Medicin mot stress. ”Du behöver någonting, som inte har med jobbet att göra, som är din grej och som får dig att koppla av. För mig är det hästar, särskilt min häst Stella”, säger Jannika Lindén, journalist och arbetarskyddsfullmäktig på tidningen Östnyland.

Tygla den dåliga stressen

Stressrådgivning?

Danska Journalistförbundet erbjuder stressrådgivning åt sina medlemmar. Finns det liknande planer i Finlands Journalistförbund, utbildningschef Nina Porra?

”Nej, men samma frågor behandlas delvis inom karriärrådgivningen. Rådgivningen ges av psykologer och det diskuteras ofta 
sådana ärenden som har med psykisk hälsa, stress och ångest att göra. FJF har diskuterat möjligheten att ge psykologiskt stöd men kommit fram till att vi inte har rätt kunnande eller de resurser som krävs.”

JOURNALISTI
7.9.2018

Lina Laurent, text
Karl Vilhjálmsson, foto

Osäkerhet, ett högt arbetstempo och för lite feedback. Jannika Lindén, journalist och arbetarskyddsfullmäktig på Östnyland listar orsaker till dålig stress och vad man kan göraför att förebygga den.

”För fem år sedan gjorde vi tester för att granska arbetsklimatet och hur folk mådde. Det hade varit tungt, med en massa samarbetsförhandlingar och omställningar men ändå var alla rätt chockade över resultaten. Testerna visade rött för hela bunten. Vi började tala om stressen och hur vi mådde, vi hade något konkret att gå på och det fick saker i rullning. 

En viss mängd stress hör till jobbet. Stressen gör att man är skarp och att man får saker och ting gjorda, särskilt när deadline närmar sig. Den negativa stressen kommer när arbetsbördan är för stor och när man känner osäkerhet.

Förändringar hör till branschen och man kan milt säga att vi haft en del förändringar på KSF Media. 

Osäkerheten som hänger ihop med förändringarna är ändå tyngst – den som uppstår när frågetecknen inte rätas ut och när folk får sparken. Jag vet inte vad som är tyngre, att tvingas gå eller att vara den som blir kvar. I dag är vi bara sex journalister inklusive chefredaktören.

 

Stress och hur man orkar på jobbet är i dag den enskilt största frågan för arbetarskyddet. Stressen är samtidigt svår att greppa eftersom den är en så subjektiv upplevelse. Det som stressar mig kanske inte stressar min kollega och tvärtom. Vad som händer i ens privatliv påverkar också hur man mår.

Det är viktigt att det blir rumsrent att tala om stress utan att tycka att all stress är av ondo. Jag tror att mycket av den stress som gör folk sjuka beror på att man försöker dölja att man inte hinner göra jobbet, eller känner sig otillräcklig. Man kämpar på, går hem med en känsla att det blev skit och följande morgon när man öppnar tidningen är man livrädd eftersom man inte riktigt vet vad där står. Och när man läser sin text ser man alla saker man inte har gjort och alla samtal man borde ha ringt.

Det är egentligen ganska enkelt att motverka för mycket arbetsstress:

Det ska finnas en tydlig kommunikation med klara regler för bland annat arbetsfördelning, arbetstider, övertid och möten. Det är viktigare att informera en gång för mycket än för lite. Reglerna ska gälla för alla, det ska vara jämlikt.

Vi behöver också se varandra. 

Alla behöver feedback och i branschen är vi i regel ganska dåliga på att ge konstruktiv respons åt varandra.

Öppenhet är också viktigt, särskilt när det gäller prioriteringar. Vad är vårt uppdrag? Vad är vår målsättning? Det finns alltid för mycket att göra eller något man kunde göra bättre. Uppslagen tar aldrig slut, rubrikerna tar aldrig slut och inte ens utrymmet tar slut nuförtiden. Det behövs ett tydligt ledarskap och klara besked om vad vi ska göra och vad vi ska strunta i. Den perfekta texten finns inte.”


  • Kända orsaker till stress i arbetet:
    Osäkerhet, stor arbetsbörda, skiftande arbetstider, svagt kollegialt stöd, dåligt ledarskap, en ständig känsla av att ha bråttom, arbetslöshet, en känsla av orättvisa, mobbning, brist på uppskattning för det egna arbetet, otydlig arbetsbild, dåligt samvete över ogjort arbete, för lite arbete, brist på fortbildning.

Läs mera

En del stress är bra - när ska man oroa sig för en kollega eller vän?

Stressrådgivning?

Danska Journalistförbundet erbjuder stressrådgivning åt sina medlemmar. Finns det liknande planer i Finlands Journalistförbund, utbildningschef Nina Porra?

”Nej, men samma frågor behandlas delvis inom karriärrådgivningen. Rådgivningen ges av psykologer och det diskuteras ofta 
sådana ärenden som har med psykisk hälsa, stress och ångest att göra. FJF har diskuterat möjligheten att ge psykologiskt stöd men kommit fram till att vi inte har rätt kunnande eller de resurser som krävs.”



6 2020
Arkisto

Ylen heikentäminen ei ratkaise kaupallisen median ongelmia

Kaupallista mediaa ei tueta toiveilla euroista vaan ihan oikeilla euroilla, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Kun kyse on elämästä ja kuolemasta, päättäjille ei voi antaa työrauhaa

”Kotona pelkäävälle ihmiselle toimittajasta tulee kirjaimellisesti elintärkeä. Tappavan pandemian aikana kysymykset ovat perimmäisiä”, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Suunnittelet kolumnin kirjoittamista, Tomi Einonen

MTV Uutisten vastaava päätoimittaja keskustelee alaistensa kanssa, kun haluaa saada yhteiskunnalliset näkemyksensä esille.

Verkosta tuli suomalaisten tärkein uutislähde

Sanomalehtien verkkosivut ohittivat televisiolähetykset suomalaisten ykkösuutislähteenä. Verkkouutiset luetaan aiempaa useammin älypuhelimella, kertoo kansainvälinen tutkimus.

Oletko käynyt Terveydenvoinnin laitoksella?

”Yhdysrakenteet vaikuttavat joskus leviävän paikkoihin, joissa alkaa tuntua, ettei kirjoittaja enää lainkaan tiedä sääntöjen perusteita”, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vad väljer just du bort från historien?

”Låt den där ena reportern göra en lite större grej på sin idé, trots att det inte direkt har att göra med pandemin. Historien tackar”, skriver Liselott Lindström.

Black isolla B:llä

”Keskustelu epätasa-arvosta ja rasismista on kuumentunut monissa amerikkalaistoimituksissa”, kirjoittaa Juha Rekola.

Syksyllä voi taas keskittyä työnhaun sijaan opiskeluun

Journalistiliiton suositus kesätyöntekijöiden rekrytoinnin aikataulusta on saamassa jatkoa, kirjoittaa Laura Forsén.

Uutismies ja kupletisti

Kuolleita: Toimittaja Janne Linnovaara 15. 6. 1970 Jämsänkoski – 28. 5. 2020 Helsinki

Porilainen monilla mausteilla

Kuolleita: Toimittaja Juha-Pekka Lammi 28. 8. 1953 Pori – 13. 4. 2020 Tampere

Asiantunteva toimittaja tallensi piano- ja urkumusiikkia

Kuolleita: Musiikkitoimittaja Leena Santalahti 21. 2. 1943 Heinola – 23. 5. 2020 Espoo

Energinen kirjallisuuden kääntäjä

Kuolleita: Suomentaja Tarja Roinila 27. 1. 1964 Jyväskylä – 19. 5. 2020 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta