Gör jobbet oälskad

JOURNALISTI
19.1.2018

Dan Lolax

dan.lolax@aumedia.fi

Skribenten är sämhällsreporter på Åbo Underrättelser. Skriver även Nyhetsbloggen.

Det är en förenkling att tro att enbart avslöjade oegentligheter retroaktivt kan motivera publiceringen av hemligstämplat material, skriver Dan Lolax.

Vad ska nyhetsmedier göra om det inte finns förståelse för journalistikens grundläggande principer?

Den frågan har nog många journalister grunnat på sedan Helsingin Sanomat i december publicerade en artikel om militärens underrättelseverksamhet.

 

Misstron gentemot seriösa medier är inte ny men ”alternativa” nyhetssajters kambriska explosion har förvärrat situationen.

Det intressanta med fallet HS är trots allt att diskussionen som följde publiceringen primärt fördes inom ramen för det seriösa.

När Kaius Niemi, ansvarig chefredaktör på HS, i ett öppet brev till läsarna försökte förklara tidningens agerande skrev han att ”speciellt efter [att republikens president och försvarsministern uttalat sig] började många läsare förundra sig över artikeln om Signalunderrättelsecentret”.

Det var alltså efter att presidentens kansli meddelat att publiceringen blir polissak och att nationens säkerhet är i fara som läsarna reagerade.

Det var efter att försvarsminister Jussi Niinistö (blå) på Twitter antytt att HS agerat ofosterländskt som tonen i diskussionen slogs an.

 

Niemi beskrev diskussionen som ett tecken på att HS misslyckats med sin publicering.

I mina ögon skvallrar diskussionen inte lika mycket om tidningens misslyckande som den avslöjar att många höll inne med sin reaktion – eller hade ingen alls – tills Finlands politiska ledning förklarade vilken reaktionen bör vara.

Min egen reaktion var att uppgifterna var intressanta men relevansen luddig. Vad gäller det hemligstämplade så kunde jag inte skilja det från information som redan var allmänt känd.

Det kunde bevisligen inte försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva (saml) heller, för i programmet A-studion förblev Niemis fråga om exakt vad i artikeln som hotade nationens säkerhet obesvarad.

 

Uutissuomalainen följde upp med en nätgallup enligt vilken tre av fem finländare sätter nationens säkerhet framför pressfriheten.

Den dominerande åsikten är att publiceringen av hemligstämplat material kan försvaras enbart om det avslöjar oegentligheter.

Av detta kan vi dra åtminstone två slutsatser.

En är att Finlands militära och politiska ledning har ett nästan exklusivt tolkningsföreträde till begrepp som ”nationens säkerhet”, också när de inte kan förklara hur den är hotad.

En annan slutsats är att journalistikens roll är otydlig för många.

Det är en förenkling att tro att enbart avslöjade oegentligheter retroaktivt kan motivera publiceringen av hemligstämplat material.

Varför? För att nyhetsmediernas uppgift är primärt att ta reda på fakta. Övertramp, speciellt juridiska, kräver att en annan part tar vid där det journalistiska slutar. Det inte är redaktioners roll att agera domstol.

 

Diskussionen visar att när kunskap om pressfrihet och källskydd saknas är många villiga att fylla i luckorna, men inte till journalistikens fördel.

Att det här görs när nyhetsmediernas förhållande till allmänheten redan präglas av ett ängsligt bekräftelsebehov är olyckligt.

Nyhetsredaktionerna ska istället följa Ben Bradlees råd. Den legendariska chefredaktör på The Washington Post sa, när tidningen var den enda som följde Watergatespåret och fick kritik därefter, att ”vi duckar och fortsätter göra jobbet, som inte är att vara älskade utan att söka sanningen”.



5 2019
Arkisto

Toimittaja Aarno Malin tutki ihmismielen sairaimpia puolia ja sairastui itse

Journalistit joutuvat kohtaamaan mieltä järkyttävää materiaalia, mutta sen käsittelyyn on tarjolla vain vähän keinoja. Aarno Malin löysi Tor-verkosta sivuston täynnä lasten kiduttamista. Hän kirjoitti aiheesta jutun ja päätyi traumaterapiaan.

"Musiikkijournalismista on tehty musiikkibisneksen vihollinen"

Nykytilanteesta on syyttäminen erityisesti isoja artisteja ja heidän levy-yhtiöitään, kirjoittaa toimittaja Mervi Vuorela

Ylensyömät

Yle käyttää ohjelmahankinnoissaan paljon rahaa ja valtaa. Freejournalisteille, ohjaajille ja muille sisällöntuottajille yhtiö näyttäytyy joskus kyykyttävänä jättiläisenä. 24 tekijää kertoi Journalistille kokemuksistaan Ylen hankintakoneiston rattaissa.

Hallitusohjelma herättää toivoa – nousemmeko vihdoin pohjoismaiselle tasolle?

Media poikkeaa suurimmasta osasta muuta liiketoimintaa, ja median tukeminen oikeilla tavoilla on demokratian tukemista, kirjoittaa Journalistin päätoimittaja Maria Pettersson.

Suosittelet kaikille päätoimittajille politiikkaan lähtemistä, Jouni Kemppainen

Maaseudun Tulevaisuuden päätoimittaja Jouni Kemppainen lähti eurovaaliehdokkaaksi, koska Juha Sipilä pyysi.

Näin käsikirjoituksesta syntyy esikoiskirja

Keväällä 2017 kustannustoimittaja Petra Maisonen avasi Tammen sähköpostista Satu Vasantolan käsikirjoituksen. Kirja valmistui vuodessa, mutta työ sen parissa jatkuu yhä.

Politiikan toimittajien työ muistuttaa scifiä, fantasiaa ja kauhua

Vaalien kaltaisissa julkisissa spektaakkeleissa ihmisten on varsin helppoa tarkistaa itse, mitä tapahtui. Ei siihen väliin tarvita toimittajaa. Sen sijaan asiantuntevaa toimittaja tarvitaan kuvailemaan, mitä muuta olisi voinut tapahtua, kirjoittaa Janne Zareff.

Yritys ja erehdys

On arkipäivää, että oikeinkirjoitusohjeiden vastaiset yritysnimet lipuvat lehteen sellaisenaan kenenkään puuttumatta, vaikka aihetta olisi, kirjoittaa Ville Eloranta.

Vaikka Spleenish-kirjan tekeminen oli voimauttavaa, Ulla Donner pelkäsi, että tulos olisi muiden mielestä itsekeskeinen ja tylsä. ”Siksi olen ollut tosi iloinen, kun lukijat ovat kertoneet tunnistaneensa siitä itseään. Kun huomaa muidenkin pohtivan samoja ongelmia, ne eivät enää tunnu niin hallitsemattomilta.”

Freelancekuvittaja Ulla Donner teki ahdistavista tunteistaan sarjakuvakirjan

Omia kokemuksiaan saa käsitellä juuri niin hilpeästi tai epäkunnioittavasti kuin haluaa. Toisten kokemusten kanssa olisi vaikeampaa, Ulla Donner sanoo.

När FNB lades ner lyfte Ny Tids chefredaktör Janne Wass upp frågan om hur statsstödet för tidningar på minoritetsspråk ska fördelas. ”Jag ansåg då och anser fortfarande att stödet inte ska gå oavkortat till SPT eftersom det är att kanalisera pengarna till KSF Media och HSS Media.”

Statsstöd öppnade dörrar för finlandssvenska medier

I fjol gick hela statsstödet för tidningar på minoritetsspråk för första gången till enbart svenskspråkiga aktörer. För Ny Tid och Nyhetsbyrån SPT är externa stöd ”avgörande”.

Käyttääkö ostaja sinua pankkina? Freelancerin kannattaa olla tarkkana maksuajoista

Laki rajaa maksuajan pituuden yritysten välisessä kaupassa 30 päivään, mutta tästä voidaan poiketa sopimalla. Mediayritykset käyttävät mahdollisuutta kernaasti, kirjoittaa Journalistiliiton freelance-asioista vastaava lakimies Hannu Hallamaa.

I kläm mellan lördagskorven och avokadon

Att skriva om klimatfrågan är bland det känsligaste man kan ta sig för. Det påminner närmast om flyktingfrågan 2016, skriver Journalistens nya kolumnist Mikaela Löv-Alden.

Kun toimittaja kysyy, hänelle vastataan

”Kaupunginjohtajalle kenties syyte sairaalajupakassa. Kukaan ei halua kommentoida” -juttu tuskin olisi nähnyt päivänvaloa Keskisuomalaisessa. Oli siis aika vaihtaa haastattelutaktiikkaa, Heikki Kuutti kirjoittaa.

Etujärjestön sielu

Kuolleita: Asiamies Arja Hellman 6. 2. 1946 Heinola  – 13. 5. 2019 Helsinki

Luonnonvoima

Kuolleita: Toimittaja Anna-Kaisa Hermunen 17. 2. 1948 Laukaa – 3. 5. 2019 Laukaa

Kannustava kulttuuritoimittaja

Kuolleita: toimittaja Oiti Kotamo 5. 8. 1925 Virrat – 10. 2. 2019 Savonlinna

Suurisydäminen toimittaja

Kuolleita: Toimittaja Irene Sillanpää 26. 6. 1958  Helsinki – 12. 1. 2019 Helsinki

« Takaisin
logo Suomen Journalistiliiton
ammattilehti
94. vuosikerta