Felet i våra stjärnor

JOURNALISTI
7.9.2018

Dan Lolax

dan.lolax@fabsy.fi

Skribenten är samhällsredaktör på Åbo Underrättelser.

Journalister ska förstås fundera på vilken roll de spelar när ”vanliga människor” på ett naivt sätt tillskrivs en endimensionell godhet. Det finns en risk för att pinsamt berörda journalister överkompenserar på ett osakligt sätt om de går från att glorifiera till att kritiskt granska, skriver Dan Lolax.

Fallet Hassan Zubier gör att folk pratar förbi varandra och om olika saker.

Debatten handlar om Zubiers osjälviska handling i samband med terrordådet på Salutorget i Åbo i augusti i fjol. Den handlar också om hans försök att få ett större ersättningsbelopp genom förfalskade arbetsintyg, och om lögnerna om fredsbevararuppdraget och jobbet inom vården.

Här ryms även en fängelsedom för mordbrand och falskt alarm. Ytterligare en tråd handlar om hur Zubier förekommit i rapporteringen – inklusive ett sommarprat i Yle Vega – fram till avslöjandena, och efter dem.

 

En reaktion på avslöjandena kan sammanfattas som att Zubier behandlats orättvist av medierna.

Resultatet av denna hårda behandling, låter kritiken förstå, är att Zubiers modiga ingripande tillintetgörs. I stället får extrema röster som har svårt att acceptera hjältedåd från en icke-finländare vatten på kvarn.

Min uppfattning är att mediernas rapportering har varit både saklig och motiverad.

Ja, den här typen av avslöjanden fungerar som ”vad var det jag sa”-argument för personer som överlag struntar i fakta – om fakta inte råkar tjäna ingrodda fördomar. Men nyhetsmedier ska inte styras inte av samhällets enfaldiga och avsikten med rapporteringen ska inte vara att fälla någon från en piedestal.

Journalister ska förstås fundera på vilken roll de spelar när ”vanliga människor” på ett naivt sätt tillskrivs en endimensionell godhet. Det finns en risk för att pinsamt berörda journalister överkompenserar på ett osakligt sätt om de går från att glorifiera till att kritiskt granska.

 

Utan att vara cynisk vill jag påstå att Zubier själv formulerat bäst det han den senaste månaden underkastats.

Under rättegången mot Adberrahman Bouanane kritiserade Zubier medierna upprepade gånger för att ge all uppmärksamhet åt gärningsmannen. Fokus borde vara på offren, menade han.

Den typen av kritik mot medierna är helt befogad men vi har här inte att göra med en antingen-eller-situation.

Alternativet till för stor uppmärksamhet på gärningsmannen är inte att all fokus är på offren. De har inte skapat situationen. Därför är det rimligt att låta dem avgöra hur de vill hantera den offentlighet som kastats på dem. Det inbegriper att välja bort offentligheten.

Zubier valde offentligheten men inte ens det valet innebar inte att han blev en person som motiverade en granskning.

Bland annat därför ringde inga varningsklockor när han sommarpratade för Svenska Yle via produktionsbolaget Parad. Det fanns inte orsak att misstänka felaktigheter i det skedet som programmet bandades och sändes, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten.

Zubiers roll i offentligheten förändras när att han med falska intyg försökte lura till sig en större ersättning. Efter det var bollen i rullning.

 

Det sorgliga är att man mycket väl kan tänka sig ett scenario där Zubier öppet berättar om sitt förflutna, inklusive fängelsedomen, utan att för den skull förlora i respekt – snarare tvärtom.

I Shakespeares drama Julius Caesar säger Cassius till Brutus att människan ibland har makt över det egna ödet. Misslyckas människan är det hennes eget fel, inte stjärnornas.

Den här bristen ska vi komma ihåg, också när vi gör stjärnor av medmänniskor.



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta