En del stress är bra

Negativ stress – känn igen symptomen

  • Du har svårt att sova.
  • Du saknar handlingskraft.
  • Du är trött och utmattad.
  • Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker.
  • Du är frånvarande och glömmer saker och ting.
  • Du har lågt självförtroende.
  • Du är ofta sjuk.
  • Du blir cynisk och likgiltig 
  • inför jobbet.
  • Du väljer bort vila, fritidsaktiviteter, nöjen och kontakt med släkt och vänner på grund av tidsbrist.
  • Du behöver alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel för att orka med vardagen, eller tar till fett, socker, alkohol eller nikotin som en tröst.

Reagera i tid

  • Fråga dig själv hur du mår.
  • Reagera när du märker att 
  • kolleger inte mår bra.
  • Sök hjälp om du är orolig över din mentala hälsa, till exempel från hälsocentralen eller arbetshälsovården.
  • Fundera på vad du behöver för att återhämta dig, under arbetsdagen och efter den.

 

Duodecim (Antti Mattila, 2018), Danska Journalistförbundet och Vårdguiden. För artikeln har också forskarprofessor Marianna Virtanen på Arbetshälsoinstitutet intervjuats.

JOURNALISTI
7.9.2018

Lina Laurent, text

Kring 25 procent av finländarna upplever arbetsstress. När ska man oroa sig för en kollega eller vän som utbrister att hen är ”såå stressad” vid varje veckomöte?

Stress är ett naturligt tillstånd för människan, ett sätt för kroppen att psykiskt och fysiskt förbereda sig för en annalkande prövning – både verkliga prövningar och sådana som finns bara i ens tankar. Pulsen stiger, kroppen utsöndrar så kallade stresshormon och koncentrationen av glykos och fettsyror stiger.

”Stressen mobiliserar dig och får dig att agera, till exempel inför en idrottsprestation, ett föredrag eller en arbetsuppgift”, säger läkaren och forskaren Arja Uusitalo, vid Arbetshälsoinstitutet.

Arja Uusitalo har specialiserat sig på arbetsrelaterad stress och på återhämtning. Hon säger att det är svårt att definiera stress eftersom det både är en känsla och en fysisk reaktion. Att säga exakt när stressen blir dålig är också knepigt. Inom medicinen talar man om den negativa stressen som distress.

”I stället för att prestera på topp tack vare stressen känner man att man inte klarar av påfrestningen och börjar få negativa tankar”, säger Arja Uusitalo.

Den negativa stressen märks rätt ofta genom fysiska symtom: sömnproblem, trötthet, huvudvärk, hjärtklappning …

”När den negativa stressen tar över börjar man göra fel, får svårt att koncentrera sig och måste kämpa för att klara av olika uppgifter. Blir det för mycket negativ stress blir vi utbrända.”

 

Kring 25 procent av finländarna upplever arbetsstress. När ska man oroa sig för en kollega eller vän som utbrister att hen är ”såå stressad” vid varje veckomöte?

”På en del arbetsplatser kan det vara en jargong men ifall jag vore förman skulle jag nog diskutera med dem som säger så, särskilt om läget pågår i veckor.”

Arja Uusitalo säger att det ofta är familj eller arbetskamrater som märker att en människa mår dåligt innan hen själv gör det.

”En stressad person börjar ofta försumma sig själv och hoppar över pauser och måltider. Hens självkänsla sjunker och hen kan vara irriterad och sur. Det blir extra svårt på arbetsplatsen om det är en chef som mår dåligt.”

Arja Uusitalo säger att det är bra att fråga hur den andra mår eller varför hen inte äter. Hon tycker också att man ska kunna tala med sin förman och ge respons, även om det inte är lätt.

 

Mediebranschen har under de tio senaste åren präglats av organisationsreformer och samarbetsförhandlingar. Enligt Arja Uusitalo ökar osäkerhet och konflikter på arbetsplatsen i stor grad den negativa stressen. Att mediemänniskor arbetar med nyheter, sociala medier och ett ständigt pågående nyhetsflöde kan också öka riskerna för att det samlas för mycket negativ stress.

”Särskilt med unga har vi talat mycket om sociala medier och känslan att de förpliktigar dig att vara uppkopplad dygnet runt. Mycket handlar om hur man förhåller sig – känns det som ett tvång eller inte? Får du svårt att somna om du tittar på din mobil strax före läggdags?”

Arja Uusitalo säger att frilansar och egenföretagare kan vara mer utsatta än andra. Man vill inte eller har inte råd att låta bli att ta emot jobb.

”Det är vanligt att man emellanåt har fruktansvärt mycket jobb och emellanåt inget alls. I sådana lägen är det extra viktigt hur man leder sig själv och hur man gör sina kalendrar.”

Den som är anställd har också ett ansvar, säger Arja Uusitalo. 

”Arbetsgivaren kan inte säga att du ska sluta röka eller börja motionera.”


Läs mera

Tygla den dåliga stressen - "Den negativa stressen kommer när arbetsbördan är för stor och när man känner osäkerhet", säger Jannika Lindén, journalist och arbetarskyddsfullmäktig.

Negativ stress – känn igen symptomen

  • Du har svårt att sova.
  • Du saknar handlingskraft.
  • Du är trött och utmattad.
  • Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker.
  • Du är frånvarande och glömmer saker och ting.
  • Du har lågt självförtroende.
  • Du är ofta sjuk.
  • Du blir cynisk och likgiltig 
  • inför jobbet.
  • Du väljer bort vila, fritidsaktiviteter, nöjen och kontakt med släkt och vänner på grund av tidsbrist.
  • Du behöver alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel för att orka med vardagen, eller tar till fett, socker, alkohol eller nikotin som en tröst.

Reagera i tid

  • Fråga dig själv hur du mår.
  • Reagera när du märker att 
  • kolleger inte mår bra.
  • Sök hjälp om du är orolig över din mentala hälsa, till exempel från hälsocentralen eller arbetshälsovården.
  • Fundera på vad du behöver för att återhämta dig, under arbetsdagen och efter den.

 

Duodecim (Antti Mattila, 2018), Danska Journalistförbundet och Vårdguiden. För artikeln har också forskarprofessor Marianna Virtanen på Arbetshälsoinstitutet intervjuats.



3 2019
Arkisto

Inhimillinen erehdys

Toimittaja Ilkka Pernu luuli päässeensä unelmaduuniin, mutta huomasi pian antaneensa journalistin ammattitaitonsa markkinointiviestinnälle. Entistä useampi toimittaja tekee journalismin ohella konsultointia ja muuta viestintätyötä. Heikentääkö se median uskottavuutta?

”Joka jutussa on oltava ilmastonäkökulma”

Vihreän Langan päätoimittajan Riikka Suomisen mukaan media alisuorittaa ilmastonmuutoksen.

Kansainvälinen kuvajournalismi vaatii lentämistä – siksi siitä on luovuttava, sanoo Touko Hujanen

Ilmastonmuutosnäkökulma lävisti Vuoden kuvajournalistin koko työn ja arjen.

Oikeasti haluaisit olla muotitoimittaja, Pekka Mervola

Keskisuomalaisen päätoimittaja kirjoittaa paljon kolumneja, joista syntyy usein kohuja. Ylestä hän puhuu pomonsa kanssa korkeintaan kerran kuussa.

Toimittajien keskiluokkaisuus vaikuttaa uutisointiin köyhiä koskevista laeista

Toimittajat unohtivat sote-uudistuksesta sosiaalipalveluiden puolen. Sen unohtivat myös lainsäätäjät, mutta eipä heitä siitä juuri tiedotusvälineissäkään muistuteltu. Miksi olisi, kirjoittaa Susanna Kuparinen.

Jukka Koivulan, 32, mielestä Jyväskylän kaltaiset yliopistokaupungit häviävät siinä, etteivät työllistä kouluttamiaan toimittajia niin hyvin kuin voisivat. Itse hän muutti Jyväskylään reilu neljä vuotta sitten Maaseudun Tulevaisuuden aluetoimittajaksi.

Yli tuhat kolmekymppistä katosi

Kolmekymppisissä on käynyt media-alalla kato, kertovat Journalistiliiton ja työnantajien tilastot. Taantuma teki alalle tulosta vaikeaa.

Hanna Ilkko maskeeraa näyttelijä Hannu-Pekka Björkmanin Nyrkki-tv-sarjan kuvauksissa Vantaalla.

"Luulin että puuteroit vaan neniä"

Maskeeraajan täytyy tietää, mitä seuraavassa kohtauksessa tapahtuu.

Stark röst. Samar Yazbek var det stora affischnamnet på årets upplaga av Umeå Littfest, där hon berättade om situationen i Syrien och arbetet med boken Nitton kvinnor – Berättelser om syriskt motstånd.

Samlar in berättelser om motståndet

Samar Yazbek låter nitton kvinnor berätta om de fasor de upplevde under Syriekrisens första år.

Koulutusmyynnistä lisätuloja mediataloille

Mediatalot tekevät lisäbisnestä kouluttamalla yrityksiä ja viranomaisia. ”On eduksi journalismille, mitä paremmin sekä haastattelija että haastateltava osaavat hommansa”, Tekniikan Maailman päätoimittaja Reijo Ruokanen sanoo.

Ylen karjalankielinen freelancer Natalia Giloeva pitää karjalankielisiä uutisia päätyönään. Häntä ilahduttaa, että esimerkiksi uutisia varten luotu počinruočči eli siansaksa on levinnyt muiden karjalankielisten käyttöön. ”Haluaisin että karjalaiset vaikuttaisivat itse kieleensä, ettei sitä tekisi ainoastaan kääntäjä tai lautakunta.”

Kuibo parem karjalakse?

Vähemmistökielen sanasto kasvaa käännösuutisilla ja Facebook-kyselyillä.

Näin syntyy Ylen Tulosilta

Eduskuntavaali-illan tv-lähetyksen valmistelu alkaa melkein vuotta ennen h-hetkeä. Vaali-iltana on töissä satoja yleläisiä.

Zeldan viides, kulisseja käsittelevä numero syntyy paljolti sähköisten viestimien varassa, koska Hanna Valle opiskelee Amsterdamissa. Aiempien numeroiden teemat ovat ruumis, rakkaus, valta ja mieli. ”Zeldan lähtökohta on feministinen, mutta annamme tilaa käsitellä monenlaisia tuntemuksia ja havaintoja. On hienoa laajentaa lukijoiden näkemystä maailmasta ja rakenteista, jotka siihen vaikuttavat.”

Vapaaehtoisten kokeilujen koti

Visuaalinen suunnittelija Hanna Valle halusi rakentaa ympärilleen yhteisön, jonka kanssa käsitellä tärkeitä aiheita. Syntyi verkkolehti Zelda.

Vikesin toiminnanjohtaja Auli Starck vieraili maaliskuussa Myanmarissa Yangon Film Schoolissa. Maan poliittisesta tilanteesta huolimatta opiskelijat ovat pystyneet tekemään myös kriittisiä dokumentteja. Kuvassa on Starckin kanssa koulun henkilökuntaa, opiskelijoita ja valmistuneita, jotka ovat edelleen mukana sen toiminnassa, vasemmalta Nwaye Zar Che Soe, Wai Mar Nyunt, Lindsey Merrison, Aleksandra Minkiewicz, Starck, Soe Arkar Htun, Khin Myanmar.

Kokoaan suurempi "nollaseiska"

Viestintä ja kehitys -säätiö moninkertaistaa journalisteilta kerätyn solidaarisuusrahan. Kuluva vuosi on Vikesin viidestoista.

Vinnande samarbete. Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund vid prisutdelning i januari i år.

Avslöjade Danmarks största bankskandal – belönades med Cavlingpriset

Samarbetet mellan Eva Jung, Simon Bendtsen och Michael Lund fungerade väl, men det nationsöverskridande granskande arbetet krävde också råd och kunskapsdelning från kollegor runt om i världen.

Terveystiedon toimittaja

Uusi päätoimittaja Anne Lahnajärvi haluaa Mediuutisten tuottavan lääkäreiden puheenaiheet.

Apua ammatillisiin unelmiin

Haaveiletko tietokirjan kirjoittamisesta, valokuvanäyttelystä tai opintomatkasta? Journalisti listaa apurahoja journalisteille, kuvittajille ja kääntäjille.

Journalisti täyttää huhtikuussa 95 vuotta. ”Vuosien saatossa lehti on muuttunut järjestökentän rasahdusten raportoijasta koko median, journalismin ja viestintäalan suuntaa kommentoivaksi ja muokkaavaksi voimaksi”, sanoo päätoimittaja Maria Pettersson.

Journalistin paperiversio uudistui, verkkolehti uudistuu seuraavaksi

Päätoimittaja Maria Pettersson lupaa alan syvällistä arviointia ja reilua mediakritiikkiä.

När intrycket är färgat

Fullständig objektivitet är en platonsk idé men hurdant intryck journalisten gör är hårdvaluta. Lämnar intrycket en partifärg är devalveringen i full gång, skriver Dan Lolax.

Tähtien määrä katosi puolueen nimestä

Vanhoilla puolueilla on teksteissä vakiintuneet käyttönimensä ja lyhenteensä, mutta toimiiko sama ”aakkosmankeli” uusilla, pohtii Ville Eloranta.

Avoimuus parantaisi palkkakeskustelua

Media-alan työn tulokset ovat kaikkien nähtävillä, mutta miksi työstä maksettava korvaus ei ole, kysyy Tytti Oras.

Taloutta tv-uutisissa kommentoineista poliitikoista yli 90 prosenttia miehiä

Muita miesvetoisia aiheita olivat muun muassa ulko- ja turvallisuuspolitiikka, sisäpolitiikka, vaalit ja teollisuus, ilmenee Joonas Lehtosen pro gradusta.

Väinöt sekaisin

Elettiin vuotta 1975. Olin Savon Sanomien kesätoimittajana Helsingissä. Etyk-hulinan lomassa tapahtui muutakin – muun muassa kesätoimittajan nimisekoilu, kirjoittaa Ilkka Vänttinen.

Sopimalla voi pelastaa työpaikan

Journalistiliiton juristi Sanna Nikula ei vieläkään ole varma, mikä sai työnantajan muuttamaan mielensä. Kertaalleen irtisanotulle löytyi kuitenkin uusi työ.

Koura- ja Bonnier-palkinnot jaettiin

KOURA-koulutusrahasto palkitsi tv-, radio- ja verkkosisältöjä kuudessa kategoriassa. Erikoispalkinnot saivat Ylen Sara Rigatellin ja MTV:n Timo Innasen jutut seksuaalisesta ahdistelusta ja häirinnästä.

Kainuulainen urheilumies on poissa

Kuolleita: Toimittaja Seppo Karppinen 9.1.1944 Kajaani – 7.12.2018 Kajaani

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta