En del stress är bra

Kring 25 procent av finländarna upplever arbetsstress. När ska man oroa sig för en kollega eller vän som utbrister att hen är ”såå stressad” vid varje veckomöte?

Negativ stress – känn igen symptomen

  • Du har svårt att sova.
  • Du saknar handlingskraft.
  • Du är trött och utmattad.
  • Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker.
  • Du är frånvarande och glömmer saker och ting.
  • Du har lågt självförtroende.
  • Du är ofta sjuk.
  • Du blir cynisk och likgiltig 
  • inför jobbet.
  • Du väljer bort vila, fritidsaktiviteter, nöjen och kontakt med släkt och vänner på grund av tidsbrist.
  • Du behöver alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel för att orka med vardagen, eller tar till fett, socker, alkohol eller nikotin som en tröst.

Reagera i tid

  • Fråga dig själv hur du mår.
  • Reagera när du märker att 
  • kolleger inte mår bra.
  • Sök hjälp om du är orolig över din mentala hälsa, till exempel från hälsocentralen eller arbetshälsovården.
  • Fundera på vad du behöver för att återhämta dig, under arbetsdagen och efter den.

 

Duodecim (Antti Mattila, 2018), Danska Journalistförbundet och Vårdguiden. För artikeln har också forskarprofessor Marianna Virtanen på Arbetshälsoinstitutet intervjuats.

JOURNALISTI
7.9.2018

Lina Laurent, text

Stress är ett naturligt tillstånd för människan, ett sätt för kroppen att psykiskt och fysiskt förbereda sig för en annalkande prövning – både verkliga prövningar och sådana som finns bara i ens tankar. Pulsen stiger, kroppen utsöndrar så kallade stresshormon och koncentrationen av glykos och fettsyror stiger.

”Stressen mobiliserar dig och får dig att agera, till exempel inför en idrottsprestation, ett föredrag eller en arbetsuppgift”, säger läkaren och forskaren Arja Uusitalo, vid Arbetshälsoinstitutet.

Arja Uusitalo har specialiserat sig på arbetsrelaterad stress och på återhämtning. Hon säger att det är svårt att definiera stress eftersom det både är en känsla och en fysisk reaktion. Att säga exakt när stressen blir dålig är också knepigt. Inom medicinen talar man om den negativa stressen som distress.

”I stället för att prestera på topp tack vare stressen känner man att man inte klarar av påfrestningen och börjar få negativa tankar”, säger Arja Uusitalo.

Den negativa stressen märks rätt ofta genom fysiska symtom: sömnproblem, trötthet, huvudvärk, hjärtklappning …

”När den negativa stressen tar över börjar man göra fel, får svårt att koncentrera sig och måste kämpa för att klara av olika uppgifter. Blir det för mycket negativ stress blir vi utbrända.”

 

Kring 25 procent av finländarna upplever arbetsstress. När ska man oroa sig för en kollega eller vän som utbrister att hen är ”såå stressad” vid varje veckomöte?

”På en del arbetsplatser kan det vara en jargong men ifall jag vore förman skulle jag nog diskutera med dem som säger så, särskilt om läget pågår i veckor.”

Arja Uusitalo säger att det ofta är familj eller arbetskamrater som märker att en människa mår dåligt innan hen själv gör det.

”En stressad person börjar ofta försumma sig själv och hoppar över pauser och måltider. Hens självkänsla sjunker och hen kan vara irriterad och sur. Det blir extra svårt på arbetsplatsen om det är en chef som mår dåligt.”

Arja Uusitalo säger att det är bra att fråga hur den andra mår eller varför hen inte äter. Hon tycker också att man ska kunna tala med sin förman och ge respons, även om det inte är lätt.

 

Mediebranschen har under de tio senaste åren präglats av organisationsreformer och samarbetsförhandlingar. Enligt Arja Uusitalo ökar osäkerhet och konflikter på arbetsplatsen i stor grad den negativa stressen. Att mediemänniskor arbetar med nyheter, sociala medier och ett ständigt pågående nyhetsflöde kan också öka riskerna för att det samlas för mycket negativ stress.

”Särskilt med unga har vi talat mycket om sociala medier och känslan att de förpliktigar dig att vara uppkopplad dygnet runt. Mycket handlar om hur man förhåller sig – känns det som ett tvång eller inte? Får du svårt att somna om du tittar på din mobil strax före läggdags?”

Arja Uusitalo säger att frilansar och egenföretagare kan vara mer utsatta än andra. Man vill inte eller har inte råd att låta bli att ta emot jobb.

”Det är vanligt att man emellanåt har fruktansvärt mycket jobb och emellanåt inget alls. I sådana lägen är det extra viktigt hur man leder sig själv och hur man gör sina kalendrar.”

Den som är anställd har också ett ansvar, säger Arja Uusitalo. 

”Arbetsgivaren kan inte säga att du ska sluta röka eller börja motionera.”


Läs mera

Tygla den dåliga stressen - "Den negativa stressen kommer när arbetsbördan är för stor och när man känner osäkerhet", säger Jannika Lindén, journalist och arbetarskyddsfullmäktig.

Negativ stress – känn igen symptomen

  • Du har svårt att sova.
  • Du saknar handlingskraft.
  • Du är trött och utmattad.
  • Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker.
  • Du är frånvarande och glömmer saker och ting.
  • Du har lågt självförtroende.
  • Du är ofta sjuk.
  • Du blir cynisk och likgiltig 
  • inför jobbet.
  • Du väljer bort vila, fritidsaktiviteter, nöjen och kontakt med släkt och vänner på grund av tidsbrist.
  • Du behöver alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel för att orka med vardagen, eller tar till fett, socker, alkohol eller nikotin som en tröst.

Reagera i tid

  • Fråga dig själv hur du mår.
  • Reagera när du märker att 
  • kolleger inte mår bra.
  • Sök hjälp om du är orolig över din mentala hälsa, till exempel från hälsocentralen eller arbetshälsovården.
  • Fundera på vad du behöver för att återhämta dig, under arbetsdagen och efter den.

 

Duodecim (Antti Mattila, 2018), Danska Journalistförbundet och Vårdguiden. För artikeln har också forskarprofessor Marianna Virtanen på Arbetshälsoinstitutet intervjuats.



13 2018
Arkisto

Kuolet jos et lopeta

The New York Timesille työskennellyt toimittaja Mohamed Ibrahim oli työmatkalla Suomessa, kun asemiehet uhkasivat Somaliassa tappaa hänen perheensä hänen työnsä takia. Journalisti tapasi kolme Suomesta turvapaikkaa hakenutta journalistia. Ammatti tai vainon riskiryhmään kuuluminen eivät takaa turvapaikkaa Suomesta.

Poromiehen ääni

Saamelaiset kaipaavat perusteellisempaa ajankohtaisjournalismia. Aslak Paltto selvittää tapahtumien taustoja omassa A-studiossaan.

Surmattua bulgarialaistoimittaja Viktoria Marinovaa muistettiin hänen kotikaupungissaan Rusessa, missä hautajaiset pidettiin 12. lokakuuta. Suuren kansainvälisen huomion saanut surma ei maan viranomaisten mukaan liity Marinovan työhön.

Pahalta näyttää, Eurooppa

EU-tukien tutkiminen on tarkoittanut journalisteille putkareissuja Bulgariassa ja Kreikassa. Bulgarialainen tutkiva journalisti toivoo, että maassa surmatun televisiotoimittajan tapaus tutkittaisiin tarkemmin.

Ping, te siellä!

Nuorimmat ikäluokat lipuvat salakavalasti tubekanaville journalismin ulottumattomiin. Ja tämä on ihan meidän syytämme, kirjoittaa Elina Grundström.

Vihakampanja käynnistyy - toimi näin

Miten toimia, kun toimittaja joutuu masinoidun verkkovihan kohteeksi? Ota talteen Journalisti-lehden ohjeet vihakampanjan varalta kohteelle, esimiehille ja kollegoille.

Härliga, jobbiga möte

Vad gör egentligen en producent? Den där spindeln i nätet som borde ha koll på precis allt och som är den person en redaktör kan ty sig till i vått och torrt. Journalisten följde med Kia Svaetichin, innehållsproducent för kulturaktualiteter på Svenska Yle, under en arbetsdag.

Opiskelija Ilmo Ilkka on käyttänyt useita päiviä työnhakuun: ”Muistan, että viime vuonnakin harjoitustoimituksessa oli iso porukka kirjoittelemassa hakemuksia itsenäisyyspäivänä.”

Aikaistuva kesätyöhaku stressaa opiskelijoita

Kesätoimittajahaut aikaistuvat vuosi vuodelta opiskelijoiden harmiksi. Työnantajista osa on valmis siirtämään hakujen aloittamista myöhäisempään ajankohtaan.

Liiton vuosikokouksen yhteydessä toimittajien edustajat kokoontuivat yhteiselle illalliselle. Kuva on vuodelta 1931, jolloin liitto täytti kymmenen vuotta.

Journalistiliiton kaksijakoinen tarina

Journalistiliiton uusi historiateos kertoo, miten herrakerhosta kasvoi vahva ammattiliitto. Jäsenmäärä, vastuut ja itsetunto vahvistuivat, mutta työehtosopimuksia väännettäessä tekijänoikeudet ja freelancerit jäivät sivuun.

Riikka Kaartinen innostui yleistajuisesta kirjoittamisesta Suomen Luonnon #muutos-verkkolehden kautta ja päätyi lopulta toimittajaksi. ”Taustani ansiosta ymmärrän tutkijoiden kieltä ja niitä epävarmuuksia, joita tieteeseen liittyy. Toisaalta vaatii opettelua hyväksyä, että kaikkia tutkijalle merkittäviä yksityiskohtia ei voi jutuissa kertoa.”

Ankerias ihmisen jaloissa

Riikka Kaartisen ankeriasjuttu vaati runsaat taustatyöt. ”Vaikuttavin hetki oli, kun löysin Europolin ja Euroopan ankeriastyöryhmän dokumentit eurooppalaisen ankeriaan salakaupasta ja tajusin, miten valtavaa se on sekä volyymiltaan että rahavirroiltaan.”

Kuntalehden päätoimittajan Marja Honkakorven ympärillä ei ole toimitusta. Lehden tekijät ovat freelancereita, jotka työskentelevät kuka missäkin.

Sote siivittää Kuntalehteä

Päätoimittaja Marja Honkakorpi johtaa virtuaalitoimitusta, jonka asiantuntemusta arvostetaan.

Itse olet ekoterroristi

Mitä median pitäisi tehdä ilmastoasiassa? ”Jos uskaltaisin, ehdottaisin ansaintamallienkin uhalla jotain radikaalimpaa. Että ei vain 'oteta huomioon', vaan lopetetaan kaman mainostaminen, autoarvostelut, matkailulehdet ja grillireseptit”, kirjoittaa Marja Honkonen.

Maaseudun kuvaaja

Sanne Katainen aloitti 1. marraskuuta Maaseudun Tulevaisuuden vakituisena kuvaajana. Hänestä kamera on tasa-arvon väline.

Vesa-Matti Väärä iloitsee telinevoimisteluharjoituksissa sekä omasta kehityksestään että muiden onnistumisista.

Puhtia permannolta

Pää menee harjoituksissa tempuista sekaisin, mutta telinevoimistelun ansiosta Vesa-Matti Väärän on keikoilla helpompi ryömiä ottamaan kuvia.

Marko Laitalan mukaan liiton varainhoitajan toimeksiantoon kuuluu poistaa eettisiä ohjeita rikkovat yritykset liiton sijoitussalkusta.

Miljoonasalkulle uusi koti

Journalistiliiton sijoituksista 18 miljoonaa euroa on kiinni rahastoissa. Varoista kolmannes on ollut rahanpesuskandaalissa ryvettyneen Danske Bankin hoidossa.

Laajeneva haitari

Ruuat kallistuvat, hinnat nousevat, tapahtuu jopa suuria harppauksia ylöspäin! Missä luuraa taloustekstin ihminen, kysyy Vesa Heikkinen.

När verktygsbacken tryter

Det är intressant att den journalistiska analysen av Touko Aalto direkt gick till hur hård politiken är, skriver Dan Lolax. ”Kanske är vi också ointresserade av andra svar.”

Stalinin väikkyvät nimilistat

Jaana-Stiina Alakorpi sai tehtäväkseen haastatella Stalinin kuolemanleiriltä selviytyneen urhon ja päätti tehdä todella riipaisevan jutun.

Pitkä katse ja nähdyn tulkinta

Eeva Lennon kirjoittaa olevansa parantumaton journalisti, jota henkilökohtainen kokemus ilman faktoja ja historiallisia puitteita ei tyydytä – ja hyvä niin. Hänen toimittajaelämäkertansa ei sorru uskottavuutta rapauttavaan egoiluun.

Otavamediassa jo neljännet yt-neuvottelut

Otavamedia on aloittanut jo neljännet yt-neuvottelut tänä vuonna. Sen lisäksi neuvotteluja käydään A-lehdissä, Aamulehdessä ja Sanoma Media Finlandissa. Allerin neuvottelut johtivat 11 työntekijän irtisanomiseen, Kainuun Sanomien neuvottelut pitkiin lomautuksiin.

Saariselän mökkien hinnat ja varaaminen muuttuvat

Journalistiliiton Tunturimaja- ja Uutistunturi-lomahuoneistojen välitystä ja avainpalvelua hoitaa jatkossa Saariselän Keskusvaraamo. Muutoksen yhteydessä Journalistiliitto ottaa käyttöön uuden nettivarausjärjestelmän. Myös huoneiden hinnoittelu ja varausehdot muuttuvat.

Journalistiliitto: Alv-rahat työpaikoiksi

”Verohelpotus ei voi valua vain tärkeään kehitystyöhön tai omistajille. Osan rahasta on näyttävä uusina työpaikkoina. Päätöksellä tavoitellaan hyvää journalismia. Se tarvitsee tekijänsä”, sanoo puheenjohtaja Hanne Aho.

#visakvitton tvingar fram penningbesked

Journalisterna har bett de svenska Europaparlamentarikerna att redovisa för hur de använder sina ”kontorspengar”. Nu verkar envisheten ha haft effekt.

Hot tema på svenska seminariet

Journalistförbundets svenska seminarium ordnas i Tammerfors den 23 – 24 november.

Yhdistykset

Journalistiliiton jäsenyhdistykset tiedottavat.

Takasivu

Provokatiivisia huomioita.

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta