhelua media-alan työntekijöiden ja työnantajien välille. Kouluttaja Abdalle Mumin puhui kesäkuussa toimittajille siitä, miksi työntekijöiden kannattaa järjestäytyä niin kansallisesti kuin työpaikoilla.

Vikesiä uhataan oikeustoimilla Keniassa

Sananvapaustyötä tekevää säätiötä yritetään sotkea erikoiseen oikeusjuttuun.

Työn julkisuus on kiusallista

Kehittyminen toimittajana tapahtuu julkisesti, on kyse sitten kirjoitustaidoista, esiintymisen sujuvuudesta tai ajattelun kehityksestä. Se on kiusallista ja luo paineita, kirjoittaa Anna-Sofia Nieminen.

Anna tilaa oivaltaa

Ville Tietäväisen ja Ville Hännisen tietokirjan keskeinen opetus koskee sekä kuvittajia suhteessa yleisöön että heitä, jotka tilaavat journalistisia kuvituksia, kirjoittaa Marja Honkonen.

Minällä on asiaa

Sitä minä ihmettelen, miksi Suomessa ei ole vaihtoehtoa journalistiselle minäilylle. Minäpä taidankin vallan alkaa The Economist -lehden asiakkaaksi. Viimeksi kun minä sitä luin, en minä löytänyt tietoa toimittajista, kirjoittaa Vesa Heikkinen.

Viettävällä tiellä

Rami Marjamäki nappasi täydellisen esimerkkikuvan siitä, millaista on ajaa täysperävaunullista tukkirekkaa Ruoveden havumetsien teillä.

Felet i våra stjärnor

Journalister ska förstås fundera på vilken roll de spelar när ”vanliga människor” på ett naivt sätt tillskrivs en endimensionell godhet. Det finns en risk för att pinsamt berörda journalister överkompenserar på ett osakligt sätt om de går från att glorifiera till att kritiskt granska, skriver Dan Lolax.

JSN: Journalisti voi joskus rikkoa lakia

Kannanoton mukaan poikkeustapauksissa yleisön tiedonsaantioikeuden varmistaminen saattaa edellyttää journalistilta toimintaa, joka voi olla tulkittavissa lainvastaiseksi.

Pressikortista mobiiliversio

Journalistiliitto on julkistanut matkapuhelimeen ladattavan pressikortin, joka tulee perinteisen muovikortin rinnalle.

Med vd-hjälp ska SPT växa

Styrelseordförande Patrik Stenvall förhandlade på eget initiativ med nyhetsbyrån SPT:s tilltänkta vd-kandidat Pär Landor.

Yhdistykset

Journalistiliiton jäsenyhdistykset tiedottavat.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta