Medicin mot stress. ”Du behöver någonting, som inte har med jobbet att göra, som är din grej och som får dig att koppla av. För mig är det hästar, särskilt min häst Stella”, säger Jannika Lindén, journalist och arbetarskyddsfullmäktig på tidningen Östnyland.

Tygla den dåliga stressen

Stressrådgivning?

Danska Journalistförbundet erbjuder stressrådgivning åt sina medlemmar. Finns det liknande planer i Finlands Journalistförbund, utbildningschef Nina Porra?

”Nej, men samma frågor behandlas delvis inom karriärrådgivningen. Rådgivningen ges av psykologer och det diskuteras ofta 
sådana ärenden som har med psykisk hälsa, stress och ångest att göra. FJF har diskuterat möjligheten att ge psykologiskt stöd men kommit fram till att vi inte har rätt kunnande eller de resurser som krävs.”

JOURNALISTI
7.9.2018

Lina Laurent, text
Karl Vilhjálmsson, foto

Osäkerhet, ett högt arbetstempo och för lite feedback. Jannika Lindén, journalist och arbetarskyddsfullmäktig på Östnyland listar orsaker till dålig stress och vad man kan göraför att förebygga den.

”För fem år sedan gjorde vi tester för att granska arbetsklimatet och hur folk mådde. Det hade varit tungt, med en massa samarbetsförhandlingar och omställningar men ändå var alla rätt chockade över resultaten. Testerna visade rött för hela bunten. Vi började tala om stressen och hur vi mådde, vi hade något konkret att gå på och det fick saker i rullning. 

En viss mängd stress hör till jobbet. Stressen gör att man är skarp och att man får saker och ting gjorda, särskilt när deadline närmar sig. Den negativa stressen kommer när arbetsbördan är för stor och när man känner osäkerhet.

Förändringar hör till branschen och man kan milt säga att vi haft en del förändringar på KSF Media. 

Osäkerheten som hänger ihop med förändringarna är ändå tyngst – den som uppstår när frågetecknen inte rätas ut och när folk får sparken. Jag vet inte vad som är tyngre, att tvingas gå eller att vara den som blir kvar. I dag är vi bara sex journalister inklusive chefredaktören.

 

Stress och hur man orkar på jobbet är i dag den enskilt största frågan för arbetarskyddet. Stressen är samtidigt svår att greppa eftersom den är en så subjektiv upplevelse. Det som stressar mig kanske inte stressar min kollega och tvärtom. Vad som händer i ens privatliv påverkar också hur man mår.

Det är viktigt att det blir rumsrent att tala om stress utan att tycka att all stress är av ondo. Jag tror att mycket av den stress som gör folk sjuka beror på att man försöker dölja att man inte hinner göra jobbet, eller känner sig otillräcklig. Man kämpar på, går hem med en känsla att det blev skit och följande morgon när man öppnar tidningen är man livrädd eftersom man inte riktigt vet vad där står. Och när man läser sin text ser man alla saker man inte har gjort och alla samtal man borde ha ringt.

Det är egentligen ganska enkelt att motverka för mycket arbetsstress:

Det ska finnas en tydlig kommunikation med klara regler för bland annat arbetsfördelning, arbetstider, övertid och möten. Det är viktigare att informera en gång för mycket än för lite. Reglerna ska gälla för alla, det ska vara jämlikt.

Vi behöver också se varandra. 

Alla behöver feedback och i branschen är vi i regel ganska dåliga på att ge konstruktiv respons åt varandra.

Öppenhet är också viktigt, särskilt när det gäller prioriteringar. Vad är vårt uppdrag? Vad är vår målsättning? Det finns alltid för mycket att göra eller något man kunde göra bättre. Uppslagen tar aldrig slut, rubrikerna tar aldrig slut och inte ens utrymmet tar slut nuförtiden. Det behövs ett tydligt ledarskap och klara besked om vad vi ska göra och vad vi ska strunta i. Den perfekta texten finns inte.”


  • Kända orsaker till stress i arbetet:
    Osäkerhet, stor arbetsbörda, skiftande arbetstider, svagt kollegialt stöd, dåligt ledarskap, en ständig känsla av att ha bråttom, arbetslöshet, en känsla av orättvisa, mobbning, brist på uppskattning för det egna arbetet, otydlig arbetsbild, dåligt samvete över ogjort arbete, för lite arbete, brist på fortbildning.

Läs mera

En del stress är bra - när ska man oroa sig för en kollega eller vän?

Stressrådgivning?

Danska Journalistförbundet erbjuder stressrådgivning åt sina medlemmar. Finns det liknande planer i Finlands Journalistförbund, utbildningschef Nina Porra?

”Nej, men samma frågor behandlas delvis inom karriärrådgivningen. Rådgivningen ges av psykologer och det diskuteras ofta 
sådana ärenden som har med psykisk hälsa, stress och ångest att göra. FJF har diskuterat möjligheten att ge psykologiskt stöd men kommit fram till att vi inte har rätt kunnande eller de resurser som krävs.”



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta